Forskning vid Institutionen för geovetenskaper

Jorden är en levande planet och vår forskning handlar både om hur jorden har förändrats genom tiden men också vilka processer som fortsätter att påverka jorden. I vår forskning undersöker vi de processer som påverkar jordens utveckling och förändring över tid. Vi studerar bergarter, mineraler, vulkanism, jordbävningar, erosion, klimatförändringar, havsströmmar, vädermönster, klimatmodeller och mycket mer. Vår forskning är tvärvetenskaplig och enligt internationella utvärderingar har vi en av Europas mest heltäckande forskning inom geovetenskap.

Syftet med vår forskning

Geovetenskap har betydelse för många områden, inklusive miljöskydd, naturresursförvaltning, energiproduktion, stadsplanering. Genom att förstå jordens system kan geovetenskapen också hjälpa till att förutsäga och hantera naturkatastrofer som jordbävningar och vulkanutbrott, förbättra vattenresurshantering, utveckla hållbara energikällor och bidra till förståelsen av klimatförändringar.

Våra forskningsprogram

Geofysik

Vår forskning handlar både om de processer som pågår djupt nere i jordens inre och egenskaperna hos jordens yta. Geofysiken är viktig i jakten på mineraltillgångar, rent vatten, olja och gas. geotermisk energi.

Luft, vatten och landskapslära

Vi forskar om väder, klimat och klimatförändringar, vattenkvalitet och föroreningar och inte minst om hur jordytan förändras över tid.; de processer som påverkar landskapets form och utseende,

Mineralogi, petrologi och tektonik

Vi forskar kring jordens olika bergarter, hur bergarter bildas och de tektoniska processer som har skapat och fortfarande formar jordens geologiska strukturer

Naturresurser och hållbar utveckling

Vi forskar kring jordens naturresurser och ekosystemtjänster. Vår forskning är tvärvetenskaplig och indelad i tre områden ...

Paleobiologi

Vi studerar hur livet har utvecklats under miljontals år och hur livet har anpassat sig till ständiga förändringar i miljö och klimat.

Vindenergi

Vår forskning undersöker hur vinden påverkas av terrängen på marken och hur vinden beter sig omkring ett vindkraftverks blad.

Fråga våra experter

Hittar du inte rätt forskare här så titta under våra olika forskningsprogram.
Du kan också fråga institutionens kommunikatör eller kontakta Uppsala universitets centrala presstjänst.

Arktis, glaciärforskning och isforskning

Veijo Pohjola (glaciologi, särskilt fysiska processer i ismassor, iskärnor, isdynamik, klimatdata, uppvärmningen av klimatet )
Rickard Pettersson (glaciärers isdynamik, stabilitet och deras koppling till klimatet, glaciärers massbalans, termodynamik och kopplingen mellan isdynamik och glacial- hydrologiska processer)

Berg, bergarter och mineral

Karin Högdahl (svensk berggrund, geokronologi, bergskedjebildning)
Erik Jonsson (mineralförekomster och sällsynta jordartsmetaller)

Bergmekanik och ingenjörsgeologi

Maria Ask (geotermal energi, bergmekanik, berggrundens hållfasthet )

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Malgorzata Blicharska (bevarande av biologisk mångfald, ekosystemtjänster)
Lina Mtwana Nordlund (kust och hav, sjögräs, fiske)

Cirkulär ekonomi

Mikael Höök (metall/resursbehov för en grön omställning)
Martin Wetterstedt (koldioxidbudgetar, miljö-, energi-, omställnings- och hållbarhetsfrågor)

Extremväder

Gabriele Messori (extrema väderhändelser, temperaturer, nederbörd, torka och ytvindar)

Fossila bränslen

Mikael Höök (tillgång, analys och framtida trender för fossila bränslen med fokus på olja och kol)
Hemin Koyi (geologiska processer och strukturer, mineralskydd)

Geofysik

Ólafur Gudmundsson (seismologi)
Christopher Juhlin (högupplöst seismik, seismisk modellering, gruvgeofysik, geologisk lagring av koldioxid samt vetenskaplig borrning)
Alireza Malehmir (gruvteknik med inriktning på mineralprospektering, instrument för högupplöst seismisk avbildning, undersökningar av jordskred med kvicklera och studier av bergkvalitet, geologisk modellering i 3D/4D.

Geokemi

Anna Neubeck (livets ursprung, mikrobiologi, geokemi, petrologi och biogeokemi, isotopgeokemi, astrobiologi)

Glaciärforskning; tillståndet för världens glaciärer samt historiska klimatförändringar

Veijo Pohjola (glaciologi, särskilt fysiska processer i ismassor, klimatförändringar, klimatet idag sett ur ett historiskt perspektiv)

Globala energisystem

Mikael Höök (naturresurser, användning och produktion av energi)
Magdalena Kuchler (policyfrågor, biobränsle, olja, naturgas, koldioxidbudgetar )
Henrik Wachtmeister (olja, gas, geopolitik)

Global uppvärming

Anna Rutgersson (klimat, klimatmodeller, samverkan mellan hav och atmosfär och hur den påverkar olika aspekter av väder och klimat, till exempel extremväder, men också havens roll i den globala kolcykeln.
Mikael Karlsson (klimatstyrning, miljöpolitik klimatpolitik, biologisk mångfald, hållbar utveckling, miljörätt)

Jordbävningar och jordskalv

Björn Lund (jordbävningsanalys och riskbedömningar, hur och varför skalv sker)
Ari Tryggvasson (jordbävningsanalys och riskbedömningar)

Jordens magnetfält och jordens magnetiska poler

Ian Snowball (palaeomagnetism, kvartärgeologi och mineralmagnetism)
Bjarne Almqvist (jordens dynamiska magnetfält fungerar och hur det förändras över tid)

Klimatfrågor, klimatmodeller, historiskt klimat

Anna Rutgersson (meteorologi, klimat, vädermätningar, klimatförändringar)
Veijo Pohjola (glaciologi, arktisk forskning)
Gabriele Messori (extrema väderhändelser)
Mikael Karlsson (klimatpolitik och klimatpolicy)
Jorijntje Henderiks (historiska miljö- och klimatförändringar)

Klimatledarskap (Climate Change Leadership)

Mikael Karlsson (analyser av klimatmålen, olika sätt att uppnå dessa och vilka konsekvenser en omställning av samhället medför och hur dessa kan hanteras)

Koldioxidlagring

Auli Niemi (forskar kring hur koldioxid kan lagras i berggrunden för att minska de storskaliga utsläppen av koldioxid till atmosfären)
Christopher Juhlin (forskar kring hur koldioxid kan lagras i berggrunden för att minska de storskaliga utsläppen av koldioxid till atmosfären)

Livets utveckling, fossil, evolution, paleobiologi

Graham E Budd (historisk geologi och paleontologi)
Sebastian Willman (historisk geologi och paleontologi)

Miljögifter och kemikalier

Ian Snowball (miljögifter i Östersjön, utsläpp från massaindustrier och skogsindustrier. fiberbankar)
Roger Herbert (utsläpp i samband med malmbrytning, föroreningsspridning med vatten)
Mikael Karlsson (miljöpolicy, miljöpolitiska frågor, miljöetik)

Naturkatastrofer

Giuliano Di Baldassarre (naturkatastrofer, översvämningar, torka och översvämningar, riskreducering vid naturkatastrofer)
Björn Lund (jordskalv, vulkaner,

Naturresurser och hållbar utveckling

Patrik Rönnbäck (hållbar utveckling, hållbar mat, hållbart fiske, naturturism)
Magdalena Kuchler (hållbar utveckling, bioenergi, skiffergas, globala energisystem)
Lina Mtwana Nordlund (kust och hav, sjögräs, fiske)

Vindkraft

Stefan Ivanell (flöden i vindkraftsparker)

Vulkaner

Valentin Troll (magmatisk petrologi, vulkanologi, geokemi, vulkaniska faror, naturresurser, magmatiska malmfyndigheter)
Steffi Burchardt (magma, naturkatastrofer, vulkanutbrott strukturgeologi, magmakammare, berggrundsgeologi)
Björn Lund (seismologi, vulkaner, naturkatastrofer)

Väder och meteorologi

Cecilia Johansson (väder, väderprognoser, klimatförändringarnas påverkan på strukturen av snö samt vilken effekt det får på djur- och växtliv)
Erik Sahlée (det atmosfäriska gränsskiktet, kustzoner samt sjösystem, processer som styr utbytet av energi och växthusgaser mellan vatten och atmosfären.

Översvämningar och vattenfrågor

Giuliano Di Baldassarre (risker, kriser och katastrofer till följd av samspelet mellan vatten, miljö och samhälle)
Roger Herbert (vattenhantering i samhällsbyggnad, vattenrening)
Johanna Mård (vatten och klimat, med tonvikt på samspelet mellan vatten, människor och ekosystem i samband med miljöförändringar)

Vår tv-serie Planeten jorden

Utbildningsradion har spelat in en tv-serie tillsammans med våra forskare.
Serien Planeten jorden handlar om vår planet och vårt klimat, om jordens tidiga historia, om mineraler, om vulkaner och om hur vårt sätt att leva har påverkat klimatet och förutsättningarna för livet på jorden.

Tv-serien Planeten jorden

Forskningsinfrastruktur

Vår infrastruktur finns både på instuitutionen i form av avancerade laboratorium, men vi har även utrustning som finns eller används utanför Sveriges gränser.

Läs mer om vår infrastruktur

Forskarporträtt

I forskarporträtten presenterar några av institutionens forskare och berättar om människorna bakom forskningen.

Läs forskarporträtten

Centrum och nätverk

Svenska nationella seismiska nätet

Visste du att vi har minst en jordbävning varje dag i Sverige? Men av dessa känner vi enbart av cirka tio till tjugo per år? På uppdrag av regeringen samlar SNSN in seismologisk data från jordskalv både i Sverige och utomlands.
Gå till SNSN:s webbplats.

Smart Exploration Research

Många kritiska metall och mineral behövs för att säkra grön omställning. Smart Exploration Research är ett mångvetenskapligt forskningscentrum som under ledning av Uppsala universitet bedriver både grundläggande och innovativ forskning om strategiska och kritiska metaller och mineral.
Gå till Smart Exploration Research Center.

Centrum för naturkatastroflära (CNDS)

Centrum för naturkatastrofslära, CNDS, är ett nationellt kunskapscentrum för forskning om naturkatastrofer där forskare från Uppsala universitet, Försvarshögskolan och Karlstads universitet ingår.
Gå till CNDS:s webbplats.

Svenskt centrum för extrema klimathändelser

Svenskt centrum för extrema klimathändelser (climes) är ett tvärvetenskapligt centrum som undersöker effekterna av extrema klimathändelser. Centrumets forskning inkluderar både natur- och klimatvetenskap, samhällsvetenskap och folkhälsoperspektiv och samarbetar med Lunds universitet och RISE (Research Institutes of Sweden).
Gå till climes webbplats.