Drönare för att upptäcka gömda undervattensområden med metan

Contaminated sediments such as fiberbanks can be found under the water surface. Fiberbanks produce methane which is released to the atmosphere and contributes to the greenhouse effect.
Photo from Alizée Lehoux.

Projektets övergripande mål är att utveckla undersökningsmetoder och mätningsverktyg för att göra snabba och noggranna uppskattningar av metanutsläppet från förorenade fiber-förorenade sediment (fiberbank och fiberrikt sediment) i Sverige. För att nå målet ska projektet:

1. Utveckla en effektiv teknik för att övervaka utsläppen från fiberbankar till atmosfären genom kalibrering av två väl undersökta fibersedimentområden med hjälp av en drönare utrustad med en högprecisions-metansensor

2. Använda tekniken som en snabb och icke-invasiv metod för att upptäcka fiberförorenade sediment och mäta deras metanutsläpp.

Sammanfattning

Fibersediment, orsakade av mänsklig påverkan, har identifierats som ett potentiellt hot mot biodiversitet och människans hälsa på grund av att de innehåller höga halter av föroreningar. Nyligen har de också identifierats vara potentiellt stora källor till växthusgaser. När de organiska fibrerna som dessa sediment består av bryts ned uppstår en syrefattig miljö, vilket leder till utsläpp av metan. Laboratoriestudier har visat att metanproduktionen i fiberbankar är högre än i andra typer av sediment (Lehoux et al. 21), men det behövs fältmätningar som visar hur mycket av gasen som faktiskt når atmosfären. För att kunna göra detta planerar vi att använda en drönare utrustad med en högprecisions-metansensor för att övervaka utsläppen från vattenytan vid två väl undersökta fibersedimentområden. Genom att använda dessa mätningar som kalibrering kan tekniken sedan inte bara möjliggöra en kvantifiering av metanutsläppen från fibersediment utan även fungera som en snabb och icke-invasiv metod för att upptäcka fiberförorenade sediment på de 336 platser där de potentiellt förekommer, enligt en studie av SGU. Med den här metoden skulle dessa potentiella metankällor snabbt kunna identifieras och de områden som står för de största utsläppen skulle kunna kvantifieras och rangordnas. Detta gör det möjligt att utföra lämpliga efterbehandlingåtgärder för att minska metanutsläppen och nå det nationella miljömålet om en begränsad klimatpåverkan samt bidra till ett klimatneutralt samhälle.

Kontakt:
Dr Alizée Lehoux, Uppsala University alizee.lehoux@geo.uu.se

Ass. Pr. Erik Sahlée, Uppsala University Erik.Sahlee@met.uu.se

Dr Sarah Josefsson, Geological Survey of Sweden (SGU) sarah.josefsson@sgu.se

Senast uppdaterad: 2022-05-13