Ekosystemtjänster, fritidsfiske och hållbar mat

Forskargruppen inom Ekosystemtjänster, fritidsfiske och hållbar mat fokuserar på interaktionerna mellan människa och ekosystem ur olika aspekter, med tyngdpunkt på kustområden. Det huvudsakliga intresset riktas mot hållbarhetsanalyser av fiske och vattenbruk, förvaltning av fritidsfiske, civilsamhällets roll i återskapandet av kustekosystem och praktisk användning av konceptet ekosystemtjänster.

Hållbar mat

Vattenbruket är den snabbast växande livsmedelssektorn i världen och står för ungefär hälften av all fisk och skaldjur som konsumeras. Odling av fisk och skaldjur kan dock ge upphov till negativ miljöpåverkan såsom spridning av kemikalier, övergödning och utarmning av ekosystem. En ökad medvetenhet bland både konsumenter och återförsäljare såväl som påtryckningar från miljöorganisationer har under det senaste årtiondet lett till ett växande antal certifieringsprogram och konsumentguider för fisk och skaldjur.

De centrala frågeställningarna inom Hållbar mat omfattar (a) att mäta hållbarhet i vattenbruk med hjälp av olika analysverktyg och indikatorer som t.ex. LCA; (b) analys av kriterier och regelverk i certifieringssystem för vattenbruk i en kontext av miljömässig hållbarhet, och (c) att undersöka svenska konsumenters kunskaper, attityder och värderingar gentemot miljömärkning för ökad hållbarhet.

Förvaltning av fritidsfiske

Fritidsfisket ger betydande samhälleliga värden och är viktigt för naturbaserad ekonomisk utveckling på landsbygden. Tyvärr finns det idag många utmaningar för fiskbestånden och högt fisketryck från fritidsfisket kan pressa bestånden ytterligare. Dock har relevanta förvaltningsåtgärder goda utsikter att förbättra bevarandet och ett hållbart nyttjande av fiskbestånden. Utveckligen av framtida förvaltning av fritidsfisket, som både säkrar fiskbestånden och är accepterad av fritidsfiskarna, behöver ta hänsyn till fritidsfiskarnas kunskaper och attityder gentemot fångstrapportering, restriktioner för tillträde, fångstmängder och redskap, riktlinjer för hantering av fisken när catch-and-release tillämpas, vild respektive utsatt fisk, etc.

Forskningen inom området Förvaltning av fritidsfiske avser att främst undersöka den mänskliga dimensionen av fritidsfiske efter lax och havsöring i Sverige och att ge förvaltningsrekommendationer för ett framtida hållbart fritidsfiske. Därigenom kan forskningen bidra till att bevara livskraftiga fiskbestånd och deras habitat och säkra en långsiktig försörjning av centrala ekosystemtjänster från kust, sjö och strömmande vatten.

Civilsamhällets roll i återskapandet av kustekosystem

Arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, inklusive restaureringsåtgärder, har än så länge inte lett till någon vändning av den nedåtgående trenden för biologisk mångfald. Detta understryker behovet av kompletterande synsätt som kan möjliggöra framgångsrikt bevarande. En väg framåt är att identifiera på vilka sätt civilsamhället kan engageras i aktiviteter som leder till goda resultat för bevarandet av den biologiska mångfalden. Inom detta forskningsfält ligger fokus på återskapande av våtmarker, vilket görs av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund i samarbete med privata markägare. Målet är att identifiera faktorer som möjliggör eller försvårar civilsamhällets deltagande i restaureringsprojekt.

Våtmarker är viktiga habitat för att upprätthålla ekosystemfunktioner och bevara biologisk mångfald, samt generera centrala ekosystemtjänster till samhället. På grund av de många tjänster de bidrar med utgör våtmarker en intressant arena för att studera interaktioner mellan natur och samhälle i komplexa socioekologiska system. Behovet av att bevara och återskapa våtmarker är väl känt både för statliga myndigheter och inom miljöpolitiken, men i dagsläget är civilsamhället viktigt för återskapandet av svenska våtmarker. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund har sedan 2010 tillsammans med markägare återskapat kustnära våtmarker på runt 20 platser i Sverige. 

Praktisk användning av ekosystemtjänstkonceptet

Naturen genererar en mångfald av resurser och tjänster som är oumbärliga för människans välfärd och samhällsutveckling. Konceptet ekosystemtjänster klassificerar dessa resurser och tjänster som producerande tjänster (förnybara naturresurser som livsmedel och skogsprodukter), reglerande tjänster (t.ex. vattenrening och klimatreglering), kulturella tjänster (exempelvis rekreationsvärden) och stödjande tjänster (t.ex. vattnets och näringsämnenas kretslopp).

Ekosystemtjänstkonceptet har på senare tid börjat tillämpas brett på olika nivåer inom politik och förvaltning. Studier av ekosystemtjänster (det vill säga identifiering, bedömning, kartläggning och/eller värdering) förväntas bidra till bättre beslutsfattande i frågor som rör natur- och miljövärden. Det har dock framförts kritik mot konceptet och farhågor har lyfts beträffande dess användning i praktiken. Inom detta forskningsområde ligger fokus på såväl teoretisk utveckling av konceptet ekosystemtjänster som studier av dess praktiska tillämpningar.  

Kontaktperson: Patrik Rönnbäck