Utmana din syn på naturvetenskap – se hela världsbilden
2021-05-12
Vad kan vi säga om tid? Var går gränsen mellan fakta och värde? Och vilka frågor kan vetenskapen inte ge svar på? Sommarkursen Naturvetenskapens världsbild utforskar koncept inom vetenskapen som utmanar vår uppfattning av världen, baserat på ny fakta från forskningsfronten.
Föreställningar om universum, jordens och livets tillkomst och de krafter som styr världen har givits skilda tolkningar genomtiderna. Hur har vi kommit fram till dagens vetenskapliga kunskap? I en helt ny kurs, Naturvetenskapens världsbild, 5 hp, får du lära dig hur naturvetenskapliga forskare går till väga för att nå kunskap och vilka metoder som används.
Anna Neubeck, lektor vid institutionen för geovetenskaper är en av lärarna på kursen.
Kan du berätta lite om kursen?
- Kursen vänder sig till gymnasielärare och vill förmedla en förståelse för hur vetenskapen fungerar. Hur vet vi det vi vet om vår omvärld? Idag använder vi slentrianmässigt vetenskapliga instrument och reflekterar inte en sekund över hur de först kom till. Vi mäter till exempel temperaturen i luften med termometrar som vi köpt för 29,90:- på Claes Ohlson och tar oss för pannan när den mäter -3C i maj. Men hur fungerar egentligen en termometer? Hur kom man på att man kunde mäta temperatur? Vilka grundläggande vetenskapliga fakta ligger bakom? Denna typ av frågor kommer vi att ta upp i kursen, så att de som gått kursen får med sig lite “bortglömd” kunskap om hur världen runtomkring oss verkligen fungerar och hur det kommer sig att vi kan göra förutsägelser om olika naturfenomen.
Vem har nytta av kursen?
- Alla! Egentligen har alla som är nyfikna på världens beskaffenhet nytta av denna kurs. Kursen kommer att berätta om de otroliga upptäckter som gjorts och som görs hela tiden och som ökar vår kunskap om världen runtomkring oss. Vi tror att kursen kommer att väcka en hel del tankar också, om vetenskap, kunskap och den inneboende mänskliga nyfikenheten. Kanske kommer också vi ställa oss frågan: Vart är vi på väg?
Vad kommer du att ta upp på kursen?
- Jag och Bjarne Almqvist, forskare i geofysik, är ansvariga för den del av kursen som heter ”Planeten jorden” och vi berättar om de stora upptäckterna inom geovetenskapens ämnesområde. Hur gick det till när man på 60-talet upptäckte en helt ny typ av liv? Är det sant att Sverige låg vid ekvatorn en gång i tiden och hur kan vi veta det? Varför är just jorden beboelig och inte Venus och Mars? Håller de magnetiska polerna på att kastas om just nu och hur kan vi veta det? Hur mäter man jordmagnetism och hur kan vi dra nytta av det? Från vår institution deltar även professor Graham Budd som håller i en kurs i "Livets ursprung ur ett paleobiologiskt perspektiv".
Varför är det viktigt att veta hur vetenskapen fungerar?
- Vetenskap är fakta som är testad och kontrollerad så många gånger, av så många oberoende personer, att man kan utgå ifrån att det är en sanning. Några exempel är att jorden snurrar kring solen och inte tvärtom, att gravitationen existerar, att paracetamol är smärtstillande, att växter dör om de inte får sina essentiella spårämnen osv osv. Mänskligheten har kommit dit vi har kommit eftersom vi har accepterat viss fakta och sedan använt den för att kontrollera och till viss del styra vår omgivning (som till exempel genmodifiering). En förståelse för hur världen fungerar ger oss verktyg att förändra och förbättra samt att bilda oss en egen uppfattning om hur saker och ting hänger samman.
Läs mer om kursen Naturvetenskapens världsbild.
Ansök till kursen, öppen för sen anmälan.
News from the Department of Earth Sciences
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation