Wikipedia-samarbete mellan klimatforskare och gymnasieelever
2020-12-17
Gymnasieelever från Lundellska skolan i Uppsala uppdaterar texter om global uppvärmning på med hjälp av klimatforskare som kontrollerar fakta.
Elever uppdaterar världens största uppslagsverk med hjälp av experter
Olle Terenius är forskare och har också en roll som Uppsala universitets expert på Wikipedia för forsknignskommunikation. Erik Sahlée är universitetslektor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper. Tillsammans möts de nu i ett pilotprojekt där de samarbetar med gymnasieelever från Lundellska skolan; ett projekt där gymnasieelever redigerar Wikipediatexter som handlar om klimatförändringar och global uppvärmning.
Olle Terenius är forskare och Uppsala universitets expert på Wikipedia som verktyg för forskningskommunikation. Erik Sahlée, universitetslektor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper var med och faktakontrollerade texten på Wikipedia.
Klimatforskare från institutionen för geovetenskap bistår med expertkunskap
Wikipediasamarbetet är ett upplägg där alla vinner; eleverna lär sig direkt av forskarna och klimattexterna på Wikipedia blir radikalt förbättrade. Dessutom når universitetet ut med sin forskning på världens största uppslagsverk. Mötena sker digitalt och det senaset mötet var igår.
Hur tycker du att det här fungerar Erik?
- Jag är med för att granska och ge återkoppling på elevernas texter och det fungerar bra. Jag har även deltagit i ett gruppmöte för att diskutera och svara på en del frågor som har dykt upp under deras arbete. Det har varit intressant och roligt att träffa de engagerade eleverna!
Kan du tänka dig att fortsätta i liknande projekt?
- Ja, man får vara beredd på att lägga ner en del i tid men det är ett givande arbete som ger konkret resultat.
Berätta mer om det här projektet Olle
- Jag har tillsammans med kommunikatörer i Australien och Stockholm Environment Institute fått medel från forskningsrådet Formas för ett kommunikationsprojekt som handlar om de globala hållbarhetsmålen, ”Sustainable development goals” (SDG) för vatten och sanitet, klimatförändringar och havsmiljö, och specifikt för SDG 6, 13 och 14.
Framförallt riktar vi oss mot forskare som vill bidra till att förbättra artiklar på Wikipedia inom dessa områden, men en del handlar också om att engagera nästa generations forskare, det vill säga de som nu går på gymnasiet och vars framtid i stor utsträckning kommer att påverkas av hur världen hanterar hållbarhetsfrågorna.
I projektet samarbetar vi också med Wikimedia Sverige och Josefine Hellroth Larsson som är deras ansvariga person för utbildningssektorn.
Att använda Wikipedia på gymnasiet kan vara kontroversiellt, men nu finns det experter ser till att det blir korrekt. Har Wikipedia ett för dåligt rykte?
- Mycket på Wikipedia är väldigt bra, så ja. Just den sida vi har utgått ifrån den här gången är på engelska Wikipedia rankad som Featured Article, vilket betyder att den anses tillhöra den promille av artiklar som är bäst. Sedan finns det sidor som är långt ifrån lika bra. Vi på Uppsala universitet arbetar aktivt med att få våra forskare att läsa artiklar inom sitt eget forskningsområde och åstadkomma förbättringar.
Att Wikipedia är kontroversiellt i gymnasieskolan är framförallt för att man som gymnasielärare inte vet allt inom sitt ämne och därför inte alltid kan avgöra vad som är korrekt information och vad som skiljer sig från det aktuella tforskningsläget. På universitetet har vi helt andra möjligheter som forskare att veta vad i en artikel som är korrekt och vad som behöver ändras.
Vad händer härnäst?
- Nu ska eleverna lägga till ett antal referenser och länkar i sina texter, språk och referenser ska granskas, och efter det får Erik kolla så att vi inte missförstått något. Först därefter kommer vi att lägga ut texterna på den svenska sidan
Kommer ni att fortsätta att arbete med elever och Wikipedia?
- Ja, det här är bara ett pilotprojekt. Vi vill gärna nå ut till flera gymnasieskolor och hoppas att flera elever kommer att vilja redigera Wikipediaartiklar som ett gymnasiearbete. Vi har möjlighet att koppla ihop forskare med elever som vill redigera för att hjälpa till med faktagranskning.
Vad tycker eleverna?
- De är intresserade, frustrerade och samtidigt nöjda med resultatet. Även om Wikipedia är enkelt att redigera, så är det alltid lite av en utmaning att sätta sig in i hur man redigerar rent tekniskt och hur man skriver encyklopediskt. Men i slutänden, så är man verkligen stolt över hur bra det blir.
Hur ska man göra om man som lärare är intresserad av att vara med?
- Hör av er till mailto:wikipedia@uu.se så tar vi tacksamt emot de lärare som är intresserade av att arbeta med oss!
Global uppvärming på Wikipedia
Här är Wikipediatexterna som eleverna uppdaterar
Den engelska artikel eleverna utgår ifrån: Climate change - Wikipedia
och den svenska som nu håller på att förbättras: Global uppvärmning – Wikipedia
News from the Department of Earth Sciences
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation