Väderbildstävling

Vinnande väderbilder blir kalender
I Uppsala har vi en av världens äldsta vädermätningar och under 2022 firade mätserien 300 år. Uppsala universitet har uppmärksammat detta genom ett Celsiusjubileum och vid institutionen för geovetenskaper har vi haft en väderbildstävling.

Här nedan kan du se bilderna som vunnit och även de bilder som har fått hedersomnämnande. 

De vinnande bilderna har vi samlat i en kalender som går att köpa i universitetets webbbutik eller på plats i Ekonomikum, BMC, Universitetsbiblioteket och Ångström. Skanna in qr-koden så hamnar du i webbshoppen. 

Väderbildstävling, regler

Mellan november 2021-oktober 2022 anordnade institutionen för geovetenskaper en väderbildstävling där alla intresserade kunde skicka in upp till tio bilder, antingen genom att skicka bilden till kommunikator@geo.uu.se eller genom att lägga bilden på Instagram och tagga bilden #Celsius300. Vi utsåg en vinnare varje månad och juryn består av meteorologer vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

De bästa väderbilderna publiceras här på institutionen för geovetenskapers webbplats med information om vem som har tagit bilden och en beskrivning av de väderfenomen som syns i bilden, författad av institutionens meteorologer. De vinnande bilderna publiceras i en kalender från Uppsala universitet. Vinnarna fick också en huvtröja från Uppsala universitet, värde 450 kronor.

Regler

  • Tävlingen är öppen för alla och pågår 1 november 2021 – 31 oktober 2022.
  • Bilden ska vara fotograferad av dig.
  • Du kan skicka in upp till 10 bilder.
  • Skriv var bilden är tagen och ungefärligt datum och tid. 
  • Kom ihåg att lämna namn och kontaktuppgifter.
  • Om du lägger ut bilden och taggar på Instagram måste du ha ett öppet Instagramkonto, inte ett privat. 

Genom att skicka in bilder eller tagga dina bilder med #Celsius300 så godkänner du att din bild publiceras i våra interna och externa kanaler. Vi utgår ifrån att du har eventuella avbildade personers samtycke.

Vinnare, november 2021: Felicia Eriksson

Jormvattnet, Jämtland. Bilden är tagen av Felicia Eriksson
Natthimlen i augusti kan vara magisk! Högt uppe i atmosfären, betydligt högre upp än där de vanliga molnen befinner sig, hittar vi de nattlysande molnen. Och det är just att de ligger så högt uppe som gör att vi kan se dem i skymningen – när solen har gått ner för oss här nere på marknivå så lyser den fortfarande på de här molnen, cirka 80 km upp. Precis som stjärnorna finns de nattlysande molnen över oss även på dagen, men det är bara på natten som det ljus de återspeglar inte drunknar i det skarpa solljuset. Molnen består av pyttesmå iskristaller som bildas på meteoritdamm och iskristallerna gör att molnen skimrar i blåvitt. Oftast ligger molnen i strimmor, precis som i den här vackra bilden från Jormvattnet i Jämtland, fotograferad den 10:e augusti kl 23.38.

Vinnare, december 2021: Magdalena Kuchler

Ett stratocumulustäcke kan vara dötrist eller alldeles, alldeles underbart. Den här decembermorgonen var det svårt att slita blicken från molnen när man var på väg till jobbet, det var som om hela himlen stod i brand!

Har du någon gång funderat på varför himlen är blå på dagen men ser röd ut på morgonen och kvällen? Som du kanske vet innehåller ljuset från solen alla färger, men gaserna i atmosfären (främst kväve och syre) sprider blått ljus bättre än rött ljus. När solen står högt på himlen är det en relativt liten mängd luft som solljuset ska passera innan det når ditt öga, och himlen ser blå ut. När solen står lågt måste däremot solens strålar färdas en betydligt längre sträcka genom luften innan de når fram till dig. Eftersom de blå våglängderna sprids bort mer effektivt än de röda är det det rödare ljuset som består och färgar gryning och skymning i gult, orange, rosa eller rött. För att få se en riktigt maffig himmel som i den här bilden ska det dessutom vara mycket vattenånga eller partiklar i luften eftersom de också hjälper till att sprida solljuset.

Vinnare, januari 2022: Fredrik Gustafsson

Bild på ett annalkande åskväder
Domedagen är här! Eller? När himlen ser ut så här har man två alternativ: antingen springer man och gömmer sig eller så plockar man upp kameran och njuter av skådespelet! Den här dagen stormkokade det i atmosfären och åskskurarna löste av varandra med jämna mellanrum. Framåt kvällen drog det här åskmolnet in över Gamla Uppsala och turbulensen och vindarna i och runt omkring molnet skapade avsatser liknande trappsteg som syntes extra tydligt i solnedgången. På meteorologspråk heter molnet cumulonimbus arcus praecipitatio, men oftast kallas det bara arcus. Och oavsett hur olycksbådande du tycker det ser ut, håll med om att den här stålgrå himlen har något alldeles extra!

