Nordens skatter av metaller och mineral
2021-09-17
Ny rapport berättar om kritiska råmaterial i den nordiska berggrunden.
Vissa av jordens metaller har mycket stor ekonomisk betydelse för europeisk industri samtidigt som det är stor risk att tillgången till dem stryps; så kallade kritiska metaller. De återfinns i all vår vardagsteknik; mobiltelefoner, datorer, hörlurar, batterier, fordon och så vidare. Vissa av dem, till exempel kobolt, litium och sällsynta jordartsmetaller (REE) är dessutom absolut nödvändiga för att åstadkomma en grön energiomställning. Efterfrågan på dessa kritiska råvaror ökar och idag importerar vi i Europa den största andelen av de kritiska metaller och mineral som vår industri kräver, samtidigt som stora fyndigheter finns på vår egen nordiska bakgård, visar en ny expertrapport som presenterades för Nordiska Ministerrådet igår 16 september.



Vilka tycker du är de viktigaste slutsatserna i rapporten?
- Att den nordiska berggrunden har stor potential för ett flertal av dessa kritiska metaller och mineral, men också att vi ännu idag vet alldeles för lite om många av dem, särskilt i jämförelse med de ”traditionella” metaller som historiskt sett dominerat gruvindustrin; hur och var de är koncentrerade och vilka geologiska processer låg bakom deras anrikning då, för någon eller ett par miljarder år sedan? Följaktligen också att vi måste satsa för att ta fram mera kunskap om dem, ur alla sådana perspektiv.
Går det att genomföra en hållbar omställning utan dessa kritiska mineral och metaller?
- Nej, eftersom i princip alla nyckelteknologier som vi förlitar oss på för att hjälpa till att lösa en sådan energiomställning nu och i den överskådliga framtiden kräver ett eller flera av dessa råmaterial så går det inte.
Varför utvinner vi inte dessa kritiska material på hemmaplan?
- Det är en bra fråga som inte kan få ett enkelt svar. I olika grad samverkar brist på kunskap, initiativ, politiskt driv för att utveckla och diversifiera gruvnäringen snarare än att lägga hämsko på den, samt förstås – ekonomi. Många av dessa metaller är sällan eller aldrig ekonomiska att bryta för sig själva, utan extraheras främst ur en bruten malm som s.k. biproduktmetaller, d.v.s. som sidoprodukter till en eller flera andra ”huvudmetaller”, exempelvis zink eller koppar. Om det då inte betraktas som (tillräckligt) lönsamt att ta fram dessa biprodukter låter man förstås bli. Idag har vi dessutom alldeles för lite kunskap om fördelningen av dessa sällsyntare metaller i flertalet malmer och mineraliseringar. Många förekomster vi känner till idag är inte väl undersökta även ur andra aspekter och vad man vet indikerar att de är för små för ekonomiskt hållbar utvinning idag.
Vad händer nu efter att rapporten har släpptes?
- Jag hoppas förstås att rapporten och all den information och rekommendationer som ryms inom den kommer att ge resultat av olika slag. Att mera fokus sätts på möjligheterna – och den inneboende problematiken - med att producera fler efterfrågade metaller och mineral på lokal till regional skala istället för att förlita sig på import från osäkra leverantörer runt om på jorden med allt vad det innebär, att problemen med en långsam och svårförutsägbar tillståndshantering för gruvbrytning skärskådas och hanteras, att vi satsar på att undersöka och karakterisera vad mera vi egentligen har ute i den nordiska berggrunden av dessa metaller och mineral, samt förstå vilka geologiska processer som lett fram till deras anrikning.
Läs pressmeddelandet och rapporten på SGU:s webb.
Läs en tidigare intervju med Erik Jonsson om kritiska mineral och metaller.
För mer information kontakta:
Erik Jonsson, adjungerad professor vid Uppsala universitet och statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Tel: 018-179457
E-post: erik.jonsson@sgu.se
Fakta
Rapporten gjordes på uppdrag av Nordiska Ministerrådet och skrevs av de geologiska undersökningarna i Sverige (SGU), Finland (GTK), Norge (NGU), Danmark och Grönland (GEUS), Grönlands ministerium för mineralresurser, Norges gruvmyndighet, samt energimyndigheten på Island och Reykjaviks universitet. Rapporten sammanfattar potentialen för kritiska råmaterial i nordisk berggrund.
