Nordens skatter av metaller och mineral
2021-09-17
Ny rapport berättar om kritiska råmaterial i den nordiska berggrunden.
Vissa av jordens metaller har mycket stor ekonomisk betydelse för europeisk industri samtidigt som det är stor risk att tillgången till dem stryps; så kallade kritiska metaller. De återfinns i all vår vardagsteknik; mobiltelefoner, datorer, hörlurar, batterier, fordon och så vidare. Vissa av dem, till exempel kobolt, litium och sällsynta jordartsmetaller (REE) är dessutom absolut nödvändiga för att åstadkomma en grön energiomställning. Efterfrågan på dessa kritiska råvaror ökar och idag importerar vi i Europa den största andelen av de kritiska metaller och mineral som vår industri kräver, samtidigt som stora fyndigheter finns på vår egen nordiska bakgård, visar en ny expertrapport som presenterades för Nordiska Ministerrådet igår 16 september.



Vilka tycker du är de viktigaste slutsatserna i rapporten?
- Att den nordiska berggrunden har stor potential för ett flertal av dessa kritiska metaller och mineral, men också att vi ännu idag vet alldeles för lite om många av dem, särskilt i jämförelse med de ”traditionella” metaller som historiskt sett dominerat gruvindustrin; hur och var de är koncentrerade och vilka geologiska processer låg bakom deras anrikning då, för någon eller ett par miljarder år sedan? Följaktligen också att vi måste satsa för att ta fram mera kunskap om dem, ur alla sådana perspektiv.
Går det att genomföra en hållbar omställning utan dessa kritiska mineral och metaller?
- Nej, eftersom i princip alla nyckelteknologier som vi förlitar oss på för att hjälpa till att lösa en sådan energiomställning nu och i den överskådliga framtiden kräver ett eller flera av dessa råmaterial så går det inte.
Varför utvinner vi inte dessa kritiska material på hemmaplan?
- Det är en bra fråga som inte kan få ett enkelt svar. I olika grad samverkar brist på kunskap, initiativ, politiskt driv för att utveckla och diversifiera gruvnäringen snarare än att lägga hämsko på den, samt förstås – ekonomi. Många av dessa metaller är sällan eller aldrig ekonomiska att bryta för sig själva, utan extraheras främst ur en bruten malm som s.k. biproduktmetaller, d.v.s. som sidoprodukter till en eller flera andra ”huvudmetaller”, exempelvis zink eller koppar. Om det då inte betraktas som (tillräckligt) lönsamt att ta fram dessa biprodukter låter man förstås bli. Idag har vi dessutom alldeles för lite kunskap om fördelningen av dessa sällsyntare metaller i flertalet malmer och mineraliseringar. Många förekomster vi känner till idag är inte väl undersökta även ur andra aspekter och vad man vet indikerar att de är för små för ekonomiskt hållbar utvinning idag.
Vad händer nu efter att rapporten har släpptes?
- Jag hoppas förstås att rapporten och all den information och rekommendationer som ryms inom den kommer att ge resultat av olika slag. Att mera fokus sätts på möjligheterna – och den inneboende problematiken - med att producera fler efterfrågade metaller och mineral på lokal till regional skala istället för att förlita sig på import från osäkra leverantörer runt om på jorden med allt vad det innebär, att problemen med en långsam och svårförutsägbar tillståndshantering för gruvbrytning skärskådas och hanteras, att vi satsar på att undersöka och karakterisera vad mera vi egentligen har ute i den nordiska berggrunden av dessa metaller och mineral, samt förstå vilka geologiska processer som lett fram till deras anrikning.
Läs pressmeddelandet och rapporten på SGU:s webb.
Läs en tidigare intervju med Erik Jonsson om kritiska mineral och metaller.
För mer information kontakta:
Erik Jonsson, adjungerad professor vid Uppsala universitet och statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Tel: 018-179457
E-post: erik.jonsson@sgu.se
Fakta
Rapporten gjordes på uppdrag av Nordiska Ministerrådet och skrevs av de geologiska undersökningarna i Sverige (SGU), Finland (GTK), Norge (NGU), Danmark och Grönland (GEUS), Grönlands ministerium för mineralresurser, Norges gruvmyndighet, samt energimyndigheten på Island och Reykjaviks universitet. Rapporten sammanfattar potentialen för kritiska råmaterial i nordisk berggrund.
Arbetet har letts av GTK och rapporten presenterades den 16:e september 2021 till Ministerrådets möte i Helsingfors. Arbetet har finansierats av det Nordiska Ministerrådets underorganisation Nordic Innovation.
News from the Department of Earth Sciences
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation
-
Mikael Höök kommenterar protesterna runt kolgruvan i Tyskland
-
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller har hittats i Kiruna
-
Värmebölja i Europa – forskare varnar för att den här typen av extremväder blir allt vanligare
-
6 miljoner kronor från Formas till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark
-
Unprecedented droughts are expected to exacerbate urban inequalities in Southern Africa
-
Generous software donation to Uppsala University
-
Discovery of world’s oldest DNA breaks record by one million years
-
Jordskalv i Norduppland: ”Med svenska mått stort”
-
”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”
-
Calendar created from winning weather images
The winning pictures in our weather picture contest have now been collected in a calendar for 2023. The calendar can be bought in the university's webshop or on site in Ekonomikum, BMC, the University Library and the Ångström Laboratory.
-
Fyra nya öppna onlinekurser i klimatledarskap
-
Listen to Sverker C. Jagers inaugural lecture
-
Premiär för öppna utbildningar om klimatomställning
-
Gabriele Messori promoted to Professor in Meteorology
-
Maria Ask: "Potentialen i geotermi är enorm"
Maria Ask, forskare i geofysik, intervjuas i senaste numret av Svensk geoenergi.
-
Steffi Burchardt bemöter falska rykten om vulkaner
-
Valentin Troll på SVT om det högsta vulkanutbrottet någonsin
Utbrottet på Tonga i början av 2022 påverkade hela atmosfären.
-
Uppsala universitet rankas högt inom hållbarhet
-
David Harper och Regine Hock nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
-
Anna Rutgersson: klimatmodeller kan hjälpa oss att förutse följderna av klimatförändringarna
-
Många samverkar kring energiomställning på Gotland
-
Madeleine Bohlin i Fråga Lund
-
Is building more dams the way to save rivers?
Giuliano Di Baldassarre intervjuas i National Geographic.
-
Henrik Wachtmeister: ”Fler märkliga händelser kan ske i Europa”
-
Mikael Karlsson i Forskarpodden
"Det finns många myter kring klimatomställning. Hoppet tycker jag ligger i att forskningen visar väldig tydligt att det här är myter eftersom vi kan skapa jobb och tillväxt med klimatomställning."
-
En tredje sprängning undersöks av Svenska nationella seismiska nätet (SNSN)
-
Björn Lund kommenterar läckorna på gasledningarna Nord Stream
- Det är ingen tvekan om att det är sprängningar eller explosioner, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid svenska nationella seismiska nätet, SNSN.