Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden

Förslag för en mer cirkulär ekonomi med hållbara mineral- och metallflöden

Mikael Höök har ingått i ”Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden” som verkat på uppdrag av Delegationen för cirkulär ekonomi. Expertgruppens uppgift har varit att identifiera vilka hinder som finns och vilka styrmedel som kan användas för att samhället kan närma sig en cirkulär ekonomi och nu har gruppens slutrapport publicerats.

Människan använder alltmer och allt fler mineral och metaller. Många av de mineral och metaller som tagits i anspråk under senare tid används i applikationer där stora utvecklingsinsatser för närvarande sker, inom förnybar energi, e-mobilitet och i försvarapplikationer. Dessa mineral och metaller kallas ofta för strategiska, kritiska eller innovationskritiska. De framställs sällan separat utan ofta som bi-produkter till andra mineral och metaller med mer konventionell användning.

Expertgruppen för hållbara metall- och materialflöden har i slutrapporten lämnat förslag som har effekt både på kortare och längre sikt. Förslagen syftar till att öka incitamenten för både återvinning och funktionell återanvändning i vid mening.

Mineral och metaller återfinns överallt i samhället

Från samhällets utgångspunkt används många mineral och metaller i olika typer av applikationer. Basmetaller som aluminium och koppar finns i batterier och i elektriska applikationer, zink som korrosionsskydd i t ex vindkraftverk och bly – fortfarande – i batterier i många fordon, inklusive elektriska sådana. Andra metaller som får förnyad aktualitet i t ex batteriapplikationer är nickel, kobolt, mangan och grafit. Många av dessa metaller finns både i berggrunden i Sverige, i samhället för återvinning och i olika typer av avfallsdeponier (främst gruvavfall).

Spåra metaller

När metaller återvinns finns flera utmaningar med många ”nya” metaller. Dels sker en minskad kvalitet i vid användning av i nya applikationer, dels finns många ”nya” metaller i så små mängder per produkt att det både är tekniskt svårt att separera dem, dels blir det på det sättet olönsamt att göra så. För att veta vad som finns i samhället kan det vara möjligt att spåra vilka metaller som används.

Sådan spårbarhet måste bygga på fungerande teknik och stödjas av relevant reglering. Om nya produkter skall designas med återvinning och ökad resurseffektivitet i åtanke måste designen stimuleras aktivt med incitament, ske med en global utblick, ta hänsyn till företagens administrativa börda och ta hänsyn till behov av patent och varumärkesskydd (IP) samt ge tydliga incitament för nya affärsmodeller. För att uppnå hållbara mineral- och metallflöden i samhället är utbildning, kompetensutveckling och forskning centrala. Forskningsmedel måste tillföras men parallellt måste metodutveckling och pilotstudier, liksom ren industriell utveckling stödjas av samhället.

Några av slutsatserna

Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden föreslår bland annat:

• en översyn av all lagstiftning som berör avfall, avfallstransport, etc. som berör kritiska eller strategiska mineral och metaller ur ett innovations-perspektiv,
• att SGU bör få ett utökat uppdrag att systematiskt kartera även gruvavfall som en del i deras kartläggningsarbeten och att Naturvårdsverket får i uppdrag att systematisk kartera annat avfall med metallinnehåll,
• att flödet av samtliga innovationskritiska mineral och metaller i samhället karteras från prospektering och gruvdrift till förekomsten av metaller i produktledet, d.v.s. över hela försörjningskedjan,
• skapandet av en arena där svenska aktörer kan mötas för att skapa cirkulära flöden för innovationskritiska mineral och metaller som en möjlighet att öka återvinning och resurseffektiv hantering av innovationskritiska metaller. En arena kan vara i olika format, t ex en handelsbörs, intresseorganisation och större forskningsprogram,
• att industriell utveckling av metoder som upparbetar kritiska metaller från avfallsflöden stöttas,
• att omfattande forskningsmedel tillskjuts för en bred satsning på merutnyttjande av tidigare deponerat material och på kvalificerat återbruk,
• att medel tillförs eller allokeras för att skapa ett fokus på utbildning, studentrekrytering och kompetensförsörjning avseende jungfruligt och sekundärt baserad framställning av innovationskritiska mineral och metaller.

Läs slutrapporten här.

Fler rapporter från Delegationen för cirkulär ekonomi.

För mer information kontakta Mikael Höök:
E-post: mikael.hook@geo.uu.se
Telefon: 018-471 3777Mobiltelefon:073-0208116

Bakgrundsfakta:
Delegationen för cirkulär ekonomi har i uppdrag att identifiera hinder och styrmedel som arbetar mot cirkulär ekonomi. Dessutom ska man undersöka, behov av utbildning och information samt ge råd och föreslå kostnadseffektiva styrmedel till regeringen.