Celsius-jubileum

I Uppsala har vi en av världens äldsta sammanhållande vädermätningar. Anders Celsius, 1701–1744, den okände mannen med det kända namnet, var professor vid Uppsala universitet och tog fram den enhet för temperatur som vi fortfarande använder idag; Celsiusskalan.

Anders Celsius var också den som tillsammans med sin professor Erik Burman var med och startade Uppsala universitets vädermätningar den 12 januari 1722; varje dag gick man ut och mätte temperatur, lufttryck och vindriktning.

Vädermätningar, eller meteorologiska mätningar som det kallas, är vanliga idag men för några hundra år sedan fanns ingen systematik och dessutom användes flera olika temperaturskalor och termometrar, bland annat skalorna de I’lsle och Fahrenheit. Det var först när Celsius som utvecklade den internationella temperaturskalan Celsius, den skala vi fortfarande använder idag som vi fick enhetliga värden.

Väderdata och statistik som sträcker sig från 1700-talet och framåt är mycket ovanliga. Förutom vår väderstatistik i Uppsala finns det bara några platser som har genomfört liknande mätningar; Berlin 1719, Lund 1740, S:t Petersburg 1743, Stockholm 1756 (som exempel, några av dem har säkert avbrott under mätperioden).

Idag utförs mätningarna automatiskt; varje dag, varje sekund mäts nederbörd, temperatur, lufttryck, relativ fuktighet, marktemperatur och solens strålning. Men dessutom görs också manuella mätningar; varje morgon går minst en av våra meteorologidoktorander ut till observationsgården i Uppsala och mäter nederbörd och eventuellt snödjup.

Forskare både inom Sverige och internationellt använder våra väderdata och även SMHI använder sig också av våra underlag som indata till deras väderprognosmodeller och klimatarbete.

Så varför är det så viktigt med en ihållande serie vädermätningar? Jo, när vi har en så lång mätserie ser vi hur vädret och temperaturen varierar över tid och det blir naturligtvis ytterligare en viktig  pusselbit i vår förståelse av klimatet.

Vårt syfte med Celsiusjubileet är att visa på betydelsen av vädermätningar, hur forskningen kring väder- och klimatforskning har utvecklats och inte minst vill vi lyfta upp Anders Celsius, den ”okände mannen med det kända namnet”. Vi vill att fler ska få upp ögonen för Celsius insatser och samtidigt uppmärksamma den forskning inom väder och klimat som pågår.

Vi startar vårt jubileumsår med ett symposium den 12 januari 2022.  
(Sidan kommer att uppdateras med med fler aktiviteter under året.)

celsius-symposium 12 Januar1 2022

Vi firar Celsius och en av världens äldsta sammanhållande väderobservationer.

Institutionen för geovetenskaper bjuder härmed in till ett symposium där du får
veta mer dig om Celsius bidrag till klimatforskningen, lära dig hur vi använder väderstatistiken till att ta fram klimatmodeller och lyssna på forskare och experter som diskuterar vad vi kan förvänta oss av klimatet i framtiden. Vi vänder oss till forskare inom och utanför Sverige, masterstudenter, doktorander och en intresserad allmänhet.

Symposiet hålls på engelska, se agenda nedan: 

Agenda:

13:00-13:10 – Welcome and opening words by moderator Erika Bjerström, Global Climate Correspondent at Sveriges Television (SVT), the Swedish public service television company.
13:10-13:15 – Introduction by Anders Hagfeldt, Rector Magnificus of Uppsala University.
13:15-14:00 – Phil Jones, Professorial Fellow at the School of Environmental Sciences at the University of East Anglia: “The Celsius Temperature Series in a global context”.
14:00-14:30 – Martin Ekman, Associate Professor in Geophysics and author of the book “The Man behind ‘Degrees Celsius’: A Pioneer in Investigating the Earth and its Changes”.
14:30-15:00 – Break with coffee, tea and the Celsius pastry.
15:00-15:30 – Hans Bergström, senior researcher and expert on the Celsius temperature series: “300 years of weather observations in Uppsala”.
15:30-16:00 – Anna Rutgersson, Professor of Meteorology: “Current technology and observations for future forecasts”.
16:00-16:30 – What have we learned? What does the future hold? The future of weather and climate data and interpretations. Open discussion between invited researchers and experts with an opportunity to ask questions.

Observera! Symposiet hålls på engelska. Det finns begränsade platser i lokalen men det är möjligt att följa symposiet på webben. Symposiet spelas in. 

För deltagare på plats erbjuder vi lättare förtäring efter symposiet.

Anmäl deltagande online
Anmäl dig här dig här innan 10 januari 2022 om du vill följa symposiet på online.
En länk kommer att skickas till den mejladress som du uppger. 

Anmäl om du vill delta på plats - registereringen öppnar 3 november 2021
Registrera dig här innan 20 december 2021 om du vill delta på plats.
Observera! Anmälan öppnar den 3 november 2021 och det finns ett begränsat antal platser.  

Välkommen!


Anna Rutgersson, professor i meteorologi, institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

Forskning

Ämnet meteorologi omfattar studier av fysikaliska och kemiska processer i atmosfären. 
Läs mer om vår forskning här.

Utbildning

Meteorologi - kandidatprogram i fysik
Meteorologi - masterprogram i fysik

Meteorologi på sociala medier

https://www.instagram.com/uu_meteorologi/
https://twitter.com/uu_meteorologi