Klimatledarskap handlar om att ta ansvar
2022-09-13
En intervju med Sverker C Jagers, ny gästprofessor i klimatledarskap. Vad är klimatledarskap och varför är det så viktigt att arbeta tvärvetenskapligt?
Sverker C Jagers blir Uppsala universitets femte gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap. Gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, finansieras genom en donation av Zennström Philanthropies som startades av Skype-entreprenören Niklas Zennström och hans fru Catherine Zennström. Huvudsyftet med Zennströms klimatprofessur är att bidra till att lösa de globala klimatproblemen, där forskning och utbildning ses som en förutsättning för att det ska lyckas.
Sverker C. Jagers är till vardags professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för studier av kollektivt handlande. Han kommer att inneha gästprofessuren på halvtid och uppdraget sträcker sig från september 2022 till december 2023.
Sverker, klimatledarskap är för många ett okänt ett okänt begrepp. Kan du förklara vad klimatledarskap innebär?
- Man brukar tala om att miljöförstöring är typiska exempel på samarbetsproblem – vi skadar miljön därför att vi är dåliga på att kollektivt komma överens om hur vi bör hushålla med gemensamma (och knappa) resurser. Ju mer storskaliga och komplexa miljöproblemen eller miljösystemen är, desto mindre sannolikt är det att de som påverkar miljön negativt skall ta sitt eget förnuft till fånga och frivilligt ändra beteende. För att så skall ske, krävs samordning eller koordinering, genom att någon eller några aktörer tar på sig eller får mandatet att ta ledningen och skapa samordning där sådan sannolikt sker på spontan väg.
Klimatfrågan är nog det mest storskaliga och komplexa problemet av alla. Därmed kräver denna utmaning också mer ledarskap och aktivt ledarskap än de flesta andra utmaningar vi har att hantera. Detta ledarskap varken kan eller bör tas och utföras av endast någon enskild eller enstaka aktör, utan klimatledarskap handlar om att ta ansvar, ge vägledning och i vissa fall skapa förutsättningar för och bedriva styrning inom samtliga av samhällets sektorer. Även om så kanske inte är fallet idag, menar jag att klimatledare borde finnas inom såväl politiken, samhällsförvaltningen, industrin civilsamhället och i trossamfund - för att bara nämna några exempel. Personligen är mitt forskningsfokus på förutsättningar för politiskt klimatledarskap.
Vad hoppas du att uppnå som professor i klimatledarskap?
- Dels hoppas jag att min tvärvetenskapliga bakgrund och den forskning och undervisning jag bedriver skall kunna komma till nytta här på Uppsala universitet. Jag ser till exempel väldigt mycket fram emot att få ge feedback till både unga forskare, doktorander och studenter och att kunna komplettera projekt och projektansökningar med tankar och erfarenheter som förhoppningsvis upplevs som lite nya. Dels har jag redan insett att jag själv kommer att lära mig oerhört mycket av att få jobba här. CCL är en väldigt intressant forskargrupp som redan nu, efter bara ett par dagar, har fått mig att börja tänka i nya banor och se världen utifrån lite annorlunda och nya perspektiv. Här finns också en tradition av att nå ut till det omgivande samhället som jag har mycket att lära av. Till detta skall läggas att jag vet att mycket viktig annan klimatrelaterad forskning bedrivs på Uppsala universitet som jag hoppas kunna få bekanta mig närmare med under min tid här.
Du är professor i statsvetenskap. Hur hör statsvetenskap och miljöfrågor ihop?
- Statsvetenskap brukar definieras som ”det vetenskapliga studiet av politik”. Som jag nämnde tidigare så är politik och politiskt beslutsfattande av yttersta vikt för att kunna skapa den samordning av vitt skilda beteenden, som alla gemensamt ger upphov till förändringar i jordens klimat. Utan ett aktivt politiskt ledarskap har jag svårt att se hur något aktivt ledarskap kommer att tas inom samhällets övriga sektorer. Att förstå hur politiken kan medverka till nödvändig koordinering är därför helt centralt för klimatfrågans lösning.
Hur når man ut med sin forskning på bästa sätt och hur får man människor engagerade?
- Det finns många vägar så klart. Till vetenskapssamhället sker det genom våra vanliga kanaler, dvs främst via vetenskapliga publiceringar, konferenser och högre utbildning. För att nå ut till det omgivande samhället är kanalerna fler, annorlunda och, tycker jag nog själv, ibland både något svårtillgängliga och lite skrämmande. Den klassiska debattartikeln konkurrerar idag med vitt skilda sociala medier, som åtminstone jag känner mig ganska ovan och främmande inför. Att tänka ”nej men, om man skulle ta och ägna kvällen åt att göra en Youtube film, skriva en tweet eller spela in en podd” är fortfarande – och tyvärr – en ganska främmande tanke för mig.
Varför är det viktigt att arbeta tvärvetenskapligt, mellan olika områden?
- Detta har, enligt mig, med forskningsproblemens natur att göra. Somliga tycks anse att det alltid finns ett egenvärde i att arbeta tvärvetenskapligt – gör man bara det, så blir allting bra eller bättre. Så tänker inte jag. Jag är i själva verket övertygad om att det finns forskningsfrågor vars svar endast – och bäst – står att finna inom enskilda discipliners forskningsfält. Sedan finns det även forskningsfrågor vars svar närmast kräver inblandning av flera discipliner. De är helt enkelt så komplexa och vittomspännande att varken en enskild forskare eller disciplinär grupp kan ta sig an dem på ett meningsfullt sätt – ni vet, den klassiska analogin med hammaren och spiken. Klimatfrågan är utan tvekan ett forskningsfält som kräver många discipliners medverkan – allt från naturvetenskap, teknik och medicin, till humaniora och samhällsvetenskap (men inte nödvändigtvis samtidigt). Mitt eget huvudsakliga forskningsfält – studiet av hur klimatpolitiska styrmedel kan utformas så att de är både effektiva och acceptabla, är ett bra exempel på hur forskningen har tagit stora steg framåt tack vare att forskare från flera discipliner, såsom psykologi, statsvetenskap, sociologi, juridik och nationalekonomi har dragit lärdomar av varandra. Jag är tämligen säker på att kunskapen inom fältet hade varit högst rudimentär, om vi inte hade lärt av varandra och i flera fall även jobbat tillsammans.
Du har sagt att du gärna bli kontaktad av forskare som är engagerade i olika aspekter av miljöforskning. Är det bara att ringa dig om man är intresserad av ett eventuellt samarbete?
- Ja, ringa är så klart ett sätt, men kanske att det ändå är bättre att slänga iväg ett inledande email…..
För mer information kontakta:
Sverker C Jagers, gästprofessor i klimatledarskap, Institutionen för geovetenskaper.
E-post: sverker.jagers@geo.uu.se
Mobiltelefon: 0732-59 43 69
Läs pressmeddelandet från Uppsala universitet: ”Sverker Jagers ny Zennströmprofessor i klimatledarskap”.
News from the Department of Earth Sciences
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation