Miljöforskare kommenterar IPCC:s nya klimatrapport
2021-08-11
Forskare kommenterar IPCCS nya klimatrapport
Den 9 augusti släppte FN:s klimatpanel första delen av sin nya klimatrapport. Rapporten är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, klimatmodeller och scenarier.
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger att rapporten ska tolkas som röd flagg för mänskligheten. Risken är nu uppenbar att vi inom tio år kommer att passera Parisavtalets mål om 1,5 graders temperaturhöjning. Man konstaterar som tidigare att koldioxid från förbränning av fossila bränslen är huvudorsaken och att havsnivåerna stiger. IPCC påtalar tydligare än någonsin att ökningen av extrema väderhändelser som värmeböljor och torka framförallt beror på mänsklig klimatpåverkan.
Vi bad två av våra foskare att kommentera rapportern; Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och universitetslektor i klimatledarskap samt Gabriele Messori, docent i meteorologi som forskar om snabba klimatförändringar och extremväder.

Mikael Karlsson, innehåller rapporten något som överraskar?
- Vi har sedan åtminstone 1990-talet varit säkra på att människan påverkar klimatet och att det ger allvarliga konsekvenser, så de stora dragen är väl kända. Sedan dess har forskningen blivit avsevärt mer tydlig på vad som sker, var det sker och hur snabbt det går. Det som kanske framförallt överraskar är hur tydlig klimatpanelen numera är om ökningen av extremväder. Det flyttar vad många trott varit konsekvenser i framtiden någon annanstans till här och nu, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap på Uppsala universitet.
Vilka områden på jorden är mest utsatta?
- Det sannolikt största problemet med klimatförändringen är att det blir torrare i världen där torka redan är ett stort problem och där många människor lever i djup fattigdom. Det kommer att utvecklas i den andra delrapporten i februari nästa år. Men dagens rapport visar omfattande klimatpåverkan även i vår del av världen. Uppvärmningen blir större än genomsnittet långt norrut på klotet och vi kommer att se mer av extremväder framöver. Det kan handla om bränder och översvämningar som ger stor skada, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap på Uppsala universitet.
Är det för sent att vända utvecklingen?
- Absolut inte. Visserligen kommer vissa trender, som havsytehöjning, pågå i århundraden, men takten går att bromsa avsevärt, och många andra katastrofala scenarier går att undvika helt. Det är fullt möjligt att fortfarande klara målet om att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Den tredje delrapporten, som kommer i mars nästa år, visar hur det kan gå till. Men vi vet redan idag att många lösningar finns till hands och vår forskning visar att det ofta är lönsamt redan på kort sikt att ställa om, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap på Uppsala universitet.
Vad händer nu? Hur ska samhället agera, hur kommer vi dit och hur kan jag som enskild person agera?
- Lösningskatalogen är tjock och alltfler politiker, företagsledare och enskilda tar ansvar och försöker minska utsläppen. Det arbetet kommer av allt att döma att accelerera i närtid. Inom EU föreslogs i somras en rad åtgärder och i höst samlas hela världen till ett nytt klimattoppmöte i Glasgow. I Sverige skärps också klimatarbetet, även om mycket återstår. Som enskild går det att göra mycket – äta lite mer grönt, cykla och gå lite oftare, välja tåg och buss i första hand är enkla åtgärder. Det bästa är att vi vet att många åtgärder ger oss bättre hälsa och ekonomi, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap på Uppsala universitet.

Innehåller rapporten något som överraskar?
- Det som är övveraskade är att trots att huvudslutsatserna kring orsaken för klimatförändringar och simuleringar från klimatmodeller i över 20 år har liknat de som finns i den senaste rapporten, förs det i vissa kretsar fortfarande en debatt kring hur viktigt det egentligen är att minska vår klimatpåverkan. Den senaste IPCC-rapporten visar tydligt att vi måste agera nu, och inte i någon obestämt tidpunkt i framtiden.
Vilka områden på jorden är mest utsatta?
- Det finns vissa områden, till exempel Arktis, som är mer utsatta rent fysiskt. Men om man tänker på hur olika samhällen kommer att påverkas är det dock viktigt att också se till de socioekonomiska förutsättningarna i olika länder. Inför klimatförändringar är fattiga länder med svaga institutioner och bristande infrastruktur mycket mer sårbara än de rikare länderna.
Är det för sent att vända utvecklingen?
- Det är för sent för att återkomma till det klimat vi hade för 50 eller 100 år sen. Det vi kan göra är att begränsa ytterligare klimatförändringar, och stabilisera klimatet till en nivå med något högre temperaturer än idag. Redan det skulle räcka för att kraftigt minska de potentiella skador från fortsatta klimatförändringar, jämfört med ett scenario där vi fortsätter att förorena vår planet som idag.
Vad händer nu? Hur ska samhället agera, hur kommer vi dit och hur kan jag som enskild person agera?
- Det finns flera möjliga teknologiska, ekonomiska och politiska lösningar som kan hjälpa oss begränsa ytterligare klimatförändringar, från koldioxidskatter till högeffektiva solceller eller hållbara byggnader. Enskilda personer kan också ge ett mycket viktigt bidrag genom enkla livsstilsändringar: minska konsumtionen av rött kött, välja att inte äga en bil, undvika onödiga tjänsteresor (pandemiåren har ju visat oss att det egentligen finns ganska få nödvändiga tjänsteresor). Det är upp till politiska beslutsfattare, ekonomiska aktörer och enskilda människor att tillsammans arbeta för ett stabilt klimat och en bättre framtid.
Kontakt
Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och universitetslektor i klimatledarskap.
Gabriele Messori, docent i meteorologi, forskar om klimatförändringar extremväder.
Relaterat
Anna Rutgersson i UNT; Det är aldrig för sent. (Artikeln låst för icke-prenumeranter)
Läs mer om IPCC på SMHI som är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC.
SVT sammanfattar IPCC:s rapport.
SVT; Varför ska vi lita på IPCC:s klimatrapport.
IPCC:s interaktiva karta över klimatförändringarna.
Fakta (från SMHI)
Huvudrapporten inom AR6 består av tre omfattande delrapporter samt en syntesrapport. Ett intensivt arbete pågår just nu med att sammanställa och granska dessa delrapporter som kommer att publiceras enligt nedanstående:
9 augusti 2021: Delrapport 1 - Den naturvetenskapliga grunden
Februari 2022: Delrapport 2 - Effekter, anpassning och sårbarhet
Mars 2022: Delrapport 3 - Att begränsa klimatförändringarna
September 2022: Syntesrapport
News from the Department of Earth Sciences
-
Forskare varnar för katastrofal klimatutveckling
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events