Sverige har en nästan dubbelt så snabb uppvärmning som resten av världen
2021-02-17
En kall vinter motsäger inte klimatförändringar. Att förutsäga väder är som att kasta tärning men med den skillnaden att nu börjar siffran på två istället för ett, säger Gabriele Messori, universitetslektor i meteorologi.
Vädertärningen är förändrad
Enligt en klimatrapport som SMHI har gett ut så går klimatuppvärmningen i Sverige nästan dubbelt så snabbt som i övriga världen och de områden som är upplever den starkaste uppvärmningen är norra och östra Sverige. Enligt rapporten kommer vi också att se allt kortare vintrar.
Hur går detta ihop med kylan vi har upplevt de senaste veckorna?
Gabriele Messori är universitetslektor i meteorologi och hans forskning inriktar sig på förutsägbarhet i både nutida och framtida klimat.
Gabriele Messori, gör klimatuppvärmningen att vi får mildare vintrar eller kallare vintrar?
- Tänk dig att vädret är som att kasta tärning där sifforna är mellan 1-6 och 1 står för jättekallt, 2 är kallt, 3 vanlig vinter och så vidare upp till nummer 6 som står för en jättevarm vinter.
Klimatuppvärmningen gör att tärningen vi kastar nu börjar på 2; sidorna visar 2, 3, 4, 5, 6, 7, istället för de vanliga 1, 2, 3, 4, 5, 6. Nummer 7 blir då en otroligt varm vinter.
För flera decennier sen hade vi en vanlig tärning. Ibland fick vi kallare vintrar, ibland varmare och ibland medelvintrar, men i genomsnitt fick vi en vinter på "3.5". Nu med klimatuppvärmningen kastar vi tärningen med 2 till 7. Vi kan fortfarande ha en kall vinter (en 2:a), men vi har inte längre de extremt kalla vintrar våra far- och morföräldrar ibland upplevde (1:or), och vi ser ibland varmare vintrar än vi någonsin har uppmätt (7:or). I genomsnitt nu får vi dessa dagar en vinter på "4.5".
Om vi har global uppvärmning; varför har vi då en sådan kall vinter i år?
- Om vi räknar vintern som en period som sträcker sig över flera månader, till exempel från december till februari så har den här vintern faktiskt inte varit så otroligt kall. Nu har vi haft tre kalla veckor i alla fall i Svealand, men det var ovanligt varmt innan den här kalla perioden. Det är omöjligt att svara mer exakt just nu hur medeltemperaturerna kommer att se ut eftersom vintern inte är över än. Sedan så får vi inte glömma att stora delar av landet har haft varmare än vanligt under de senaste veckorna, t. ex. i inre norra Norrland.
Stämmer det att Sverige har en nästan dubbelt så snabb uppvärmning som resten av världen?
- Det stämmer. De högre breddgraderna på norra halvklotet är den delen av världen där uppvärmningen sker snabbast, men det finns regioner där det går ännu snabbare än i Sverige.
Går det att förutsäga hur vintrarna framöver kommer att se ut?
- Vi kan förvänta oss varmare vintrar överlag. Det betyder inte att vi inte kommer att ha några mycket kalla perioder, men dessa perioder kommer att bli mer och mer ovanliga, och dessutom inte lika kalla som de kallaste perioder man fick för flera decennier sedan, och varma vintrar kommer att bli mer och mer vanliga.
Är det möjligt att förutsäga något om den kommande sommaren och överlag hur kommande somrar kommer att bli?
- Det finns säsongprognoser, men de tolkas främst på ett statistiskt sätt, där vi ser tecken på vad som är mest troligt. Det är omöjligt att förutspå redan nu om midsommarveckan kommer att vara solig eller inte. Det vi har sett hittills är att somrarna har värmt upp långsammare än vintrarna, men det finns ändå en tydlig tendens till varmare temperaturer.
Läs mer om på SMHI; Starkast uppvärmning i norra och östra Sverige.
Läs mer på SVT; Sverige värms upp dubbelt så snabbt som övriga jordklotet.
Läs mer om institutionens forskning i Meteorologi.
News from the Department of Earth Sciences
-
Researchers warn of catastrophic climate change
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events