Turné mot vetenskapsförnekelse

Vetenskapsförnekelse som fenomen utgör ett problem över hela världen, så även i Sverige. Nu pågår en turné mot vetenskapsförnekelse i syfte att framförallt motverka klimatförnekelse. Det är den tvärvetenskapliga forskargruppen för Klimatledarskap som anordnar turnén som var på gång redan innan pandemin men har återupptagits och första anhalten i år var Lunds universitet som besöktes den 30 januari. Turnén fortsätter fram till oktober i år då minst 10 lärosäten ska ha fått besök.

Vid besöken så vigs förmiddagen åt runda-bordssamtal med unga forskare och doktorander och på eftermiddagarna eller kvällstid är det öppna föreläsningar som riktar sig till lokalpolitiker, civilsamhälle och allmänheten. Här är det fritt fram att diskutera och ställa frågor.

I samband med varje besök så kommer en debattartikeln ut i lokalpressen och det sista och avslutande mötet är tänkt att hållas i riksdagen för att göra politiska beslutsfattare medvetna om problemen. Två av de som är engagerade i turnén är projektledaren Mikael Karlsson, lektor i klimatledarskap och docent i miljövetenskap och Oskar Lindgren, doktorand som är med och organiserar turnén.

- Det första besöket i Lund var mycket lyckat. Många unga forskare deltog i samtalen på förmiddagen och på eftermiddagen tog de 130 platserna slut direkt. Samtalen på förmiddagen kretsade kring vetenskapsförnekelse som fenomen men också hur det påverkar politiken. Och vad är universiteten roll i detta? Det verkar saknas strategier, säger Oskar Lindgren.

Vad är syftet med turnén?

- Bakgrunden till turnén är det ifrågasättande av vetenskaplig kunskap som ofta finns i miljöfrågor, säger Mikael Karlsson. Det mesta kända exemplet på senare år är president Trump i USA, men långt fler politiker runt om i världen sprider felaktiga beskrivningar av till exempel klimatförändringen och realismen i olika åtgärder. Ofta finns intressen inom oljeindustrin med i bakgrunden. Syftet med turnén är att beskriva vetenskapsförnekelse som fenomen så att medvetenheten om vad det är ökar. Och minst lika viktigt är att skapa goda möjligheter att diskutera hur vetenskapsförnekelse ska kunna motverkas.

Vad grundar sig misstron eller förnekelsen i?

- Det finns olika förklaringar till vetenskapsförnekelse i miljöfrågor; dels finns en organiserad klimatförnekelse som drivs av särintressen i både näringsliv och politik, dels innebär miljöfrågan och de förslag på åtgärder den ofta medför en upplevd utmaning av vissa värderingar eller livsstilar. Ett sätt att som enskild förhålla sig till detta är att förneka vad vetenskapen säger. Ett sätt att motverka vetenskapsförnekelse är att visa på de fördelar som miljöåtgärder ofta medför, både för enskilda och samhället, och att visa hur bräcklig grund vetenskapsförnekarna står på. Detta är också något som vi forskar om, säger Mikael Karlsson.

Hur viktigt är forskningskommunikation?

- Det moderna samhället är helt beroende av vetenskaplig kunskap, nästan inget skulle fungera annars. Därför går det knappast att överdriva vikten av att det finns en förståelse för vad forskningen kommer fram till och hur forskning går till. Och vi tycker förstås att det är lika viktigt att berätta om varför och hur vissa intressen försöker underminera forskningen, säger Mikael Karlsson.

Ser ni faror med en ”falsk balans”, det vill säga att båda sidor får komma till tals i lika stor utsträckning och som jämbördiga parter, trots att den ena parten har vetenskapen på sin sida.

- Ja, forskningen är här tydlig med att vad som kallas medial balansering förstärker vetenskapsförnekelsen. När de som vare sig forskar eller förstår forskningsresultat får lika stort utrymme som forskarna blir det problematiskt. Det är ett märkligt fenomen som annars är ovanligt – tänk att du inför en operation skulle ge samma tilltro till en person som helt saknar medicinsk utbildning men som skriver arga inlägg med fel information om löner inom sjukvården, som till en läkare som genomfört hundratals operationer. Vem skulle du vilja håller i operationskniven?, frågar Mikael Karlsson retoriskt.

Turnéschema (preliminär lista där vissa lärosäten kan falla bort eller tillkomma):

• Lunds universitet
• Uppsala universitet
• Göteborgs universitet
• Chalmers tekniska högskola
• Högskolan i Gävle
• Luleå tekniska universitet, LTU
• Södertörns högskola
• Umeå universitet
• Linköpings universitet
• KTH - Kungliga Tekniska högskolan

Se inspelningen "Kunskap och klimat, ett samtal" från Lunds universitet: https://youtu.be/Yy-de2xTbi4

Läs en artikel i Skånska Dagbladet efter det första turnéstoppet i Lund: https://www.skd.se/2023-01-30/morgonluft-for-klimatfornekare

Läs mer om Klimatledarskap.