Arbetet har letts av GTK och rapporten presenterades den 16:e september 2021 till Ministerrådets möte i Helsingfors. Arbetet har finansierats av det Nordiska Ministerrådets underorganisation Nordic Innovation.
News from the Department of Earth Sciences
-
Stor satsning på utbildning inom klimatomställning
-
Wijnand Boonstra elected as member of UN research panel on biodiversity and ecosystem services
-
Bättre prognoser gör vindkraftverken mer effektiva
Ett nytt vindkraftprojekt, Flow, har just beviljats 60 miljoner kronor.
-
Celsius celebrations all year
-
Forntida heta källor på Öland?
-
Liselotte Aldén antagen som excellent lärare
-
Thomas Stevens i Studio Ett om extrema sandstormar i Irak
-
1st in Sweden and among top 75 in the world in the academic subject Water Resources
-
7 of our researchers in the top 50 Earth Scientists in Sweden
-
Ny bok om moln, molnspanare och meteorologer
-
Forskare varnar: Global sandkris
I en ny rapport från FN vädjar experter till politiker och näringsliv att göra utvinningen av sand mer hållbar.
-
”Putin tjänar miljarder på EU:s sänkta bränsleskatter”
-
Bergvärme på steroider
-
Lars Holmer på expedition i Grand Canyon
Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi har deltagit i en expedition till Grand Canyon för att tillsammans med andra forskare samla in fossil som kan lära oss mer om livets utveckling på jorden.
-
45 miljoner till forskning om hållbara landskap
-
Jordbävningar i Sverige? Seismologen Björn Lund förklarar vad som orsakar jordbävningar.
Seismologen Björn Lund berättar om arbetet som sker vid Svenska nationella seismiska nätet och arbetet med att upptäcka jordbävningar.
-
Anna Rutgersson och Mikael Karlsson kommenterar IPCC:s senaste rapport
-
Planeten jorden: våra filmade föreläsningar nu ute på UR-webben
-
Uppsala University a major partner of a geological energy storage mapping project in Denmark
-
Now you can sign up for our Climate Change Day 20 May
-
Kevin Anderssson i ny rapport: Rika länder måste avveckla olje- och gasproduktionen innan 2034
-
Mikael Höök, universitetslektor och Jakob Willerström, doktorand, i DN Debatt:
-
Two years into the COVID-19 pandemic and eleven years since the Fukushima nuclear disaster
-
-
Våra föreläsningar sänds på tv
-
Fredrik vann med bästa bild i januari
-
Lina Mtwana Nordlund nomineras för framgångsrik forskning
-
Är det möjligt för Europa att bli oberoende av rysk energi?
-
Roger Herbert får närmare 5 miljoner kronor för att rena gruvvatten från sulfat
-
Sommarkurser i geovetenskap 2022
-
Betraktelser från 40 års forskning på världens glaciärer
-
Valentin Troll: "Sverige är mycket lämpligt för gruvdrift"
-
Mikael Karlsson i debatt på SVT Aktuellt
-
Det finns inga bevis för att ekologisk kompensation fungerar
-
Go behind the scenes to hear about new research into Jersey's history during the Ice Age
-
Kläder, klimat och arbetsmiljö – nytt forskningsprojekt
-
Valentin Troll:" There are dual magma chambers under La Palma’s volcano"
-
Anna Rutgersson, professor i meteorologi, invald i Kungl . Vetenskapsakademien
-
Congratulations to Professor Andrew Knoll who is awarded the Crafoord Prize in Geosciences 2022
-
Access to water – also a future issue in Sweden
-
Strengthening societal responses to natural hazard events
-
Why did ocean productivity decline abruptly 4.6 million years ago?
-
Historical glacier change on Svalbard predicts doubling of mass loss by 2100
-
Ny forskning ska avslöja falska fossil
-
Erik Sahlée intervjuas i SVT om vädersseriens betydelse
-
Magdalena Kuchler vann med bästa bild under december
-
Celsius Jubilee 2022
1722-2022: Uppsala University’s weather observations are some of the oldest in the world.
-
Tryggad livsmedelsförsörjning i en tid av ökad sårbarhet
-
The Celsius symposium 12 January is postponed until the summer of 2022
-
Celsius-symposiet 12 januari skjuts upp till sommaren 2022