Klimatmålen blir nu både vetenskapliga och begripliga

Genom ett samarbete mellan forskare och ett icke vinstdrivande företag finns nu ett nytt molnbaserat verktyg, ClimateVisualizer, som hjälper kommuner att både se och visa upp vägen mot Parisavtalet, det globala klimatavtal som trädde i kraft 2016 med syfte att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. 
Martin Wetterstedt, forskare inom Naturresurser och hållbar utveckling har varit med att ta fram den nya tjänsten. 

Martin, berätta mer om verktyget. Vad är en digital koldioxidbudget?

- ClimateVisualizer är en interaktiv och visuell informationstjänst som både  beslutsfattare och invånare i en kommun kan följa. Vårt mål var att skapa en modell där alla har möjlighet att både förstå och följa vägen mot Parisavtalet och de globala temperaturmålen.

Hur kan universiteten vara med och bidra till till en hållbar utveckling?

- Jag skulle vilja säga att universiteten bidrar på många sätt till energi- och klimatomställningen. Dels sker det genom vår utbildning av studenter och genom vår uppdragsutbildning. Universitetet samverkar också med kommuner och regioner i olika typer av forsknings- och samverkansprojekt.

Ser vi det i ett längre perspektiv så bidrar forskningen kontinuerligt till att det utvecklas nya tjänster, produkter och kunskap som bidrar till samhället. Universitetet får också ofta frågor kring hur saker förhåller sig inom ett område eftersom vi som forskare uppfattas som relativt opartiska. Men jag tror att rollen universitetet spelar i samhällsdebatten eller när det gäller att svara på frågor är viktig och skulle kunna utvecklas mer.

Du arbetar också med standardisering och deltar snart i ett seminarium med titeln; "Hur kan standardisering bidra till kommuners/regioners klimatmålsarbete"? Varför är det viktigt med standardisering?

- Olika typer av mål används av aktörer för att fördela resurser och följa upp resultat. När beslutsfattare och andra samhällsaktörer ska sätta mål för klimat- och energiomställningen är det viktigt att de använder väldefinierade begrepp, och det kan standardisering bidra med. Standardisering kan också handla om arbetsmetoder och processer och akademin är ofta inblandad i framtagandet av standarder.

Har du några andra exempel på hur universitetet bistår med expertis som kan användas praktiskt?

- I just det här pågående Vinnovaprojektet så stöttar vi en icke vinstdrivande organisation med att ta fram digitala verktyg för att beräkna, kommunicera och förklara koldioxidbudgetar. Det finns även tankar kring att ta fram digitala verktyg för effektberäkning av åtgärder i ett större konsortium.

I vårt arbete med koldioxidbudgetar har vi bidragit med att förtydliga hur mål på lokal nivå kan sättas i linje med Parisavtalet. Mål satta endast utifrån enskilda årtal, tex 2030 eller 2045 säger inte så mycket om den totala klimatpåverkan en nation eller kommun orsakar. Budgetperspektivet erbjuder här ett sätt att formulera en mer vetenskapligt grundad politik.

Se en kort filmsekvens hur ClimateVisualizer fungerar. 

Läs mer om Climate Visualizer.

Läs mer om Climate Visualizer på Vinnova.

Arbetar du med klimatfrågan i en kommun eller region? 
Här kan du läsa mer om seminariet den 12 november:
Hur kan standardisering bidra till kommuners/regioners klimatmålsarbete?

Relaterat

Läs mer om vår forskning inom Naturresurser och hållbar utveckling. 

Läs mer om Upsala University Sustainability Initiative (UUSI).

Läs om klimatledarskap.