Mikael och Gabriele diskuterar extremväder, vetenskap och klimatledarskap

Hur kan vetenskap och klimatåtgärder tillsammans minska förekomsten och påverkan av extremväder

Gratis webbinarium den 28 september 12:00-13:00

Klimatförändringarna påverkar alla länder. Vissa områden får fler stormar och skyfall, andra får extrema värmeböljor och torka, och detta medan polarisen smälter och havsnivån stiger. Den 28 september samtalar Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet och Gabriele Messori, docent i meteorologi vid Uppsala universitet om vilka effekter extremväderhändelser kan få och vilken roll vetenskapen och forskningen kan spela.

​
Gabriele och Mikael, ni forskar båda om klimatförändringar men har olika inriktningar, kan ni berätta mer?

Gabriele: "Min forskning fokuserar på vad som orsakar en extremväderhändelse, från en fysisk utgångspunkt, och hur vi kan förutspå extremt väder. Det innebär att jag arbetar både med en väldigt teoretisk grundforskning och samtidigt tillämpad forskning för att hitta lösningar."
Mikael: "Jag drivs av en undran över varför det tar så lång tid, när vi vet så mycket och när nyttan med åtgärder är så mycket större än kostnaden. Vad får vissa att tveka? Varför är kraven på beslutsunderlag i politiken så höga? Detta leder mig till forskning om gränslandet mellan vetenskap och politik."

Forskningen ska göra nytta i samhället och ska vara en del av samhällsutvecklingen; hur kan vi bli ännu bättre på att bidra?

Gabriele: "Ofta tar det flera år, eller till och med flera decennier, innan grundforskningen kan få en tillämpning och göra nytta för samhället, men det betyder inte att de som ägnar sig åt grundforskning inte borde bry sig om samhällsutvecklingen. Det är ju ofta de som har bidragit till de grundläggande forskningsresultaten som har den djupaste kunskapen om ämnet ifråga och kan hjälpa till att tillämpa resultaten på bästa möjliga sätt."
Mikael: "Den klimatrelaterade forskningen gör nytta. Naturvetenskaplig grundforskning är basen för de rapporter från FN:s klimatpanel som beskriver klimatförändringen. Tillämpad samhällsforskning är avgörande för motsvarande rapporter om åtgärder. Men helt klart kan och bör fler forskare oftare delta i dialog och debatt."

Vad får jag reda på om jag lyssnar på seminariet?

Gabriele: "Bland annat kommer vi att prata om vad vi vet, och inte vet, om framtida extremväderhändelser; vad går det att fortfarande göra för att minska deras påverkan, och vad är det för sent att åtgärda."
Mikael: "Vi tar också upp frågor om politikens och företagens roll och hur klimatarbetet kan stärkas. Vem behöver göra vad för att vi snabbt ska minska utsläppen och klimatriskerna?"

Relaterat: 
Läs en intervju med Mikael Karlsson som berättar om sin forskning.
Läs en intervju med Gabriele Messori som berättar om sin forskning.
Gabriele Messori talar om extremväder i Vetenskapsradion.
Läs mer om arbetet med Klimatledarskap.
Gabriele Messoris forskningswebb. 

Datum: 28 september, kl. 12.00–13.00.
Plats: Digitalt via Zoom. Se Upptalk Weeklus webbsida för program och Zoomlänk. 
Föreläsare: Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, Gabriele Messori, docent i meteorologi vid Uppsala universitet.
Arrangör: UppTalk Weekly, en del av teknisk- naturvetenskapliga fakultetens digitala kompetensutvecklingsinitiativ för alumner och samhället
Kontaktperson: Lina Sors Emilsson.
Telefon: 018-471 2138