Populärvetenskaplig presentation
Löss och stoftavlagringar. Vindtransporterade stoftpartiklar från främst vittrat bergmaterial bildar djupa sedimentära lager som kallas lössavlagringar. Dessa avlagringar täcker 10% av världens kontinenter. Lössavlagringar är en av våra viktigaste källor för att förstå klimatförändringar under de senaste 10 miljoner åren. Vi fokuserar på studier av dess sammansättning för att rekonstruera långa dataserier av klimatförändringar och för att identifiera källorna till stoftbildningarna. Vi använder radiogena dateringstekniker såsom luminiscens för att exakt bestämma åldern av dessa avlagringar. En av våra intressen är att använda lössavlagringar från östra Asien för att förstå utvecklingen av den asiatiska monsunen, ett system som påverkar 2/3-delar av världens befolkning.
Iskärnor. En stor del av dagens glaciärforskning är fokuserad på studier av de iskärnearkiv som borras ut ur isfält och inlandsisar. Iskärnorna analyseras, antingen direkt i fält, eller så sparas prov ur iskärnorna för senare analyser. Ur isens biologi, fysik och kemi, kan man utröna hur platsen påverkats av klimat och miljöförändringar under den tid som iskärnan representerar. I Uppsala jobbar vi främst med iskärnor från Kanada, Grönland och Svalbard.
Massbalans. En viktig egenskap hos glaciären är dess massbalans. Massbalans kan beskrivas som nettosumman av volymtillskottet (ackumulation) i form av snö som faller på glaciären och en volymförlust (ablation) genom smältning från glaciären räknat över en viss tid. I och med att både smältning och snöackumulation är relaterad till klimatet, så är massbalansen en bra indikator på hur glaciären reagerar på det rådande klimatet. Genom att studera förhållandet mellan massbalans och klimatet hoppas vi kunna säga något om hur de framtida glaciärerna kommer att reagera på den globala uppvärmningen och hur mycket de smältande glaciärerna bidrar till havsnivåhöjningar. I det nordiska excellenscentret SVALI arbetar vi även med klimat och vädermodeller för att tillsammans med mätdata få en bättre kontroll över regionala variationer i isens massbalans, för att kunna göra framtida prognoser om förändringar av ismassorna. Vi jobbar främst med den atmosfäriska modellen WRF, samt att integrera bättre smältningsmodeller i geosystemmodeller (ESM).
Isdynamik är de mekaniska egenskaperna hos isen och hur ismassorna deformeras och rör sig ut från sina ackumulationsområden. En viktig komponent som påverkar isens rörelse är de hydrologiska förhållanden som råder vi botten av glaciären. Om glaciären är smältande vid botten, fungerar smältvattnet som smörjmedel och får glaciären att accelerera markant jämfört med kalla (och torra) förhållanden. Kunskapen om isdynamik har en stor betydelse för förståelsen av hur glaciärer reagerar på klimat och massbalansförändringar. Dessutom är kunskapen om deformationshistorien av de isfält där iskärnor tas mycket viktigt, för att förstå lagerföljd och tidsekvenser i de iskärnor som tagits. För att studera isdynamiken använder vi markradarmätningar (GPR) för att få en uppfattning om isgeometri (bottentopografi) och temperaturförhållandena vid botten av isen samt isrörelse vid glaciärytan uppmätta med satellitpositioneringsteknik (GPS).
Numerisk modellering. En stor del av ismassan som lämnar istäcken och mindre glaciärer genom sk. snabba utlöparglaciärer. Att förstå dessa utlöparglaciärers dynamik är viktigt för att få en uppfattning av deras nuvarande och framtida bidrag till havsyteförändringarna. Ett viktigt redskap i detta arbete är numeriska isflödesmodeller. Med hjälp av högre ordningens modeller (Full Stokes) kan vi modellera de inblandade komplexa processerna och därigenom kunna förutse deras framtida bidrag till havsyteförändringar.