Klimatmålen blir nu både vetenskapliga och begripliga
2020-11-09
Genom att skapa en virtuell koldioxidbudget kommer universitets forskning till praktisk användning i kommunerna.
Genom ett samarbete mellan forskare och ett icke vinstdrivande företag finns nu ett nytt molnbaserat verktyg, ClimateVisualizer, som hjälper kommuner att både se och visa upp vägen mot Parisavtalet, det globala klimatavtal som trädde i kraft 2016 med syfte att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.
Martin Wetterstedt, forskare inom Naturresurser och hållbar utveckling har varit med att ta fram den nya tjänsten.


Martin, berätta mer om verktyget. Vad är en digital koldioxidbudget?
- ClimateVisualizer är en interaktiv och visuell informationstjänst som både beslutsfattare och invånare i en kommun kan följa. Vårt mål var att skapa en modell där alla har möjlighet att både förstå och följa vägen mot Parisavtalet och de globala temperaturmålen.
Hur kan universiteten vara med och bidra till till en hållbar utveckling?
- Jag skulle vilja säga att universiteten bidrar på många sätt till energi- och klimatomställningen. Dels sker det genom vår utbildning av studenter och genom vår uppdragsutbildning. Universitetet samverkar också med kommuner och regioner i olika typer av forsknings- och samverkansprojekt.
Ser vi det i ett längre perspektiv så bidrar forskningen kontinuerligt till att det utvecklas nya tjänster, produkter och kunskap som bidrar till samhället. Universitetet får också ofta frågor kring hur saker förhåller sig inom ett område eftersom vi som forskare uppfattas som relativt opartiska. Men jag tror att rollen universitetet spelar i samhällsdebatten eller när det gäller att svara på frågor är viktig och skulle kunna utvecklas mer.
Du arbetar också med standardisering och deltar snart i ett seminarium med titeln; "Hur kan standardisering bidra till kommuners/regioners klimatmålsarbete"? Varför är det viktigt med standardisering?
- Olika typer av mål används av aktörer för att fördela resurser och följa upp resultat. När beslutsfattare och andra samhällsaktörer ska sätta mål för klimat- och energiomställningen är det viktigt att de använder väldefinierade begrepp, och det kan standardisering bidra med. Standardisering kan också handla om arbetsmetoder och processer och akademin är ofta inblandad i framtagandet av standarder.
Har du några andra exempel på hur universitetet bistår med expertis som kan användas praktiskt?
- I just det här pågående Vinnovaprojektet så stöttar vi en icke vinstdrivande organisation med att ta fram digitala verktyg för att beräkna, kommunicera och förklara koldioxidbudgetar. Det finns även tankar kring att ta fram digitala verktyg för effektberäkning av åtgärder i ett större konsortium.
I vårt arbete med koldioxidbudgetar har vi bidragit med att förtydliga hur mål på lokal nivå kan sättas i linje med Parisavtalet. Mål satta endast utifrån enskilda årtal, tex 2030 eller 2045 säger inte så mycket om den totala klimatpåverkan en nation eller kommun orsakar. Budgetperspektivet erbjuder här ett sätt att formulera en mer vetenskapligt grundad politik.
Se en kort filmsekvens hur ClimateVisualizer fungerar.
Läs mer om Climate Visualizer.
Läs mer om Climate Visualizer på Vinnova.
Arbetar du med klimatfrågan i en kommun eller region?
Här kan du läsa mer om seminariet den 12 november:
Hur kan standardisering bidra till kommuners/regioners klimatmålsarbete?
Relaterat
Läs mer om vår forskning inom Naturresurser och hållbar utveckling.
Läs mer om Upsala University Sustainability Initiative (UUSI).
News from the Department of Earth Sciences
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation
-
Mikael Höök kommenterar protesterna runt kolgruvan i Tyskland
-
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller har hittats i Kiruna
-
Värmebölja i Europa – forskare varnar för att den här typen av extremväder blir allt vanligare
-
6 miljoner kronor från Formas till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark
-
Unprecedented droughts are expected to exacerbate urban inequalities in Southern Africa
-
Generous software donation to Uppsala University
-
Discovery of world’s oldest DNA breaks record by one million years
-
Jordskalv i Norduppland: ”Med svenska mått stort”
-
”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”
-
Calendar created from winning weather images
The winning pictures in our weather picture contest have now been collected in a calendar for 2023. The calendar can be bought in the university's webshop or on site in Ekonomikum, BMC, the University Library and the Ångström Laboratory.
-
Fyra nya öppna onlinekurser i klimatledarskap
-
Listen to Sverker C. Jagers inaugural lecture
-
Premiär för öppna utbildningar om klimatomställning
-
Gabriele Messori promoted to Professor in Meteorology