”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”
2022-12-06
5 december 2022

Utan en rik biologisk mångfald kommer vi inte heller att kunna anpassa oss till de pågående klimatförändringarna, menar Malgorzata Blicharska vid avdelningen för naturresurser och hållbar utveckling.
Foto/bild: Malgorzata Blicharska
Hallå där… Malgorzata Blicharska, docent i naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper. Den 7 - 19 december arrangeras FN:s konferens om biologisk mångfald, COP 15, i Montreal - varför hålls det här mötet?

skaper. Foto: Privat
– Det är ett mycket viktigt möte som äger rum endast vart tionde år. COP 15-konferensen ska se över hur den strategiska planen för biologisk mångfald 2011 - 2020, de så kallade Aichimålen, har uppnåtts och levererats. Målet är att nå en ny internationell överenskommelse om en global handlingsplan, eller ramverk för biologisk mångfald (GBF), för de kommande tio åren för att se till att vi äntligen kan stoppa eller åtminstone minska takten på förlusten av biologisk mångfald.
Enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, hotas uppemot en miljon arter av utrotning på grund av mänskliga aktiviteter. Vilka konsekvenser får förlusten av arter för mänskligheten?
– Vi människor är i stor utsträckning beroende av biologisk mångfald och de fördelar den ger oss. Exempelvis krävs en variation av växtlighet för att åstadkomma pollinering och produktion av grödor. En tredjedel av vår globala livsmedelsproduktion är beroende av detta. Ett annat exempel är vårt eget immunförsvar som inte klarar sig utan en mångfald av mikroorganismer. Utan en rik biologisk mångfald kommer vi inte heller att kunna anpassa oss till de pågående klimatförändringarna eftersom det kräver friska och motståndskraftiga ekosystem. Allt hänger ihop.
Nyss hölls en FN-konferens om de globala klimatförändringarna, COP27, och nu arrangeras COP15 om biologisk mångfald - varför behövs en separat konferens om det?
– Jag anser faktiskt inte att dessa två ämnen bör skiljas åt, eftersom de är mycket nära förbundna med varandra. Den biologiska mångfalden kan bidra både till att mildra klimatförändringar, till exempel genom att skogarna binder kol, och till anpassning till klimatförändringarna. Och i år var det faktiskt första gången som klimatkonferensen COP27 uttryckligen erkände betydelsen av biologisk mångfald i sin slutliga beslutstext genom att nämna naturbaserade lösningar och skogar.
– Dessutom finns det ett behov av att kombinera agendorna för klimatförändringar och biologisk mångfald när det gäller global finansiering. Den måste omorienteras mot en koldioxidfri och naturpositiv ekonomi, och mot de fattigaste och mest sårbara länderna. Det behövs också synkroniserade rapporteringsscheman för att nationella planer och strategier för biologisk mångfald ska få större politisk tyngd i det nationella och internationella beslutsfattandet.
– Biologisk mångfald, klimatförändringar och hållbar utveckling är oupplösligt sammankopplade. Det finns ett brådskande behov att utveckla en integrerad global ram som förenar dessa frågors globala mål. I synnerhet för att kunna genomföra Agenda 2030, FN:s handlingsplan med globala mål för hållbar utveckling.
News from the Department of Earth Sciences
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation
-
Mikael Höök kommenterar protesterna runt kolgruvan i Tyskland
-
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller har hittats i Kiruna
-
Värmebölja i Europa – forskare varnar för att den här typen av extremväder blir allt vanligare
-
6 miljoner kronor från Formas till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark
-
Unprecedented droughts are expected to exacerbate urban inequalities in Southern Africa
-
Generous software donation to Uppsala University
-
Discovery of world’s oldest DNA breaks record by one million years
-
Jordskalv i Norduppland: ”Med svenska mått stort”
-
”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”
-
Calendar created from winning weather images
The winning pictures in our weather picture contest have now been collected in a calendar for 2023. The calendar can be bought in the university's webshop or on site in Ekonomikum, BMC, the University Library and the Ångström Laboratory.
-
Fyra nya öppna onlinekurser i klimatledarskap
-
Listen to Sverker C. Jagers inaugural lecture
-
Premiär för öppna utbildningar om klimatomställning
-
Gabriele Messori promoted to Professor in Meteorology
-
Maria Ask: "Potentialen i geotermi är enorm"
Maria Ask, forskare i geofysik, intervjuas i senaste numret av Svensk geoenergi.
-
Steffi Burchardt bemöter falska rykten om vulkaner
-
Valentin Troll på SVT om det högsta vulkanutbrottet någonsin
Utbrottet på Tonga i början av 2022 påverkade hela atmosfären.
-
Uppsala universitet rankas högt inom hållbarhet
-
David Harper och Regine Hock nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
-
Anna Rutgersson: klimatmodeller kan hjälpa oss att förutse följderna av klimatförändringarna
-
Många samverkar kring energiomställning på Gotland
-
Madeleine Bohlin i Fråga Lund
-
Is building more dams the way to save rivers?
Giuliano Di Baldassarre intervjuas i National Geographic.
-
Henrik Wachtmeister: ”Fler märkliga händelser kan ske i Europa”
-
Mikael Karlsson i Forskarpodden
"Det finns många myter kring klimatomställning. Hoppet tycker jag ligger i att forskningen visar väldig tydligt att det här är myter eftersom vi kan skapa jobb och tillväxt med klimatomställning."
-
En tredje sprängning undersöks av Svenska nationella seismiska nätet (SNSN)
-
Björn Lund kommenterar läckorna på gasledningarna Nord Stream
- Det är ingen tvekan om att det är sprängningar eller explosioner, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid svenska nationella seismiska nätet, SNSN.