Vinnare, februari 2022: Catherine Ripley

ett vackert vinterlandskap med fjäll i bakgrunden
Knäpptyst. När naturen är inbäddad i ett mjukt snötäcke dämpas mycket av ljuden och det blir betydligt tystare än om det varit barmark. Snö som tynger ner vegetationen på det här sättet kallas för upplega. Har du tänkt på hur många olika ord för snö vi har i det svenska språket? Blötsnö, drivsnö, kornsnö, kramsnö, lössnö, nysnö, pudersnö, skare, snöglopp, snömodd, snöslask, spårsnö och yrsnö för att nämna några. Och en personlig favorit: fikasnö – snöfall som kommer lagom till fikat klockan 10!

 Vinnare, mars 2022: Marcus Letalick

Stilla blått hav med svävande moln
Det blåser orkanvindar över sjön Roxen. Och samtidigt är det spegelblankt. Hur går det ihop egentligen? För att reda ut det riktar vi blicken uppåt. Molnen är meteorologens bästa vänner, de avslöjar nämligen vad som händer i olika delar av atmosfären. De utdragna cirrusmolnen (eller fjädermoln som de heter på svenska) ligger högt uppe i atmosfären, på ungefär 10 km höjd. Det är den höjd flygplan flyger på och här hittar vi även jetströmmen, det band av starka vindar som löper runt jorden. Här uppe blåser det riktigt mycket och orkanvindar är snarare regel än undantag. Cumulusmolnen (de bulliga gråvita stackmolnen) ligger betydligt närmare marken, på bara någon kilometers höjd, och här är det beskedligare vindar. Och allra längst ner är det nästintill vindstilla, så lugnt att bara små krusningar syns på vattenytan.

Vinnare, april 2022: Sandro Lohajner

Halo runt solen
Vissa väderfenomen är väldigt ovanliga. Och vissa är faktiskt ganska vanliga, trots att många tror att de är ovanliga. En halo runt solen är ett exempel på ett fenomen som uppträder ganska ofta, men som du kanske aldrig lagt märke till. Den stora ringen runt solen kan synas när himlen är täckt med slöjmoln, cirrostratus. Iskristallerna i molnet bryter ljuset från solen och om kristallerna är symmetriskt ordnade så kan olika optiska fenomen uppstå: halo, bisolar, en cirkumzenitalbåge och vertikalpelare. Ofta innebär halofenomenet att ett omslag i vädret är att vänta, en varmfront närmar sig och det kan börja regna inom ett dygn.

Vinnare, maj 2022: Axel Englund

Sol, vind och vatten – det är vid kusten som den svenska sommaren är soligast! Att det är så beror på något som kallas sjöbris. Under morgonen och förmiddagen börjar solens strålar värma upp luften nära marken och eftersom varm luft är lättare än kall så stiger den. Luftpaketet kyls av när det stiger och när det nått en viss höjd sker kondensation och det bildas stackmoln, precis som de vi ser i bilden. Eftersom det har ”försvunnit” luft från land så börjar det strömma in luft från havet där uppvärmningen inte går lika snabbt. Med andra ord: det blåser från hav mot land. Brisen som drar in från havet för med sig lite svalare luft, och det dröjer till någon kilometer inåt land innan den har hunnit värmas upp av solen, stiger uppåt och bildar moln. Precis i kustremsan är det alltså ofta molnfritt, tack vare sjöbrisen. Så hetaste tipset om du vill ha en sommar fylld av solsken: ta sikte mot kusten!

Vinnare, juni 2022: Birgitta Tomkinson

Hämta spadarna, för nu ska vi ut på skattjakt! Frågan är vid vilken av regnbågarna vi ska leta… Regnbågar uppstår som du kanske vet när solljus bryts och speglas i regndroppar. Ljuset från solen är elektromagnetisk strålning och har en massa olika våglängder, vilket vi ser som olika färger. Våglängderna för de olika färgerna bryts olika mycket i regndropparna och delar upp sig i ordningen rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Om ljuset speglas två gånger i regndropparna så uppstår även en yttre regnbåge. Den yttre regnbågen har omvänd ordning på färgerna och är inte lika starkt lysande som den inre regnbågen. Visste du förresten att regnbågen egentligen inte är en båge utan en hel cirkel? Men man måste vara riktigt högt upp, till exempel på toppen av ett berg, för att kunna se en ”regncirkel”.

