Ett mystiskt hopp i evolutionen
2020-11-04
Ben Slater fick bidrag från Vetenskapsrådet för att forska om livets uppkomst.

Ben Slater var en av sex forskare från institutionen för geovetenskaper som i år tilldelades medel från Vetenskapsrådet. Totalt fick Uppsala universitet 225 miljoner till 65 forskningsprojekt som spänner över ett brett fält av områden.
Ben Slater forskar om jordens tidigaste livsformer

För ungefär 580 miljoner år sedan, under ediacaraperioden, dyker plötsligt de första tecknen på komplext liv upp. De nya livsformerna som kallas ediacarer var mycket större och mer avancerade än de mikrober som i flera miljarder år hade dominerat livet på jorden. Men fossil som har hittats från den här tiden har länge förbryllat paleontologer och man har inte kunnat enas om vad det här var för slags livsformer.
Nu tror allt fler forskare att ediacarafaunan faktiskt bestod av de allra första djuren som utvecklades på jorden. Men hur gick utvecklingen vidare, när ediacaraperioden senare övergick i nästa period; kambrium?
![Ett exempel på ett havslevande djur från kambriumperioden är Opabinia, ett djur som har återfunnits som fossil. Den levde antagligen bland lösa sediment på havsbotten.[1] och rörde sig med hjälp av lober på sidan av kroppen. Den fångade sina byten med en snabel som satt frampå på huvudet och drog upp det mot sin mun, ungefär som elefanter gör idag.](/digitalAssets/901/c_901118-l_3-k_500.375px-opabinia_bw.jpg)
- Det jag vill forska om och beskriva är vid brytpunkten mellan ediacaraperioden och kambrium. Den snabba diversifieringen av livsformer under kambrium är känd som den kambriska explosionen. Men vad var det som hände med livsformerna ediacarerna under den här övergångsperioden till kambrium? Hur levde de, vad åt de, hur rörde de sig? Vad var det som fick dem att utvecklas mot det som vi nu kallar liv, säger Ben Slater, forskare i paleobiologi.
I projektet kommer man att använda små kolhaltiga fossiler, som är mikroskopiska fragment av mjuka djur och andra organismer. Metoden ger helt nya möjligheter att studera dessa tidiga livsformer, och resultaten kan förhoppningsvis ge svar på gåtan kring vad som hände i övergången från de mer okända och för oss mystiska ediacarerna och de mer välkända djuren som vi känner till från kambrium.
För mer information om projektet kontakta:
Ben Slater, forskare i paleobiologi
ben.slater@geo.uu.se
Läs mer om vår forskning inom paleobiologi.
Läs mer om vårt masterprogram i paleobiologi.
Läs mer om vilka som tilldelades bidrag från VR vid institutionen för geovetenskaper.
News from the Department of Earth Sciences
-
Researchers warn of catastrophic climate change
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events