Johan forskar om buller
2020-07-15
Buller beror mycket på väder och vind. Vår institution har en egen forskningsstation där vi bland annat forskar kring väder, vind och buller.

Buller beror mycket på väder och vind. I Marsta, strax norr om Uppsala har institutionen för geovetenskaper en forskningsstation och där bedrivs bland annat forskning i meteorologi men också av buller.
Johan forskar kring, väder, vind och buller
- I Marsta, strax norr om Uppsala har institutionen för geovetenskaper en forskningsstation och där bedrivs bland annat forskning i meteorologi men också av buller. Johan Arnqvist, forskare i vindkraft, åker regelbundet ut för att kontrollera att mätstationerna fungerar och samla in värden. Den här morgonen hade han sällskap av kollegan Christoffer Hallgren.
Vad är buller?
- Buller är ljud som inte är önskvärt, eller som uppfattas som störande. Jag brukar faktiskt försöka att undvika ljust ordet buller, eftersom min forskning handlar om ljudutbredning. I just detta fall mäts buller, men det skulle lika gärna kunna vara någon annan typ av ljud.
Vad är syftet med bullerprojektet?
- Syftet med projektet är att undersöka om det går att få modeller som beräknar ljudutbredning (och därmed ljudets styrka på olika platser) genom att förbättra beskrivningen av turbulens (virvlar och vindbyar) i luften. Turbulens ändrar sig väldigt mycket med väder och tid på dagen, och är tätt sammanlänkat med andra faktorer som bestämmer ljudutbredning, som hur vind och temperatur ändrar sig med höjden. För att kunna jämföra modellen med verkligheten mäts ljud på flera avstånd från gamla E4:an, och tillsammans med mätningar av turbulens, och övriga förhållanden i atmosfären hoppas vi få en bra bild av vad modellen behöver klara av för att matcha verkligheten.
Hur påverkas ljud av väder, vind och temperatur?
- Man kan säga att det finns tre aspekter av ljudet. Källan, utbredningen och hur mottagaren uppfattar ljudet. Alla tre aspekter påverkas faktiskt av vädret. Vägljud låter annorlunda i vått väglag, temperatur och vind får ljudbanorna att svänga av och antingen koncentreras längs marken, eller gå upp mot himlen, turbulens i luften påverkar markstudsen, och vindstyrkan påverkar hur mycket ljud maskeras av vindbrus i träd och våra öron. Det finns också massa andra sätt som vädret påverkar ljudutbredningen.
Är det mindre buller på vintern när det ligger snö på marken?
- Tvärt om! På vintern är det flera effekter i vädret som gör att vägbuller blir starkare. Det har bland andra docent Conny Larsson, som tidigare drev ljudutbredningsforskningen på institutionen, visat. Precis när det snöar kör fordon dock i allmänhet lite långsammare, och då låter det mindre. Om det dessutom ligger fluffig snö överallt blir ljudet från däcken lite lägre, och studsar från backen blir inte lika starka.
Du forskar kring vindkraft, är det en effektiv energikälla?
- Det beror på hur man ser det. I normalfallet brukar effektiviteten (alltså hur mycket effekt verket producerar i förhållande till den maximala effekt det kan producera) ligga någonstans mellan 20 och 40 procent. Det är inte önskvärt att ha en mycket högre effektivitet, för det innebär att man har ställt upp en för svag turbin. Det är faktiskt samma för andra sätt att generera el. Vattenkraft utnyttjar lite mer av sin kapacitet, medan solkraft mycket mindre.
Det som är avgörande för om en kraftkälla är framgångsrik eller inte är i huvudsak priset till vilken elen produceras, och miljöpåverkan. Just nu är landbaserad vindkraft det billigaste att bygga, men det beror också lite på vilka förutsättningar som finns. I Sverige är det ganska bra vindresurser och framför allt väldigt bra med balanskraft (från vattenkraft, kärnkraft och export/import till grannar) så här har vi bra förutsättningar för vindkraft. Dock har vi ett mycket lågt elpris, så det är svårt för alla energiproducenter.
Hur ser framtiden ut för vindkraft i Sverige?
- I dagsläget är det svårt att se något annat realistiskt alternativ än en storskalig utbyggnad av vindkraft. Det är logiskt eftersom det har en relativt liten miljöpåverkan, vi har bra förutsättningar, och på sikt kommer våra kärnkraftverk att bytas ut. Om man ser på länder med liknande förutsättningar som satsat på ny kärnkraft (Finland och England) verkar det alternativet inte vara konkurrenskraftigt rent prismässigt. Jag ska dock tillägga att jag forskar på meteorologi, så min kunskap om kraftsystemet handlar framförallt om resurssidan på förnyelsebar elproduktion, inte om kraftsystemet i sig.
Till sist, finns det någon risk för att Sverige ska drabbas av en elkris?
- Återigen, min forskning handlar framförallt om resurssidan. Det finns ju tekniska aspekter när det gäller elnät, politiska aspekter, osv. Kraftsystemet är komplicerat. Kort kan man säga att det finns alla förutsättningar för att vi ska undvika elbrist, även med en betydligt större andel förnyelsebar elproduktion än idag. Den verkligt intressanta frågan är snarare hur mycket vi är beredda att betala för att ha garanterad effekt i hela Sverige. Är det ok att det finns tillräckligt med effekt 99.9999 procent av tiden, 99.9 procent av tiden eller är det till och med ok att vi betalar stora elanvändare att reglera sin elanvändning för att jämna ut belastningen? Om vi vill vara väldigt säkra på att det hela tiden finns tillräcklig effekt behöver vi bygga en överkapacitet (tex genom mer kärnkraft eller mer vindkraft), men vi kan också implementera smarta lösningar genom att utnyttja kombinationer av förnyelsebar elproduktion som jämnar ut produktionen, såsom kombinationer av vind- sol- och vattenkraft.
Läs mer om vår luft, vatten och landskaslära.


News from the Department of Earth Sciences
-
Forskare varnar för katastrofal klimatutveckling
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events