Stenätande bakterier kan hjälpa till att rädda klimatet
2020-11-03
Ett nyskapande forskningsprojekt där stenätande bakterier spelar huvudrollen har fått 35 miljoner kronor i forskningsbidrag.
Ett stort och unikt EU-projekt som involverar 4 länder och 7 olika universitet har fått anslag på totalt 35 miljoner SEK. Projektet ska studera hur olika typer av organismer kan få sten att vittra vilket i sin tur reducerar halterna av koldioxid i luften.
Forskningen kan också komma att öka vår förståelse för hur olika organismer överlever djupt nere i djupbiosfären, flera hundra kilometer ner i urberget. Anna Neubeck, forskare vid institutionen för geovetenskaper, som kommer att arbeta med projektet berättar mer.

Kan bakterier verkligen äta sten?
- Ja, det finns en rad bakterier, svampar, mossor, lavar och alger som lever på sten, och till och med äter sten. De utsöndrar syror som löser upp stenen så att stenen vittrar och då frigörs metaller ur stenen, som organismerna sedan kan äta. Ofta är det järn dessa organismer är ute efter, men också andra spårämnen som koppar och zink är intressant.
Hur påverkar den processen koldioxidnivåerna?
- När dessa organismer vittrar sten så binds en hel del koldioxiden från atmosfären upp, så mängden koldioxid i atmosfären minskar alltså med en ökad vittring.

En boll är ungefär 1 mikrometer stor, det vill säga en tusendels millimeter.

Har detta provats förut?
- Det har gjorts en massa studier på hur mikroorganismer vittrar sten och hur dessa binder koldioxid men vad vi vet så har det inte gjorts så storskaliga försök som vi kommer att göra. Vi ska använda en massa olika organismer tillsammans och mäta hur snabbt dessa vittrar sten och hur snabbt de binder koldioxid. Det kommer att göras väldigt många mätningar på samma gång och för att klara av att dra slutsatser från alla data så använder vi AI-baserad maskininlärning. På så sätt kan vi processa en mängd data utan att behöva ha en hypotes innan. Istället låter vi maskinerna jobba och berätta för oss vad vi bör fokusera på eller vilken faktor som är viktigast i de experiment som vi sätter upp.
Hur läggs arbetet upp?
- Det är ett internationellt projekt och olika forskare ansvarar för olika delar. Vi är två forskare från Uppsala Universitet och vi ansvarar för den biologiska biten och de biomineral som kommer att bildas. Jag kommer att ansvara för experimentets design och utförande, samt en del analyser av mineral och bakterier. Anna Rosling, universitetslektor i evolutionsbiologi, kommer att ansvara för delen som handlar om svampar. Vi kommer också att använda oss av en expert på anaeroba mikroorganismer; professor Anna Schnürer vid SLU, expert inom bioenergi. Det blir Anna i kubik med andra ord.
Det här är stort projekt som innebär samarbete både mellan olika discipliner och länder. Det som är unikt är att vi inte behöver bry oss om att begränsa experimenten för att passa vår mänskliga kapacitet utan i det här fallet kommer vi att testa massor av olika experiment genom att låta datorerna processa all den enorma datamängd som kommer att genereras.
Kommer forskningen att kunna användas på annat sätt?
- Vi kommer att utnyttja djupa bergrum och tunnlar i vår forskning kring hur mikroberna utvinner energi från sten vilket hjälper oss att förstå vittringsprocesserna inte bara på ytan, men också hur mikroorganismer lever i berget djupt nere i berget, i den så kallade djupbiosfären.
Djupbiosfären är berggrunden under markytan, en sfär som sträcker sig nedåt, ända ner till flera kilometers djup. Tidigare har man trott att det inte finns något liv i djupbiosfären men det har visat sig vara fel. Det finns liv i djupbiosfären, den kan till och med innehålla så mycket som en tredjedel av all levande biomassa på hela jorden. Men vi vet ännu för lite om djupbiosfären och hur de organismer som lever där utvinner kol och energi. Jag hoppas kunna ta reda på mer inom ramen för det här projektet.
För mer information kontakta:
Anna Neubeck
anna.neubeck@geo.uu.se
018-471 25 62
News from the Department of Earth Sciences
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation
-
Mikael Höök kommenterar protesterna runt kolgruvan i Tyskland
-
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller har hittats i Kiruna
-
Värmebölja i Europa – forskare varnar för att den här typen av extremväder blir allt vanligare
-
6 miljoner kronor från Formas till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark
-
Unprecedented droughts are expected to exacerbate urban inequalities in Southern Africa
-
Generous software donation to Uppsala University
-
Discovery of world’s oldest DNA breaks record by one million years
-
Jordskalv i Norduppland: ”Med svenska mått stort”
-
”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”
-
Calendar created from winning weather images
The winning pictures in our weather picture contest have now been collected in a calendar for 2023. The calendar can be bought in the university's webshop or on site in Ekonomikum, BMC, the University Library and the Ångström Laboratory.
-
Fyra nya öppna onlinekurser i klimatledarskap
-
Listen to Sverker C. Jagers inaugural lecture
-
Premiär för öppna utbildningar om klimatomställning
-
Gabriele Messori promoted to Professor in Meteorology
-
Maria Ask: "Potentialen i geotermi är enorm"
Maria Ask, forskare i geofysik, intervjuas i senaste numret av Svensk geoenergi.
-
Steffi Burchardt bemöter falska rykten om vulkaner
-
Valentin Troll på SVT om det högsta vulkanutbrottet någonsin
Utbrottet på Tonga i början av 2022 påverkade hela atmosfären.
-
Uppsala universitet rankas högt inom hållbarhet
-
David Harper och Regine Hock nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
-
Anna Rutgersson: klimatmodeller kan hjälpa oss att förutse följderna av klimatförändringarna
-
Många samverkar kring energiomställning på Gotland
-
Madeleine Bohlin i Fråga Lund
-
Is building more dams the way to save rivers?
Giuliano Di Baldassarre intervjuas i National Geographic.
-
Henrik Wachtmeister: ”Fler märkliga händelser kan ske i Europa”
-
Mikael Karlsson i Forskarpodden
"Det finns många myter kring klimatomställning. Hoppet tycker jag ligger i att forskningen visar väldig tydligt att det här är myter eftersom vi kan skapa jobb och tillväxt med klimatomställning."
-
En tredje sprängning undersöks av Svenska nationella seismiska nätet (SNSN)
-
Björn Lund kommenterar läckorna på gasledningarna Nord Stream
- Det är ingen tvekan om att det är sprängningar eller explosioner, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid svenska nationella seismiska nätet, SNSN.