Säljstopp för fossildrivna bilar ger effekt först om några decennier
2021-05-27
Tre forskare från Uppsala universitet och Chalmers har undersökt effekten av ett förbud mot nya fossildrivna bilar. Dagens förslag, att förbjuda försäljning av nya bilar som drivs av bensin och diesel år 2030 räcker inte om vi ska nå upp till Sverige klimatmål, säger forskarna.

Tre forskare från Uppsala universitet och Chalmers har nu undersökt effekten av ett förbud mot nya fossildrivna bilar som drivs av förbränningsmotorer. Dagens förslag, att förbjuda försäljning av nya bilar som drivs av bensin och diesel år 2030 räcker inte om vi ska nå upp till Sverige klimatmål, säger forskarna. Sveriges klimatmål anger att utsläppen från transporter ska minska med 70% till 2030 och behöver nå noll år 2045 för att bidra till netto-noll målet samma år för hela samhället.
Räcker inte för att nå miljömålen
Forskarnas slutsats är att en snabb övergång till elfordon i Sverige definitivt kommer att minska utsläppen oerhört mycket vilket bidrar till stora klimatvinster, men det kommer inte att räcka för att nå klimatmålen. Det som skulle krävas för att nå målen är antingen att förbudet tidigareläggs eller att vi ökar vår användning av biobränsle. Simon Davidsson Kurland, universitetslektor i energiomställning vid institutionen för geovetenskaper är en av författarna bakom studien.
Hur har ni kommit fram till dessa slutsatser?
- Vi har tagit fram en modell som utforskar fordonsflottans utveckling över tid både före och efter det att elbilar tar över personbilsmarknaden i Sverige. En viktig detalj är att bilarnas livslängd ger en tröghet i systemet, vilket leder till att bensinbilar kommer finnas kvar långt efter 2030. Koldioxidutsläppen från fordonsflottan har sedan beräknats med en form av framåtblickande livscykelanalys som tar hänsyn till utsläpp direkt från bilarna, från bränslecykeln, samt tillverkning av bilarna, inklusive potentiell framtida minskning av koldioxidutsläpp i värdekedjan.
Hur ser det ut för andra transportmedel, som till exempel flyget?
- Vi tittar bara på personbilar i den här studien. Det internationella flyget tenderar att hamna utanför nationella klimatmål och den här typen av studier, men hur vi får ner utsläppen från flyget, såväl det nationella som internationella, är ett viktigt ämne att studera framöver.
Men klimatfrågan är global, hur ser det ut med förbud mot fossilt bränsle i resten av världen?
- Olika typer av förbud mot bensin- och dieselbilar är på gång i flertalet länder över hela världen. Sverige är i fokus i den här studien, men det internationella perspektivet kommer med eftersom utsläppen från tillverkning av elbilsbatterierna främst sker utanför Sveriges gränser. Detta gör att en elektrifiering av fordonsflottan riskerar att leda till att utsläppen sker någon annanstans. Samtidigt finns stora möjligheter att minska utsläppen från tillverkningen av elbilar i takt med att energisystemet ställer om.
Ni förespråkar biobränsle men det medför andra problem, hur ser ni på det?
- Vi kan inte enbart besluta om ett förbud av bensin- och dieselbilar om 10 år och sedan känna oss nöjda med det. Det kommer finnas bilar med förbränningsmotorer kvar i systemet åtminstone till runt 2045 och de kan inte fortsätta drivas med fossila bränslen. Samtidigt pågår en diskussion om vilka typer av biomassa som är bra för klimatet. Inblandning av biobränslen i bensin och diesel används redan idag som ett sätt att minska utsläppen från fordonsflottan och en ökad användning av vissa biobränslen med låga utsläpp från produktionskedjan kan under en begränsad period vara ett sätt att minska användningen av fossila bränslen.
Läs artikeln i "Transportation Research Part D: Transport and Environment”:Carbon footprint impacts of banning cars with internal combustion engines.
Länk till pressmeddelandet på Chalmers; Säljstopp för ”fossilbilar” gynnar klimatet när de ersätts av elbilar.
För mer information kontakta:
Simon Davidsson Kurland, universitetslektor i energiomställning
simon.davidsson@geo.uu.se
Telefon: 0498-108371
Relaterat:
Läs om vår utbildning i Energiomställning.
Läs mer om Uppsala universitets arbete med energiomställning.
News from the Department of Earth Sciences
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation