Bättre prognoser gör vindkraftverken mer effektiva
2022-06-10
Ett nytt vindkraftprojekt, Flow, har just beviljats 60 miljoner kronor.

60 miljoner kronor till FLOW
Ett nytt vindkraftprojekt, har just beviljats 60 miljoner kronor av Horizon Europe inom programmet ”Physics and aerodynamics of atmospheric flow of wind for power production”.
Projektets mål är att utveckla nya kreativa metoder för att göra bättre prognoser av vindkraftproduktion. Metoderna ska appliceras på morgondagens större vindturbiner som sträcker sig högre upp i atmosfären för att i slutänden kunna öka vindkraftverkens produktivitet och få ner energikostnaden.
Projektet FLOW kommer att samarbeta med olika företag (VESTAS, SGRE, GE, DNV och EDF) inom vindkraftsindustrin, vilket säkerställer att metoderna som kommer utvecklas kommer tillämpas i industrin och därigenom komma att få en bredare användning inom Europa.

Stefan, förklara lite enkelt vad ni hoppas att uppnå?
- Vi vill utveckla förståelsen för de fysikaliska fenomen som blir allt viktigare när turbinerna och parkerna blir större och interagerar allt mer med atmosfären. Vi kommer att använda oss av den senaste teknologin inom området och arbeta med mycket avancerade beräkningar. Baserat på den nya kunskap som framkommer i projektet kommer vi att utveckla metoder som tar bättre hänsyn till dessa fysikaliska fenomen och som är tillräckligt snabba för att industrin ska kunna använda dessa metoder i sitt dagliga arbete.
Vad är skillnaden mellan vindkraft till havs och på land?
- Förutsättningarna är olika. På land har marken, skogen och kullarna påverkan på vinden och förutsättningarna kan variera lokalt när det gäller t.ex. turbulensnivåer, vindhastighet och vindprofilens utseende. Till havs varierar inte förutsättningarna lika mycket, men där finns det andra fenomen som t.ex. lågt belägna jetströmmar, så kallade low level jets, som är relativt vanliga i Östersjön och behöver inkluderas i beräkningarna. Samtidig påverkar de allt fler och större parkerna både varandra om de är placerade i närheten av varandra, inom några mils avstånd och de interagerar samtidigt med atmosfären.
I båda fallen så påverkar förutsättningarna både elproduktion och belastning och eftersom både turbiner och parker blir större så behöver vi bättre förstå olika fysikaliska fenomen och hur stor påverkan dessa får i olika situationer.
Blir det vanligare att vindkraftsverken flyttar ut till havs?
- Vi håller på att ställa om hela energisystemet och vindkraften kommer att få en mycket stor betydelse och andel i systemet så vi kommer behöva bygga både på land och till havs. Just nu är det stort fokus på etablering till havs där mycket stora parker kommer etableras under kommande år.
När kommer era resultat?
- Projektet löper under fyra år men resultaten kommer att synas kontinuerligt. Vi börjar med att skapa en databas av simuleringar och modeller, så kallade high fidelity modeller, och vi använder både befintlig data från tidigare mätningar vi utfört samtidigt som vi gör nya mätningar både på land och till havs. Baserat på dessa mätningar kommer vi sedan att analysera vilka aspekter som har störst påverkan och betydelse för elproduktionen och belastningen i framtidens vindparker när turbinerna och parkerna blir större. Baserat på detta kommer vi slutligen att utveckla och kvalitetssäkra nya, mer effektiva metoder och snabbare beräkningstider och prognoser.
För mer information kontakta:
Stefan Ivanell
E-post: stefan.ivanell@geo.uu.se
Telefon: 018-471 8360
Fakta
Projektet FLOW drivs av Danmarks tekniska universitet och Uppsala universitet tillsammans med flera övriga partners och projektet har nyligen beviljats 60 miljoner kronor av Horizon Europe inom programmet ”Physics and aerodynamics of atmospheric flow of wind for power production”. Projektet pågår i fyra år, mellan 2022-2025.
News from the Department of Earth Sciences
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation