Väderbildstävling

Anders Celsius vädermätningar 300 år

I Uppsala har vi en av världens äldsta och fortgående vädermätningar; mätningarna startade den 12 januari 1722 av Anders Celsius och hans professor Erik Burman. 2022 firar mätserien 300 år och Uppsala universitet uppmärksammar detta genom ett Celsiusjubileum. Läs mer om Celsiusjubileet 2022.

Vi har också en bildtävling där alla är välkomna att delta. Vinnarbilderna ser du längre ner på sidan. 

Väderbildstävling

Under 2022 står vädret i fokus och vi bjuder in dig till en väderbildstävling. Mellan november 2021-november 2022 kan du skicka in upp till tio bilder, antingen genom att skicka bilden till kommunikator@geo.uu.se eller genom att lägga din bild på Instagram och tagga bilden #Celsius300. Vi utser en vinnare varje månad och juryn består av meteorologer vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

De bästa väderbilderna publiceras på institutionen för geovetenskapers webbplats med information om vem som har tagit bilden och en beskrivning av de väderfenomen som syns i bilden, författad av institutionens meteorologer. De vinnande bilderna publiceras i en kalender från Uppsala universitet. Vinnarna får dessutom en huvtröja från Uppsala universitet, värde 450 kronor.

Regler

  • Tävlingen är öppen för alla och pågår 1 november 2021 – 30 november 2022.
  • Bilden ska vara fotograferad av dig.
  • Du kan skicka in upp till 10 bilder.
  • Skriv var bilden är tagen och ungefärligt datum och tid. 
  • Kom ihåg att lämna namn och kontaktuppgifter.
  • Om du lägger ut bilden och taggar på Instagram måste du ha ett öppet Instagramkonto, inte ett privat. 

Genom att skicka in bilder eller tagga dina bilder med #Celsius300 så godkänner du att din bild publiceras i våra interna och externa kanaler. Vi utgår ifrån att du har eventuella avbildade personers samtycke.

Vinnare, november 2021: Felicia Eriksson

Jormvattnet, Jämtland. Bilden är tagen av Felicia Eriksson
Natthimlen i augusti kan vara magisk! Högt uppe i atmosfären, betydligt högre upp än där de vanliga molnen befinner sig, hittar vi de nattlysande molnen. Och det är just att de ligger så högt uppe som gör att vi kan se dem i skymningen – när solen har gått ner för oss här nere på marknivå så lyser den fortfarande på de här molnen, cirka 80 km upp. Precis som stjärnorna finns de nattlysande molnen över oss även på dagen, men det är bara på natten som det ljus de återspeglar inte drunknar i det skarpa solljuset. Molnen består av pyttesmå iskristaller som bildas på meteoritdamm och iskristallerna gör att molnen skimrar i blåvitt. Oftast ligger molnen i strimmor, precis som i den här vackra bilden från Jormvattnet i Jämtland, fotograferad den 10:e augusti kl 23.38.

Vinnare, december 2021: Magdalena Kuchler

Ett stratocumulustäcke kan vara dötrist eller alldeles, alldeles underbart. Den här decembermorgonen var det svårt att slita blicken från molnen när man var på väg till jobbet, det var som om hela himlen stod i brand!

Har du någon gång funderat på varför himlen är blå på dagen men ser röd ut på morgonen och kvällen? Som du kanske vet innehåller ljuset från solen alla färger, men gaserna i atmosfären (främst kväve och syre) sprider blått ljus bättre än rött ljus. När solen står högt på himlen är det en relativt liten mängd luft som solljuset ska passera innan det når ditt öga, och himlen ser blå ut. När solen står lågt måste däremot solens strålar färdas en betydligt längre sträcka genom luften innan de når fram till dig. Eftersom de blå våglängderna sprids bort mer effektivt än de röda är det det rödare ljuset som består och färgar gryning och skymning i gult, orange, rosa eller rött. För att få se en riktigt maffig himmel som i den här bilden ska det dessutom vara mycket vattenånga eller partiklar i luften eftersom de också hjälper till att sprida solljuset.

Vinnare, januari 2022: Fredrik Gustafson

Bild på ett annalkande åskväder
Domedagen är här! Eller? När himlen ser ut så här har man två alternativ: antingen springer man och gömmer sig eller så plockar man upp kameran och njuter av skådespelet! Den här dagen stormkokade det i atmosfären och åskskurarna löste av varandra med jämna mellanrum. Framåt kvällen drog det här åskmolnet in över Gamla Uppsala och turbulensen och vindarna i och runt omkring molnet skapade avsatser liknande trappsteg som syntes extra tydligt i solnedgången. På meteorologspråk heter molnet cumulonimbus arcus praecipitatio, men oftast kallas det bara arcus. Och oavsett hur olycksbådande du tycker det ser ut, håll med om att den här stålgrå himlen har något alldeles extra!

Vinnare, februari 2022: Catherine Ripley

ett vackert vinterlandskap med fjäll i bakgrunden
Knäpptyst. När naturen är inbäddad i ett mjukt snötäcke dämpas mycket av ljuden och det blir betydligt tystare än om det varit barmark. Snö som tynger ner vegetationen på det här sättet kallas för upplega. Har du tänkt på hur många olika ord för snö vi har i det svenska språket? Blötsnö, drivsnö, kornsnö, kramsnö, lössnö, nysnö, pudersnö, skare, snöglopp, snömodd, snöslask, spårsnö och yrsnö för att nämna några. Och en personlig favorit: fikasnö – snöfall som kommer lagom till fikat klockan 10!

 Vinnare, mars 2022: Marcus Letalick

Stilla blått hav med svävande moln
Det blåser orkanvindar över sjön Roxen. Och samtidigt är det spegelblankt. Hur går det ihop egentligen? För att reda ut det riktar vi blicken uppåt. Molnen är meteorologens bästa vänner, de avslöjar nämligen vad som händer i olika delar av atmosfären. De utdragna cirrusmolnen (eller fjädermoln som de heter på svenska) ligger högt uppe i atmosfären, på ungefär 10 km höjd. Det är den höjd flygplan flyger på och här hittar vi även jetströmmen, det band av starka vindar som löper runt jorden. Här uppe blåser det riktigt mycket och orkanvindar är snarare regel än undantag. Cumulusmolnen (de bulliga gråvita stackmolnen) ligger betydligt närmare marken, på bara någon kilometers höjd, och här är det beskedligare vindar. Och allra längst ner är det nästintill vindstilla, så lugnt att bara små krusningar syns på vattenytan.

Vinnare, april 2022: Sandro Lohajner

Halo runt solen
Vissa väderfenomen är väldigt ovanliga. Och vissa är faktiskt ganska vanliga, trots att många tror att de är ovanliga. En halo runt solen är ett exempel på ett fenomen som uppträder ganska ofta, men som du kanske aldrig lagt märke till. Den stora ringen runt solen kan synas när himlen är täckt med slöjmoln, cirrostratus. Iskristallerna i molnet bryter ljuset från solen och om kristallerna är symmetriskt ordnade så kan olika optiska fenomen uppstå: halo, bisolar, en cirkumzenitalbåge och vertikalpelare. Ofta innebär halofenomenet att ett omslag i vädret är att vänta, en varmfront närmar sig och det kan börja regna inom ett dygn.
 
 

Senast uppdaterad: 2022-05-06