298 år av unika svenska vädermätningar
2020-01-16
Januari 2020 satte värmerekord både i Sverige och i Europa. Enligt mätningarna som görs dagligen i Uppsala har en så varm temperatur i januari inte uppmätts sedan 1724.
Erik Sahlée, universitetslektor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper.
Januari 2020 satte värmerekord både i Sverige och i Europa. Enligt mätningarna som görs dagligen i Uppsala har en så varm temperatur i januari inte uppmätts sedan 1724.
- Anledningen till att vi kan jämföra vädret så långt bak i tiden är att vädermätningar har utförts i Uppsala sedan 1722. Det är de längsta mätningarna i Sverige och bland de längst ihållande mätningarna världen över. Väderminnet är kort och våra arkiv är både unika och viktiga, berättar Erik Sahlée, universitetslektor i meteorologi.
1722 till idag
- De tidigaste organiserade meteorologiska observationerna I Sverige startade 1722 av professor Erik Burman I Uppsala, som hade Anders Celius som medhjälpare. Temperaturerna från början av 1700-talet är en aning osäkra eftersom det då inte fanns någon riktig standard utan temperaturen uppmättes med olika skalor parallellt, bland annat skalorna de Delisle och Fahrenheit. Det var först när Celsius som utvecklade den internationell temperaturskala.vi använder idag som vi fick enhetliga värden.
Hur används vädermätningarna?
- Både forskare och allmänheten är intresserad och använder våra data. SMHI använder sig också av våra underlag.
Finns det en koppling till klimatfrågan?
- När vi har en så lång mätserie ser vi hur vädret och temperaturen varierar och det blir naturligtvis ytterligare en pusselbit i vår förståelse av klimatet. Idag görs automatiska mätningar, varje dag, varje sekund där vi mäter nederbörd, temperatur, lufttryck, relativ fuktighet, marktemperatur och solens strålning. Dessutom görs manuella mätningar varje morgon vid observationsgården i Uppsala.
Kan vi förutsäga vädret framöver?
- Det är svårt att förutsäga precist eftersom det förekommer stora variationer. Trots variationerna står årets första månad ut som unikt mild, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Den visar på mycket varmare än normalt i stora delar av nordöstra Europa under januari 2020.När mätningarna påbörjade var det milda vintrar, ung som nu vilket vi kan bekräfta det med isutbredningar i Östersjön och matcha mätningar mot andra arkiv. I ett längre perspektiv ser vi en tydligt varmare trend sedan 1800-talets mitt vilket innebär att det både blir mildare vintrar och varmare somrar, även om det kommer att skilja sig år från år.
Läs mer om vädermätningar
Länk till Uppsala universitets väderstatistik.
Januari värmerekord i Europa.
Poster, Uppsala temperature climate 1722-2019.
SMHI:s samlade information om temperatur i form av kartor, mätserier och rekord.
Införandet av Anders Celsius termometer 2 juni 1743.
The long climate record of Uppsala.
Celcius, Linné och Celsius-termometern.
News from the Department of Earth Sciences
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation
-
Mikael Höök kommenterar protesterna runt kolgruvan i Tyskland
-
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller har hittats i Kiruna
-
Värmebölja i Europa – forskare varnar för att den här typen av extremväder blir allt vanligare
-
6 miljoner kronor från Formas till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark
-
Unprecedented droughts are expected to exacerbate urban inequalities in Southern Africa
-
Generous software donation to Uppsala University
-
Discovery of world’s oldest DNA breaks record by one million years
-
Jordskalv i Norduppland: ”Med svenska mått stort”
-
”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”
-
Calendar created from winning weather images
The winning pictures in our weather picture contest have now been collected in a calendar for 2023. The calendar can be bought in the university's webshop or on site in Ekonomikum, BMC, the University Library and the Ångström Laboratory.
-
Fyra nya öppna onlinekurser i klimatledarskap
-
Listen to Sverker C. Jagers inaugural lecture
-
Premiär för öppna utbildningar om klimatomställning
-
Gabriele Messori promoted to Professor in Meteorology
-
Maria Ask: "Potentialen i geotermi är enorm"
Maria Ask, forskare i geofysik, intervjuas i senaste numret av Svensk geoenergi.
-
Steffi Burchardt bemöter falska rykten om vulkaner
-
Valentin Troll på SVT om det högsta vulkanutbrottet någonsin
Utbrottet på Tonga i början av 2022 påverkade hela atmosfären.
-
Uppsala universitet rankas högt inom hållbarhet
-
David Harper och Regine Hock nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
-
Anna Rutgersson: klimatmodeller kan hjälpa oss att förutse följderna av klimatförändringarna
-
Många samverkar kring energiomställning på Gotland
-
Madeleine Bohlin i Fråga Lund
-
Is building more dams the way to save rivers?
Giuliano Di Baldassarre intervjuas i National Geographic.
-
Henrik Wachtmeister: ”Fler märkliga händelser kan ske i Europa”
-
Mikael Karlsson i Forskarpodden
"Det finns många myter kring klimatomställning. Hoppet tycker jag ligger i att forskningen visar väldig tydligt att det här är myter eftersom vi kan skapa jobb och tillväxt med klimatomställning."
-
En tredje sprängning undersöks av Svenska nationella seismiska nätet (SNSN)