Stenätande bakterier kan hjälpa till att rädda klimatet
2020-11-03
Ett nyskapande forskningsprojekt där stenätande bakterier spelar huvudrollen har fått 35 miljoner kronor i forskningsbidrag.
Ett stort och unikt EU-projekt som involverar 4 länder och 7 olika universitet har fått anslag på totalt 35 miljoner SEK. Projektet ska studera hur olika typer av organismer kan få sten att vittra vilket i sin tur reducerar halterna av koldioxid i luften.
Forskningen kan också komma att öka vår förståelse för hur olika organismer överlever djupt nere i djupbiosfären, flera hundra kilometer ner i urberget. Anna Neubeck, forskare vid institutionen för geovetenskaper, som kommer att arbeta med projektet berättar mer.

Kan bakterier verkligen äta sten?
- Ja, det finns en rad bakterier, svampar, mossor, lavar och alger som lever på sten, och till och med äter sten. De utsöndrar syror som löser upp stenen så att stenen vittrar och då frigörs metaller ur stenen, som organismerna sedan kan äta. Ofta är det järn dessa organismer är ute efter, men också andra spårämnen som koppar och zink är intressant.
Hur påverkar den processen koldioxidnivåerna?
- När dessa organismer vittrar sten så binds en hel del koldioxiden från atmosfären upp, så mängden koldioxid i atmosfären minskar alltså med en ökad vittring.

En boll är ungefär 1 mikrometer stor, det vill säga en tusendels millimeter.

Har detta provats förut?
- Det har gjorts en massa studier på hur mikroorganismer vittrar sten och hur dessa binder koldioxid men vad vi vet så har det inte gjorts så storskaliga försök som vi kommer att göra. Vi ska använda en massa olika organismer tillsammans och mäta hur snabbt dessa vittrar sten och hur snabbt de binder koldioxid. Det kommer att göras väldigt många mätningar på samma gång och för att klara av att dra slutsatser från alla data så använder vi AI-baserad maskininlärning. På så sätt kan vi processa en mängd data utan att behöva ha en hypotes innan. Istället låter vi maskinerna jobba och berätta för oss vad vi bör fokusera på eller vilken faktor som är viktigast i de experiment som vi sätter upp.
Hur läggs arbetet upp?
- Det är ett internationellt projekt och olika forskare ansvarar för olika delar. Vi är två forskare från Uppsala Universitet och vi ansvarar för den biologiska biten och de biomineral som kommer att bildas. Jag kommer att ansvara för experimentets design och utförande, samt en del analyser av mineral och bakterier. Anna Rosling, universitetslektor i evolutionsbiologi, kommer att ansvara för delen som handlar om svampar. Vi kommer också att använda oss av en expert på anaeroba mikroorganismer; professor Anna Schnürer vid SLU, expert inom bioenergi. Det blir Anna i kubik med andra ord.
Det här är stort projekt som innebär samarbete både mellan olika discipliner och länder. Det som är unikt är att vi inte behöver bry oss om att begränsa experimenten för att passa vår mänskliga kapacitet utan i det här fallet kommer vi att testa massor av olika experiment genom att låta datorerna processa all den enorma datamängd som kommer att genereras.
Kommer forskningen att kunna användas på annat sätt?
- Vi kommer att utnyttja djupa bergrum och tunnlar i vår forskning kring hur mikroberna utvinner energi från sten vilket hjälper oss att förstå vittringsprocesserna inte bara på ytan, men också hur mikroorganismer lever i berget djupt nere i berget, i den så kallade djupbiosfären.
Djupbiosfären är berggrunden under markytan, en sfär som sträcker sig nedåt, ända ner till flera kilometers djup. Tidigare har man trott att det inte finns något liv i djupbiosfären men det har visat sig vara fel. Det finns liv i djupbiosfären, den kan till och med innehålla så mycket som en tredjedel av all levande biomassa på hela jorden. Men vi vet ännu för lite om djupbiosfären och hur de organismer som lever där utvinner kol och energi. Jag hoppas kunna ta reda på mer inom ramen för det här projektet.
För mer information kontakta:
Anna Neubeck
anna.neubeck@geo.uu.se
018-471 25 62
News from the Department of Earth Sciences
-
Forskare varnar för katastrofal klimatutveckling
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events