”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”

Utan en rik biologisk mångfald kommer vi inte heller att kunna anpassa oss till de pågående klimatförändringarna, menar Malgorzata Blicharska vid avdelningen för naturresurser och hållbar utveckling.

Foto/bild: Malgorzata Blicharska

Hallå där… Malgorzata Blicharska, docent i naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper. Den 7 - 19 december arrangeras FN:s konferens om biologisk mångfald, COP 15, i Montreal - varför hålls det här mötet?

– Det är ett mycket viktigt möte som äger rum endast vart tionde år. COP 15-konferensen ska se över hur den strategiska planen för biologisk mångfald 2011 - 2020, de så kallade Aichimålen, har uppnåtts och levererats. Målet är att nå en ny internationell överenskommelse om en global handlingsplan, eller ramverk för biologisk mångfald (GBF), för de kommande tio åren för att se till att vi äntligen kan stoppa eller åtminstone minska takten på förlusten av biologisk mångfald.

Enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, hotas uppemot en miljon arter av utrotning på grund av mänskliga aktiviteter. Vilka konsekvenser får förlusten av arter för mänskligheten?
– Vi människor är i stor utsträckning beroende av biologisk mångfald och de fördelar den ger oss. Exempelvis krävs en variation av växtlighet för att åstadkomma pollinering och produktion av grödor. En tredjedel av vår globala livsmedelsproduktion är beroende av detta.  Ett annat exempel är vårt eget immunförsvar som inte klarar sig utan en mångfald av mikroorganismer. Utan en rik biologisk mångfald kommer vi inte heller att kunna anpassa oss till de pågående klimatförändringarna eftersom det kräver friska och motståndskraftiga ekosystem. Allt hänger ihop.

Nyss hölls en FN-konferens om de globala klimatförändringarna, COP27, och nu arrangeras COP15 om biologisk mångfald - varför behövs en separat konferens om det?
– Jag anser faktiskt inte att dessa två ämnen bör skiljas åt, eftersom de är mycket nära förbundna med varandra. Den biologiska mångfalden kan bidra både till att mildra klimatförändringar, till exempel genom att skogarna binder kol, och till anpassning till klimatförändringarna. Och i år var det faktiskt första gången som klimatkonferensen COP27 uttryckligen erkände betydelsen av biologisk mångfald i sin slutliga beslutstext genom att nämna naturbaserade lösningar och skogar.

– Dessutom finns det ett behov av att kombinera agendorna för klimatförändringar och biologisk mångfald när det gäller global finansiering. Den måste omorienteras mot en koldioxidfri och naturpositiv ekonomi, och mot de fattigaste och mest sårbara länderna. Det behövs också synkroniserade rapporteringsscheman för att nationella planer och strategier för biologisk mångfald ska få större politisk tyngd i det nationella och internationella beslutsfattandet.

– Biologisk mångfald, klimatförändringar och hållbar utveckling är oupplösligt sammankopplade. Det finns ett brådskande behov att utveckla en integrerad global ram som förenar dessa frågors globala mål. I synnerhet för att kunna genomföra Agenda 2030, FN:s handlingsplan med globala mål för hållbar utveckling.

Läs hela artikeln här.