Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
2023-05-02

Foto: Stefan Osterwalder.
Toppmodern forskningsinfrastruktur och internationellt samarbete
Europeiska kommissionen har fattat ett efterlängtat beslut om att inrätta forskningsinfrastrukturen för aerosoler, moln och reaktiva spårgaser (ACTRIS) som ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, (European Research Infrastructure Consortium (ERIC). 17 länder samlar nu sina resurser för att öppna tillgången till ett brett spektrum av mättekniker, tjänster och resurser inom atmosfärsvetenskap.
Beslutet om inrättande av ACTRIS ERIC och stadgarna har nu offentliggjorts i EU:s officiella tidning.
Finland kommer att vara värd för ACTRIS ERIC och hantera den övergripande samordningen av ACTRIS medan Italien kommer att hantera tillgången till ACTRIS olika tjänster, i enlighet med stadgarna.
- Detta beslut innebär att ACTRIS olika anläggningar nu kan fungera tillsammans som en juridiskt erkänd organisation", säger Eija Juurola, tillförordnad föreståndare för europeiska ACTRIS. Beslutet kommer vid en viktig tidpunkt eftersom övergången till en kontinuerlig drift av infrastrukturen redan sker och synergierna mellan forskare och näringsliv ständigt utvecklas. Med sin nya status som ERIC är ACTRIS nu juridiskt erkänd som en europeisk forskningsinfrastruktur vilket ger ACTRIS en stabil juridisk struktur.
Anna Rutgersson, professor i meteorologi är engagerad i samarbetet.
- Vår nuvarande mätstation Östergarnsholm finansieras idag via ICOS men den kommer att ingå i den europeiska foskningsinfrastruktuuren och blir en ACTRIS-station. Infrastrukturen kommer att ge kontinuerliga data av relevans för aerosoler, moln och reaktiva spårgaser, detta blir ett viktigt komplement till de befintliga mätningarna som fokuserar på att beskriva kolcykeln och havens upptag/utsläpp av växthusgaser. Kombinationen av dessa mätsystem ger värdefulla verktyg för att kunna förstå drivkrafterna bakom klimatförändringar och luftföroreningar.
För mer information kontakta: Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Institutionen för geovetenskaper.
E-post: Anna.Rutgersson@met.uu.se
Telefon: 018-471 2523
Mobiltelefon: 070-1679044
Läs mer om ACTRIS – the Aerosol, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure på UU:s webb: https://www.uu.se/forskning/forskningsinfrastruktur/internationella-forskningsinfrastrukturer-dar-uppsala-universitet-medverkar/actris
Fakta:
ACTRIS (Aerosol, Clouds and Trace Gas Research Infrastructure) inrättades som en europeisk forskningsinfrastruktur för att underlätta klimatforskningen genom att ge vetenskap, industri och offentliga myndigheter tillgång till ett brett utbud av högkvalitativa data, tekniker, tjänster och resurser och för att främja spetsforskning och internationellt samarbete inom atmosfärisk forskning. ACTRIS påbörjade sin resa mot ACTRIS ERIC redan 2011 och har sedan dess gjort viktiga vetenskapliga och tekniska framsteg som lett till en djupare förståelse för drivkrafterna bakom klimatförändringar och luftföroreningar. Observationer av den rumsliga och tidsmässiga variationen hos kortlivade atmosfäriska beståndsdelar (aerosol, moln och reaktiva spårgaser) vid 80 fältforskningsstationer i och utanför Europa under mer än ett decennium har givit unika insikter i effektiviteten av de politiska beslut och åtgärder som syftar till att minska utsläppen i Europa.
ERIC står för European Research Infrastructure Consortium, ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur. Konsortiet utgör en juridisk enhet som bildats genom en särskild EU-förordning för att underlätta inrättandet och driften av forskningsinfrastrukturer av europeiskt intresse. Ett ERIC ger forskningsinfrastrukturer status som juridisk person i alla EU:s medlemsstater. Medlemmarna i denna internationella organisation är de länder som bidrar vetenskapligt och ekonomiskt till konsortiet.
Hundratals forskare över hela världen, men även användare från den privata sektorn, har fått tillgång till de olika plattformar som ACTRIS erbjuder (fältforskningsstationer, atmosfäriska simuleringskammare) för att utföra nya vetenskapliga experiment, utveckla nya instrument eller utbildas i ny mätteknik. Varje år använder över 5000 användare i cirka 50 länder i världen data från ACTRIS för sin forskning, vilket möjliggör tillförlitliga prognoser rörande atmosfären, däribland varningar för farligt väder och hälsovådlig luftkvalitet samt långsiktiga klimatförändringar.
ACTRIS olika anläggningar utgör tillsammans den största atmosfäriska forskningsinfrastrukturen i världen. ACTRIS erbjuder sina användare öppen tillgång till instrument, expertis, utbildningsmöjligheter och FAIR3 datahanteringstjänster. Alla användare, oavsett organisatorisk tillhörighet, expertområde eller verksamhetsområde, kan dra nytta av ACTRIS öppna tjänster för åtkomst av forskningsinfrastrukturen. ACTRIS syftar till att öka spetskompetensen för observationer och forskning rörande jordsystemet genom att tillhandahålla information och kunskap som syftar till att utveckla hållbara lösningar på samhällets behov.
Alla ACTRIS olika tjänster är tillgängliga via http://www.actris.eu.
ACTRIS Sverige
ACTRIS Sverige är en nationell forskningsinfrastruktur för observationer av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar med stöd av Vetenskapsrådet sedan 2022. Sverige är ett av de 17 länder som är med och grundar ACTRIS ERIC. ACTRIS Sverige samlar fem svenska lärosäten och SMHI för att bygga upp och driva ACTRIS vid fem fältforskningsstationer och en mobil plattform.
Lunds universitet är värdorganisation som även ansvarar för ACTRIS i Hyltemossa i Skåne. Stockholms universitet ansvarar för ACTRIS vid stationerna Norunda i Uppland och Zeppelin på Svalbard. ACTRIS är redan etablerat vid dessa tre stationer sedan ett antal år tillbaka. ACTRIS Sverige ska etablera observationer av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar vid ytterligare två stationer i Sverige genom sina parter Sveriges lantbruksuniversitet för Svartberget i Västerbotten och Uppsala universitet för Östergarnsholm på Gotland.
Läs mer på: https://www.icos-sweden.se/
News from the Department of Earth Sciences
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation