Kolcykeln
Kolcykeln är en biogeokemisk cykel där utbyte av kol sker mellan de olika sfärer på jorden. Atmosfären, hav och insjöar och landytor är några av de viktigaste av dessa sfärer, se figur 1.
Kol kan ha många olika skepnader i atmosfären, bland annat i form av koldioxid eller metan, och är en viktig beståndsdel eftersom det bidrar bidrar till växthuseffekten vilket gör att energi hålls kvar i jordsystemet. Mänskliga aktiviteter har ökat mängden kol i atmosfären genom att dels påverka den naturliga kolcykelns balans av utsläpp och upptag av kol samt genom direkta utsläpp (till exempel genom förbränning av fossilt bränsle). Hav och land tar kontinuerligt upp ungefär hälften av alla mänskliga utsläpp av koldioxid i atmosfären, trots att dessa utsläpp har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena.
Här i Uppsala undersöker vi utbytet av kol mellan luft och vatten såväl som mellan luft och land. Utbytet av koldioxid mellan luft och vatten påverkas av många olika parametrar som till exempel biogeokemin i vattnet, avrinning från närliggande landområden och atmosfäriska förhållanden (se forskningsområdet om Luft-Vatten [LÄGG IN LÄNK HÄR]). Utbytet mellan luft och land, både direkt till marken och genom växtlighet, påverkas starkt av variationer i atmosfärer på tidsskalor som sträcker sig från timmar till decennier och ännu längre. Samtidigt påverkas klimatet även av förändringar i hur mycket kol som absorberas, emitteras eller lagras i markbundna ekosystem. Genom att använda både satellitdata och mätningar på plats bidrar vårt arbete till att bättre förstå det komplicerade samspelet mellan de markbundna och marina kolcyklerna och dess påverkan på klimatet.
Personer: Anna Rutgersson, Gabriele Messori, Minchao Wu