Institutionen för geovetenskaper

Bergskedjebildning

Bergskedjor är en av de viktigaste företeelserna på jordens yta och har ett djupgående inflytande på dess invånare och deras sätt att leva, bland annat genom att påverka klimatet och vädret och ge attraktiva och unika livsmiljöer. Samtidigt är bergskedjor utsatta för naturkatastrofer som jordbävningar, jordskred och översvämningar. Bergskedjor, eller spåren av dem, berättar också om hur planeten Jorden utvecklats under en stor del av sin långa historia. Forskningen om deras fördelning i tid och rum, samt om de processer som kontrollerar dem är tvärvetenskaplig.

Forskning om bergskedjebildning vid Institutionen för Geovetenskaper behandlar skandinaviska och arktiska bergskedjor så gamla som 2 miljarder år, men nu med fokus på den ca. 400 miljoner år gamla och djupt eroderade skandinaviska fjällkedjan. Tillämpade geofysiska metoder som reflexionsseismik, magnetotellurik och potentialfältsmätningar ger oss möjlighet att utforska och modellera dess djupa strukturer, de senare i nära samarbete med geologisk och petrofysisk forskning på bergarterna nära ytan.

Ett stort projekt är ”Collisional Orogeny in the Scandinavian Caledonides” (COSC), ett vetenskaplig borrningsprojektet som stöds av ”Internationella Continental Scientific Drilling Program” (ICDP). I detta projekt ingår två kärnborrhål (ett borrat, en planerad) som tillsammans ger ett tvärsnitt genom en viktig Palaeozoisk bergskedja.

För mer information om COSC:

Kontaktpersoner: Henning Lorenz och Christoph Hieronymus

Fältarbete på Prins Karls Forland, Svalbard. Delar av gamla bergskedjor har blottats i det unga ‘West Spitsbergen fold and thrust belt’, en fjällkedja längs Svalbards västkust.