6 miljoner kronor från Formas till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark

Madeleine Granvik har beviljats 6 miljoner kronor från Formas. Projektet bidrar till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark med fokus på den regionala och kommunala planeringen, politiken och praktiken.

Resilient livsmedelsförsörjning i kommuner i Östra Mellansverige - policy, planering och praktik med fokus på livsmedelsberedskap och bevarande av jordbruksmark i ett lokalt och regionalt perspektiv 

Resilient food supply in Eastern Mid-Swedish municipalities - policy, planning and practice with a focus on food preparedness and preservation of farmland in a local and regional perspective

Projektet bidrar till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark med fokus på den regionala och kommunala planeringen, politiken och praktiken. Studien avser att identifiera hinder, möjligheter och målkonflikter; undersöka innovativa tillvägagångsätt, samt möjliga vägar för att stärka samarbeten mellan lokala och regionala aktörer, både inom kommuner och mellan kommuner.  Kommuner har iom sina många ansvarsområden och befogenheter en central roll gällande livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark. När det gäller kriser påverkas svenska kommuner bland annat av Lag (2006:544) om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Gällande markfrågor har kommuner planmonopol vilket inkluderar frågor om jordbruksmark. Enligt Miljöbalken är jordbruk av nationellt intresse och kommunerna förväntas efterleva lagtexten om brukningsvärd jordbruksmark (MB 3:4).

En studie genomförs i östra Mellan-Sverige om kommuners strategier, planeringsverktyg och arbetssätt för att skydda jordbruksmark och öka livsmedelsberedskapen. Denna studie följs sedan upp av fördjupade fallstudier i tre utvalda kommuner. Samproduktion av kunskap med nyckelaktörer används för att stärka kommunernas kapacitet att främja livsmedelsberedskapen på lokal och regional nivå. Genom en transdisciplinär ansats kan projektet ta sig an reella problem och stödja omställningen till mer resilienta livsmedelssystem som kan klara kriser och krig.

Populärvetenskaplig beskrivning

Dagens samhälle står inför flera utmaningar och har fått erfara flera kriser bara under det senaste decenniet, tex översvämningar, skogsbränder, extrem värme, missväxt, pandemier och krig i Östersjöregionen. År 2015 beslutades att planeringen för det svenska totalförsvaret ska återupptas på grund av den nya försämrade säkerhetspolitiska situationen, vilken ytterligare trappades upp 2022 när Ryssland attackerade Ukraina. Denna verklighet har aktualiserat frågor om hur livsmedelsförsörjningen kan tryggas i en tid av ökad sårbarhet. Försvarsberedningen konstaterar i sin rapport om utformningen av det civila försvaret att en längre säkerhetspolitisk kris kräver en omställning av livsmedelsproduktionen för att säkerställa befolkningens behov av mat, bl.a. genom lokal och regional produktion av livsmedel i händelse av kris och krig. Sårbarheten livsmedelsförsörjningen beror också på att hela livsmedelskedjan är beroende av ständig import. Drygt hälften av den mängd livsmedel som svenska folket konsumerar idag är importerade.

Med bakgrund av denna samhällsutveckling finns det idag ett behov av att utveckla mer motståndskraftiga (resilienta) lokala livsmedelsystem. Begreppet resiliens är brett och rymmer plats för olika tolkningar men kan, mycket övergripande, sägas behandla sårbarhet och förmåga att ta sig ur kriser. Det finns 290 kommuner i Sverige, vilka fyller flera olika viktiga samhällsfunktioner. Exempel på sådana funktioner är planering av mark och vatten, miljö- och hälsoskydd, upphandling av livsmedel, offentliga måltider, civilt försvar samt räddningstjänst. När det gäller kriser påverkas svenska kommuner bland annat av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, vilken ställer krav på vad som förväntas och krävs av kommuner. Gällande markfrågor har kommuner planmonopol vilket inkluderar frågor om jordbruksmark. Enligt Miljöbalken är jordbruk av nationellt intresse. Enligt lagtextens (MB 3:4) formule​ring får brukningsvärd jordbruksmark ”tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”. Forskargruppen har i tidigare genomförd forskning visat att kommuner tolkar och förhåller sig olika till lagen i sin planering och praktik, vilket kan innebära att brukningsvärd jordbruksmark exploateras utan att noga överväga frågan om tillgodose väsentliga samhällsintressen och frågan om att istället ta annan mark i anspråk. Vidare visar resultat att få kommuner har en policy för att bevara jordbruksmark och att ett flertal kommuner med tillgång till högklassig brukningsvärd jordbruksmark planerar att exploatera denna i snar framtid.

Kommuner har, i och med sina många ansvarsområden och befogenheter, en central roll i att stärka livsmedelsberedskapen och verka för skydd av jordbruksmark. Livsmedelsrelaterade frågor har generellt inte ansetts som kommunala angelägenheter och idag råder det en brist i ledarskap i att utveckla en resilient livsmedelsförsörjning och beredskap på den lokala nivån. I detta arbete är även den nationella och speciellt den regionala nivån viktig. Projektet bidrar till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark genom att fokusera främst på den kommunala planeringen, politiken och praktiken. Projektet kommer utforska hur kommuner bidrar till, och vilken potential som finns för att stärka livsmedelsberedskapen och skydd av jordbruksmark, identifiera hinder, möjligheter och målkonflikter; undersöka innovativa tillvägagångsätt, samt möjliga vägar för att stärka samarbeten inom kommuner, mellan kommuner och med andra lokala och regionala aktörer.  För att uppnå detta studeras strategier, planeringsverktyg och arbetssätt, samt fallstudier i tre utvalda kommuner för att fördjupa förståelsen för förutsättningar och arbetssätt i planerings-praktiken. Samproduktion av kunskap med regionala och lokala nyckelaktörer används för att stärka kommunernas kapacitet att främja en resilient livsmedelsförsörjning och beredskap. Den transdisciplinära ansatsen möjliggör för forskningen att ta sig an reella problem för att stödja omställningen till mer regionala och lokala resilienta livsmedelssystem.

För mer information kontakta Madeleine Granvik.