Institutionen för geovetenskaper

Pågående forskning inom paleobiologiprogrammet

Uppkomst och tidiga utvecklingen av fotosyntetiserande mikroorganismer

Undersökningar av fenotyper, ultrastrukturer och biokemi av framförallt proterozoiska-kambriska organiska mikrofossil (så kallade akritarker) är forskningsområdets syfte. Vi använder avancerade mikrospering-, och spektroskoperingstekniker för att kunna få svar på när dessa organismer uppstod och hur de förändrades över tid. Intressanta aspekter av detta är till exempel hur istider (framförallt den så kallade "Snöbollsjorden" för cirka 700-635 miljoner år sedan) påverkade biosfären.

Anställda: Malgorzata Moczydlowska-Vidal, Sebastian Willman
Doktorander: Emma Arvestål

Fenotypiska förändringar av marina mikroorganismer under kenozoikum

Inom detta område jobbar vi framförallt med tidserier av coccolitoforider och tittar på hur dessa förändras i förhållande till rådande klimat och klimatförändringar. Vi undersöker både fossila organismer men arbetar också med experiment på moderna mikroorganismer.

Anställda: Jorijntje Henderiks, Michael Streng
Forskare: Manuela Bordiga, Milos Bartol
Doktorand: Luka Supraha

Paleobiologi ur ett molekylärt perspektiv

Forskningen inom detta område fokuserar på viktiga icke-modellorganismer, såsom priapulider och klomaskar, för att förstå och utveckla evolutionära mönster inom gruppen Ecdysozoa, vilken innefattar artropoder och relaterade leddjur. En stor del av projektet är också deltagande i genomsekvenseringen av Priapulus.

Anställda: Graham Budd, Ralf Janssen
Doktorander: Mattias Hogvall

Makroevolution under mesozoikum

Målet med denna forskning är att undersöka makroevolutionära trender inom olika utvecklingslinjer men med fokus på utvecklingen av reptiler (exempelvis sköldpaddor, dinosaurier och olika marina grupper). Vi fokuserar framförallt på kritaperioden och organismer från polområdena.

Forskare: Benjamin Kear, Nicolas Campione

Interaktionen mellan människa och miljö under Holocen

Forskningen inom detta område fokuserar på människans roll och verkan i landskapet och miljön, vad som händer när människor tar nya områden i anspråk eller när hon utnyttjar naturresurser av olika slag. Arbetet berör i första hand den sen Holocena perioden (2500 år sedan till idag) och studieområden är i första hand Falu gruva (Falun, Dalarna) med omland, samt olika platser i Island. Inom projektet utnyttjas olika metoder som paleoekologi, sediment undersökningar samt olika typer av arkeologiskt material och arkivundersökningar av tidigare studier (geologi, arkeologi, geoteknik).

Anställd: Magnus Hellqvist

Forskningsutveckling i geovetenskaplig didaktik och kommunikation

Målet inom denna forskning är att utveckla forskning och studier inom geovetenskaplig didaktik och kommunikation, vilket är en unik satsning för Sverige där detta inte kommit så långt ännu. Den didaktiska forskningen är nära sammanknuten i samarbete med forskning inom fysikens didaktik vid Uppsala universitet. Arbetet bygger på olika typer av tekniker för studier av forskningsfrågor kopplade till utbildning inom geovetenskap, där för närvarande områden som identitet, missförstånd kring kunskap samt fältstudier och exkursioner är aktuella områden. Inom ramen för kommunikation bedrivs projekt och studier av att kommunicera geovetenskap och att arbeta med detta i utåtriktad verksamhet.

Anställda: Magnus Hellqvist, Sebastian Willman