Jordskredet i Norge; det krävs geovetenskaplig kompetens för att skapa säkra bosättningar
2021-01-15
Sannolikheten är väldigt stor att det kommer att ske fler skred i området, säger Hemin Koyi, professor i geodynamik och tektonik.
Under nyårshelgen skedde ett kraftigt jordskred i Ask, en förortskommun till Oslo, Norge. Hemin Koyi, professor i geodynamik och tektonik vid institutionen för geovetenskaper blev i samband med jordskredet intervjuad av SVT.
Regionen där skalven skedde är rikt på kvicklera, en lera som kan ändra konsistens från fast till flytande form. Det har skett flera ras i regionen tidigare. Jordskredet berodde även denna gång på kvicklera och är bland ett av de största som inträffat i modern tid i Norge.
Hemin Koyi, professor i geodynamik och tektonik vid institutionen för geovetenskaper blev i samband med jordskredet intervjuad av SVT. Sannolikheten är väldigt stor att det kommer att ske fler skred i området, säger Hemin Koyi.
Samhället Ask ligger utspritt i områden som är klassade som lågrisk (blå=riskgrad 2), medelrisk (rosa=riskgrad 3), och högrisk (röd=riskgrad 4).
Hemin, varför bygger man överhuvudtaget hus på mark fylls av kvicklera?
- Det är obegripligt egentligen men det finns flera dimensioner. Det här ett attraktivt område, nära Oslo och när både myndigheter och byggfirmor försäkrar att det ska var tryggt så utgår ju folk från det.
Raset skulle med största sannolikhet ha skett av naturliga orsaker (till exempel mycket regnande) även om man inte hade byggt där. Men nu fanns både bebyggelse och en större väg går rakt igenom området där det finns kvickleran.
Området kring Ask har faktiskt blivit kartlagt men trots att man hade konstaterat att marken bestod av kvicklera så har myndigheterna förmodligen bedömt att området ändå var säkert och gett bygglov. Vi ska komma ihåg att många av husen som drabbades i Ask ser nya ut, inte gamla.
Berörda myndigheter har en skyldighet att undersöka och kartlägga eventuella riskområden och hänvisa till områden som är säkra för bosättning. Det ligger i sakens natur att hindra byggande på mark som inte är absolut säker. Detta gäller speciellt i områden som är benägna för ras och skred, eftersom när det gäller kvicklera är frågan inte OM utan NÄR det kommer att ske skred.
Ändrar leran konsistens från fast till flytande form?
- Kvicklera omvandlas till en rinnande sörja när den rubbas, antingen genom skakningar eller genom vatten, som vid kraftiga regn. Det är en instabil lera.
Vi har ett annat exempel från slutet av 1970-talet då ett liknande skred inträffade i Rissa nära Trondheim. Det började med ett litet skred då en bonde hade grävt på sin mark. Kort därefter ledde det mindre skalvet till ett större skred som följdes av flera andra. Till sist blev det så allvarligt att marken bröts loss i bitar och hela hus flöt iväg på kvickleran som hade omvandlats till en flytande sörja.
Det myndigheterna gjorde då var att först evakuera och sedan spränga. De försökte att bli av med kvickleran och restaurera marken.
Idag i Ask ser vi att det finns branta kanter runt skredet och marken kommer att rämna, förr eller senare, det är bara en fråga om tid. Marken ligger också öppen nu, det är som ett sår i marken där det är lätt för vatten att tränga in och skapa nya skred.
Det har skett flera ras i både i Norge och i Sverige, hur kan vi förebygga så att det inte sker igen när hus byggs på kvicklera?
- Det finns fler saker vi kan och måste göra. Vi måste undersöka och kartlägga alla områden där bebyggelse är planerad att ske. I det här fallet hade man visserligen kartlagt området men valde ändå att bygga.
Myndigheterna har ett stort ansvar. Myndigheterna kan inte tillåta att det byggs på osäkra markgrunder och här måste man ta hjälp av geovetenskaplig expertis, det är avgörande/grundläggande. Det är absolut nödvändigt att såväl myndigheter som byggfirmor använder sig av geovetenskaplig kompetens.
Till sist så måste man se till att restaurera och stabilisera marken som har drabbats av jordskred för att förhindra ytterligare olyckor. Ett sätt (som visade vara effektivt i Rissa) är att spränga bort kvickleran men det kan vara riskabelt i ett så stort område. Det är både säkrare och billigare att låta bli bygga på sådana områden. Kvickleran hålls ihop av jonsspänning och när den spänningen störs så blir leran flytande, precis som vid regn. Att rensa efter ett skred och leda bort eller schakta bort leran kan vara mycket kostsamt.
Om vi talar om Ask så är det bästa sättet är undvika framtida katastrofer att flytta på hela samhället. De som lever områden på kvicklera tar en stor risk.
Hemin Koyi i SVT om jordskredet i Ask.
Bilder från jordskredet i Rissa, Norge.
Läs mer om vår forskning inom Mineralogi, Petrologi och Tektonik.
News from the Department of Earth Sciences
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation
-
Mikael Höök kommenterar protesterna runt kolgruvan i Tyskland
-
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller har hittats i Kiruna
-
Värmebölja i Europa – forskare varnar för att den här typen av extremväder blir allt vanligare
-
6 miljoner kronor från Formas till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark
-
Unprecedented droughts are expected to exacerbate urban inequalities in Southern Africa
-
Generous software donation to Uppsala University
-
Discovery of world’s oldest DNA breaks record by one million years
-
Jordskalv i Norduppland: ”Med svenska mått stort”
-
”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”
-
Calendar created from winning weather images
The winning pictures in our weather picture contest have now been collected in a calendar for 2023. The calendar can be bought in the university's webshop or on site in Ekonomikum, BMC, the University Library and the Ångström Laboratory.
-
Fyra nya öppna onlinekurser i klimatledarskap
-
Listen to Sverker C. Jagers inaugural lecture
-
Premiär för öppna utbildningar om klimatomställning
-
Gabriele Messori promoted to Professor in Meteorology
-
Maria Ask: "Potentialen i geotermi är enorm"
Maria Ask, forskare i geofysik, intervjuas i senaste numret av Svensk geoenergi.
-
Steffi Burchardt bemöter falska rykten om vulkaner
-
Valentin Troll på SVT om det högsta vulkanutbrottet någonsin
Utbrottet på Tonga i början av 2022 påverkade hela atmosfären.
-
Uppsala universitet rankas högt inom hållbarhet
-
David Harper och Regine Hock nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
-
Anna Rutgersson: klimatmodeller kan hjälpa oss att förutse följderna av klimatförändringarna
-
Många samverkar kring energiomställning på Gotland
-
Madeleine Bohlin i Fråga Lund
-
Is building more dams the way to save rivers?
Giuliano Di Baldassarre intervjuas i National Geographic.
-
Henrik Wachtmeister: ”Fler märkliga händelser kan ske i Europa”
-
Mikael Karlsson i Forskarpodden
"Det finns många myter kring klimatomställning. Hoppet tycker jag ligger i att forskningen visar väldig tydligt att det här är myter eftersom vi kan skapa jobb och tillväxt med klimatomställning."
-
En tredje sprängning undersöks av Svenska nationella seismiska nätet (SNSN)
-
Björn Lund kommenterar läckorna på gasledningarna Nord Stream
- Det är ingen tvekan om att det är sprängningar eller explosioner, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid svenska nationella seismiska nätet, SNSN.