Forskarprofilen: Ashok Swain

"Jag skulle stanna i två och en halv månad men det har blivit 25 år", skrattar Ashok Swain. FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Forskar om vatten, fred och konflikter

Vatten, klimatförändringar, migration, integration. Det är alla delar av Ashok Swains forskning som professor i freds- och konfliktforskning.

Ashok Swain växte upp på landsbygden i den fattigaste delen av Indien. Gick först i byskola, flyttade sedan till närmaste stad för att ta examen och flyttade slutligen till New Delhi för att doktorera. Efter sin disputation 1991 kom Ashok Swain till Uppsala och institutionen för freds- och konfliktforskning.
– Jag skulle stanna i två och en halv månad men det har blivit 25 år, skrattar Ashok Swain.
Det var en utmaning att lämna sitt land, både praktiskt och socialt, berättar han.
– När jag flyttade varnade alla mig för kylan och mörkret i Sverige men det har inte varit något problem. Problemet var att jag aldrig såg några människor. Jag kom från Delhi till Uppsala i januari och kontrasten var slående. Det fanns inga människor i Uppsala.
Han minns att han till och med tog tåget till Stockholm och ställde mig i gången mellan tågstationen och tunnelbanan bara för att titta på människor. 
– Men du förändras även om du inte tror det. En sommar för ett par år stannade jag kvar i Uppsala och cyklade runt i juli. Det är ju färre människor i Uppsala i juli än i januari. Och jag gillade det. Det är min integration.

Med egna erfarenheter som emigrant forskar Ashok Swain om fred och konflikter med utgångspunkt från bland annat migration och integration. Andra utgångspunkter är klimatförändringar och inte minst vatten. Tillgången till färskvatten är förstås helt avgörande för människors möjlighet att överleva men i stora delar av världen är färskvatten en bristvara och bristen blir ofta upphov till olika former av konflikter.
Hans senast publicerade bok "Transboundary Water Management and the Climate Change Debate" handlar om vattenhantering över gränser i förhållande till klimatdebatten. Till skillnad från Sverige rinner många floder genom flera länder och nationsgränser går rakt igenom sjöar. Floder har dessutom den egenheten att de först rinner genom ett land och sedan genom nästa. Och på vägen genom länderna kan vattnet i floden ha tagit slut eller i praktiken blivit oanvändbart på grund av föroreningar.

Vattnet i floder och sjöar blir därför en gemensam livsavgörande tillgång som ofta ger upphov till konflikter. I boken presenteras konkreta råd för de som arbetar med den här typen av frågor.
– Jag skriver inte bara för att jag vill forska, jag vill också bidra till den politiska diskussionen och till social förändring. Först hade jag inte tänkt bli forskare, jag siktade mot en karriär där jag arbetade med människor. Min forskarkarriär växte fram och institutionen hjälpte mig att förstå att jag kan forska.
Intresset för samhällsvetenskap har alltid funnits där.
– Där jag växte upp fanns inga skönlitterära böcker – det fanns skolböcker och dagstidningar. Jag läste alla dagstidningar jag kunde komma över. Än idag läser jag ingen skönlitteratur utan bara facklitteratur och följer ständigt nyheterna.

Ashok Swain forskar just nu om tre olika teman. Ett handlar om internationell samverkan kring vattentillgångar i ljuset av klimatförändringar och fredsbyggande. Ett annat är migranter där Ashok Swain jämför irakiska migranters integration i Mellanöstern respektive Sverige. Han forskar också om den indiska diasporan. 
– Många indiska emigranter bidrar till framväxten av extremismen. De bidrar ekonomiskt och ger rörelsen legitimitet genom att indiska emigranter ofta har hög social status i Indien. Högerextremister runt om i världen försöker nu rättfärdiga skillnader mellan människor, skillnader som normalt försvinner med tiden. I många länder finns det system och organisationer som balanserar extremisterna men det finns inte i alla länder. I de länderna klarar inte systemen att stå emot extremisterna och jag är mest oroad över utvecklingen i Indien.

Anders Berndt