Rekordstort ozonhål försvann
2020-04-28
Tidigare i år noterades ett rekordstort ozonhål över Arktis vilket är ovanligt eftersom ozonhål av denna storlek vanligtvis bara uppstår över Antarktis. Hålet var tre gånger så stort som Grönland enligt tidningen Nature. SMHI varnade skidåkare i Sverige att använda solskyddsmedel och ozonhålet hade kunnat utgöra en fara för människor om det rört sig längre söderut men nu har ozonhålen slutit sig och är borta.
Anna Sjöblom, universitetslektor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper.
Hur farligt är ett stort ozonhål i Arktis?
- Ozonlagret skyddar oss för farlig UV-strålning från solen, så finns det ett hål är vi mycket känsligare och man ska vara försiktig med för mycket solljus.
Varför uppstod det stora hålet?
- Starka vindar har gjort att det bildats en kraftig virvel en ”polar vortex” över nordpolen. Denna har hindrat att luften blandas på samma sätt i övriga Arktis. Många delar av Arktis har dessutom haft ovanligt kallt i vinter och gjort att moln kan bildas på hög höjd. Dessa moln innehåller framför allt föreningar av klor och brom (som människan släppt ut) som reagerar med UV strålningen och förstör ozonet. Det mest kända ozonhålet är ju annars det över sydpolen som bildas varje australisk vår men är inte lika vanligt i Arktis.
Hur kommer det sig att det bara försvann?
- Den starka polarvirveln har brutits upp och varmare luft har tagit sig upp till nordpolen vilket gör att processen avstannar och hålet försvinner.
Finns det någon koppling till coronakrisens nedstängningar av industrier och minskat resande?
- Även om luftföroreningarna minskat mycket på vissa delar på jorden på grund av corona så har det inget med ozonhålet att göra. Däremot är det inte helt klart varför det blev ett så stort ozonhål över Arktis just i år, men det finns alltså ingen koppling till nedstägningar.
Kan hålet komma tillbaka?
- Ja, om förhållandena är rätt så kommer det tillbaka, men det är på våren som detta kan ske.
Intresserad av våra utbildningar? Läs mer på våra kurs och programsidor.
News from the Department of Earth Sciences
-
Forskare varnar för katastrofal klimatutveckling
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events