Oljan och prisraset: Nu har botten gått ut helt

Mikael Höök, universitetslektor, forskar på fossila bränslen som kol och olja varnade redan för ett par veckor sedan att prisraset på olja kunde leda till både ekonomiska problem och destabilisera hela oljeexporterande länder. (Se artikel från 31 mars 2020). 

De senaste dagarna har vi sett ett historisk ras för oljepriserna där bolagen till och med har fått betala för att bli av med oljan. Nu sitter oljeproducenterna med skägget i brevlådan säger Mikael Höök. 

Befinner sig alla oljeproducerande länder i samma situation?

- Just nu befinner sig i praktiken alla oljeproducerande länder i en svår situation med oljepriser som är så pass låga att det är svårt att gå runt ekonomiskt. Även om Saudi-Arabien, Ryssland och andra länder har enats om att begränsa produktionen med runt 10 miljoner fat per dag så är det inte tillräckligt för att ha något egentligen påverkan på priset eftersom efterfrågan har kollapsat fullständigt. Till följd av mindre aktivitet i många länder med mindre transporter är det runt 30 miljoner fat olja om dagen som inte längre efterfrågas. Ovanpå det är många av världens lager för olja redan fyllda. Marknaden fortsätter att översvämmas av långt mycket mer olja än vad som behövs och kan lagras och detta driver prisfallet till en situation där oljeproducenterna nu sitter med skägget i brevlådan. Det har till och blev blivit negativa priser som rent utav inneburit att producenter behövt betala för att bli av med sin olja.  

Varför slutar man inte att producera olja när priset sjunker och det finns ett överskott?

- Det finns många anledningar till det. Oljeproduktionen är ett intrikat system med många sammankopplade delar som påverkar varandra. Det är inte som någon enkel vattenkran som lätt kan stängs av och sen öppnas igen utan konsekvenser.  Rent tekniskt finns det en rad problematiska faktorer att begrunda. Att stänga ned oljefält och senare återstarta dem när efterfrågan återhämtat sig kan kräva dyr utrustning och personal som då kanske inte längre är tillgänglig. Likaså finns det ingen garanti att produktionsflödena återhämtar sig till samma nivå som innan stoppet vid återstart. Det finns en stor risk att den totala mängden utvinningsbar olja från fältet minskar om det inte töms effektivt i ett enda oavbrutet svep.

Ovanpå detta tillkommer ekonomiska och sociopolitiska faktorer. Länder som Saudiarabien och Ryssland är till stor del beroende av oljeintäkter för att finansiera statens verksamheter. Även om den uppskattade produktionskostnaden för olja kan vara så låg som bara 2-6 dollar/fat i Saudi-Arabien menar analytiker att det behövs oljepris upp mot 70 dollar/fat för att täcka statens utgifter och subsidier till befolkningen. På samma sätt kan oljebolag bli fast och fortsätta pumpa upp olja – trots låga priser eller överutbud – för att de måste betala räntor och utgifter för att undvika att gå omkull. Utifrån kan det se besynnerligt ut men det finns en sorts esoterisk logik i som kanske bäst fångas av ordstävet: ’har något slagit yxan i båten får man ro som fan’.

Är detta något som enbart påverkar de oljeproducerande länder eller får det effekter får det på andra länder?

- Först och främst påverkar detta ju oljeproducenter, där lägre priser ger kraftigt fallande intäkter som kan leda nedskuren personal eller begränsade investeringar för framtiden. Exempelvis i amerikanska delstater som Texas, Oklahoma med flera har oljesektorn boomat senaste årtiondet och skapat mängder av jobb som nu hotas och kan dra med sig fler sektorer. Tusentals och åter tusentals arbeten kan hotas och påverka globala försörjningskedjor som byggts upp runt transporter och rörlighet.

I förlängningen kan det sprida sig till många fler via dominoeffekter i samhällsekonomin och världshandelns sammanflätade nät av beroenden. Oljepriser påverkar kostnader för transport och tillverkning. Generellt brukar konsumenter tjäna på lägre oljepris, men sådana fördelar är inte helt lätta att utnyttja i dagsläget på grund av karantäner och Coronavirusets nerbromsning av den ekonomiska verksamheten i många länder. Oljebolag är också stora ekonomiska aktörer och det finns risk att oron över deras tillstånd sprider sig vidare till finans/aktiemarknader som kan påverka hela världsekonomin.   

Hur kommer jag som privatperson att märka av det?

- Först och främst kommer nog privatpersoner att märka sänkta priser för drivmedel, men längre fram kan fler konsekvenser bli märkbara. Allt från energipriser, transportkostnader hos varor man köper till räntor och sparande skulle kunna verkas om oljesektorns tuffa situation leder till följdeffekter i samhället. Än är det för tidigt för att dra några säkra slutsatser om de långsiktiga konsekvenserna och det rimligaste är att ha is i magen en tid framöver. Just de negativa oljepriserna kan ha varit ett anfall av skrämselhicka på marknaden som gav upphov till udda utfall, men det finns goda anledningar att oroa sig över samhällsekonomins återhämtning. Svag efterfrågan kan bli bestående samtidigt som en stark tillgång på oljeproducenter består och då kan världen se låga oljepriser under år framåt.

Fakta: Olja och oljepriser WTI (West Texas Intermediate) en amerikansk råolja som används som riktmärke i prissättning av olja. Priset på WTI refereras ofta till i nyhetsrapporterna när det talas om oljepriserna, vid sidan av priset på så kallad Brent-råolja som utvinns ur Nordsjön. Andra viktiga olje-markörer är bland annat Dubai Crude och OPEC Reference Basket. WTI används i huvudsak för att framställa bensin, medan Brent används för att göra både bensin och andra destillat. WTI handlas i allmänhet till ett högre pris, medan Brent betingar ett lägre pris i handeln marknaden. WTI har en enorm efterfrågan i USA, och Brent används främst inom den nordvästra europeiska marknaden.