Vinnare juli 2022: Jan Henriksson

Sjörök som ångar från vattnet
Ingen rök utan eld, eller? Snarare ingen rök utan vatten! Fenomenet som vi ser på bilden kallas för sjörök och uppstår vanligtvis under sensommaren eller på hösten. Vid den här tiden på året har vattnet hunnit värma upp sig ordentligt men det börjar bli kyligare i luften. Vattenånga stiger från ytan men kondenserar sedan snabbt till vattendroppar och bildar de dansande molnslöjorna. Det är egentligen samma process som vattenångan som stiger från en kastrull med kokande vatten – bara det att sjön inte är lika varm, såklart!

Vinnare augusti 2022: Artjom Jefimov

Norrsken över Visby
Norrsken. Så fascinerande, så flyktigt. Länge trodde man att norrsken var reflektioner på himlen av stora fiskstim eller av ljuset från samernas facklor långt uppe i Norrland men nuförtiden vet vi bättre. Norrsken uppstår när laddade partiklar från solen kraschar in i atomer och molekyler högt uppe i vår atmosfär: är det syre som träffas blir det gult, grönt eller rött ljus, är det kväve som träffas blir det violett ljus. De laddade partiklarna påverkas av jordens magnetfält vilket är förklaringen till att chanserna att se norrsken ökar ju längre norrut i Sverige man kommer. Så länge det inte är några moln i vägen på himlen, förstås.

Vinnare, september 2022: Natalie Baker

Soluppgång, en väldigt tidig morgon på Agungberget, Indonesien. Så här drygt 3000 meter över havsnivån får man ett annat perspektiv på saker och ting. Ett mjukt täcke av stratocumulusmoln har bäddat in platån runt berget och formar sitt eget landskap. Kikar vi närmare på molnen kan vi lägga märke till några olika detaljer. På vissa ställen sticker molntopparna upp lite högre; här har konvektionen kommit igång och molnen har bullat upp sig. På andra platser ser man hur molnen linjerat upp sig och med vindens hjälp skapas strukturer och mönster. Om några timmar är det dags att vandra ner för berget och in under molntäcket. Även om himlen kommer att se grå och trist ut där nerifrån så är det skönt att komma ihåg att högt uppe – ovanför molnen – är himlen alltid blå.

Vinnare, oktober 2022: Fabien Burki

Cykel i novemberkväll
Vissa dagar undrar man om solen har försvunnit helt och hållet. Ingen snö på marken som lyser upp tillvaron, bara duggregn och nyanser av grått. Vet du förresten vad skillnaden är mellan regn och duggregn? Kortfattat kan man säga att det är tre saker som skiljer dem åt: storleken på dropparna, hur snabbt de faller och hur mycket nederbörd som ackumuleras. Regndroppar kan vara allt mellan 0,5 och 5 mm och faller med en hastighet på 2 – 9 meter per sekund, men dropparna i ett duggregn är mindre, bara någon enstaka tiondels millimeter, och faller långsammare, omkring 0.5 – 1 meter per sekund. Totalt ger duggregn inte heller särskilt stora nederbördsmängder, inte jämfört med ett regnväder. Men genomblöt kan man bli oavsett. Bara att kämpa på och trampa vidare.

Vinnare, november 2022: Erik Koffmar

Dags att ta sats och kasta sig ut mot det nya året! Kommer januari präglas av en köldknäpp eller av blidväder? För att ta reda på det blickar vi ut över Atlanten, närmare bestämt mot Island och Azorerna. Skillnaden i lufttryck mellan dessa två platser, något som brukar kallas för den nordatlantiska oscillationen (NAO), är nämligen avgörande för vårt vinterväder. Om det är stor skillnad i lufttryck mellan dessa platser följer lågtrycken sina vanliga banor över Atlanten och ger oss blött och milt väder. Om det istället är en liten skillnad i lufttryck så styr lågtrycken om och det blir fritt fram för smällkall luft från nordost att rasa ner över landet. Då brukar det inte dröja länge innan tidningsrubrikerna lyder: Nu kommer rysskylan!

HEDERSOMNÄMNANDEN

Blixt
Fotograf: Felix Fridh

solnedgång med vindkraftverk
Fotograf: Anders Heder.
Berg med moln
Fotograf: Lennart Eriksson.

Mulen novemberdag
Fotograf: Anna Neubeck. 

Färgglada paraplyer i regn
Fotograf: Elisabeth Sjöqvist. 

Sommarstuga vid havet i regn
Fotograf: Sofie Eriksson.

Damm som yr framför berg
Fotograf: Ramona Schneider.

Bulliga moln
Foto: Katharina Dahlmann

Solbelyst stig i skog.
Fotograf: Malgorzata Blicharska. 

Halo på himmelen
Fotograf: Ann-Charlotte Hellzén-Wallin.

Senast uppdaterad: 2023-01-23
Skriv ut