Årets Nobelpris i fysik går till banbrytande klimatforskare
2021-10-05
Årets Nobelpris i fysik delas mellan Syukuro Manabe, verksam vid Princetonuniversitetet, Klaus Hasselmann på Max Planck-institutet, och Giorgio Parisi på La Sapienza-universitetet i Rom.
Syukuro Manabe har visat hur ökad koldioxidhalt i atmosfären ger upphov till högre temperatur på jordytan. Under 1960-talet ledde han utvecklingen av fysikaliska modeller för jordens klimat och var först med att utforska samspelet mellan strålningsbalansen och den vertikala transporten av luftmassor. På så sätt lade han grunden för utvecklingen av dagens klimatmodeller.
Klaus Hasselmann har skapat en modell där han kopplar samman väder och klimat, och besvarade därmed frågan om varför klimatmodeller kan vara pålitliga trots att vädret är omväxlande och kaotiskt. Han utvecklade även metoder för att identifiera specifika signaler, fingeravtryck, som både naturliga fenomen och mänskliga aktiviteter lämnar på klimatet. Hans metoder har använts för att påvisa att temperaturökningen i atmosfären beror på mänskliga utsläpp av koldioxid.
Giorgio Parisi har upptäckt dolda mönster i oordnade komplexa material. Hans upptäckter hör till de viktigaste bidragen inom teorin för komplexa system. De gör det möjligt att på ett matematiskt precist sätt förstå och beskriva många olika och till synes helt slumpmässiga material och fenomen, inte bara inom fysiken utan också inom andra vitt skilda områden, som matematik, biologi, neurovetenskap och maskininlärning.
Alla forskarnas teoretiska upptäckter har fått konkreta tillämpningar.
Anna Rutgersson är professor i meteorologi vid institutionen och gläder sig åt utnämningarna.
Anna, känner du till några av årets Nobelpristagare?
- Jag känner förstås till Manabe och Hasselmann mycket väl och har möjligen träffat dom någon gång. Imponerande forskare och väl värda nobelpriset i fysik. Särskilt Hasselmanns arbete är jag mycket bekant med eftersom han också har varit central i att beskriva och modellera havsvågor. Det är forskning vi i Uppsala tagit vidare i vår forskning för att förstå havsytans roll i klimatsystemet.
Hur viktig är deras forskning och hur kan den användas?
- Mycket viktig för att kunna beskriva fysiken i klimatsystemet, kopplingen mellan växthusgaser och uppvärmning och hur interaktioner mellan processer på olika skalor är av vikt. Jag skulle vilja beteckna detta som grundläggande forskning gällande förståelsen av klimatsystemet, men det har förstås även direkta tillämpningar för att kunna modellera klimat och klimatets förändringar.
Kan det faktum att de får pris göra att intresset för väder och klimat ökat och att klimatfrågan får större uppmärksamhet?
- Det hoppas jag verkligen och jag hoppas också att fler ska få insikter i komplexiteten i klimatsystemet och hur intressant och fascinerande det är att förstå atmosfär, hav och hur de samverkar.
Läs mer om Nobelprisvinnarna på Kungliga Vetenskapsakademin.
Inslag på SVT om Nobelpristagarna i fysik 2021.
Läs mer om vår forskning om meteorologi, väder och klimat.
P.S. (Vi kan redan nu tipsa er som är intresserade av väder och klimat att nästa år firar vi 300 år av väderstatistik. Den 12 januari 2022 är det nämligen på dagen 300 år sedan Anders Celsius var med och startade vädermätningarna här i Uppsala. Det kommer vi att uppmärksamma på olika sätt; med seminarium, utställningar med mera. Vi återkommer med mer information längre fram.)
News from the Department of Earth Sciences
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation
-
Mikael Höök kommenterar protesterna runt kolgruvan i Tyskland
-
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller har hittats i Kiruna
-
Värmebölja i Europa – forskare varnar för att den här typen av extremväder blir allt vanligare
-
6 miljoner kronor från Formas till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark
-
Unprecedented droughts are expected to exacerbate urban inequalities in Southern Africa
-
Generous software donation to Uppsala University
-
Discovery of world’s oldest DNA breaks record by one million years
-
Jordskalv i Norduppland: ”Med svenska mått stort”
-
”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”
-
Calendar created from winning weather images
The winning pictures in our weather picture contest have now been collected in a calendar for 2023. The calendar can be bought in the university's webshop or on site in Ekonomikum, BMC, the University Library and the Ångström Laboratory.
-
Fyra nya öppna onlinekurser i klimatledarskap
-
Listen to Sverker C. Jagers inaugural lecture
-
Premiär för öppna utbildningar om klimatomställning
-
Gabriele Messori promoted to Professor in Meteorology
-
Maria Ask: "Potentialen i geotermi är enorm"
Maria Ask, forskare i geofysik, intervjuas i senaste numret av Svensk geoenergi.
-
Steffi Burchardt bemöter falska rykten om vulkaner
-
Valentin Troll på SVT om det högsta vulkanutbrottet någonsin
Utbrottet på Tonga i början av 2022 påverkade hela atmosfären.
-
Uppsala universitet rankas högt inom hållbarhet
-
David Harper och Regine Hock nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
-
Anna Rutgersson: klimatmodeller kan hjälpa oss att förutse följderna av klimatförändringarna
-
Många samverkar kring energiomställning på Gotland
-
Madeleine Bohlin i Fråga Lund
-
Is building more dams the way to save rivers?
Giuliano Di Baldassarre intervjuas i National Geographic.
-
Henrik Wachtmeister: ”Fler märkliga händelser kan ske i Europa”
-
Mikael Karlsson i Forskarpodden
"Det finns många myter kring klimatomställning. Hoppet tycker jag ligger i att forskningen visar väldig tydligt att det här är myter eftersom vi kan skapa jobb och tillväxt med klimatomställning."
-
En tredje sprängning undersöks av Svenska nationella seismiska nätet (SNSN)
-
Björn Lund kommenterar läckorna på gasledningarna Nord Stream
- Det är ingen tvekan om att det är sprängningar eller explosioner, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid svenska nationella seismiska nätet, SNSN.
-
Anna Neubeck får Bergstedtska priset av Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala
-
Ny forskningsstudie: Sänkningar av EU:s bränsleskatter kan öka Rysslands oljeinkomster
-
Nu kan ni titta på våra föreläsningar på tv och webb
-
Klimatledarskap handlar om att ta ansvar
En intervju med Sverker C Jagers, ny gästprofessor i klimatledarskap. Vad är klimatledarskap och varför är det så viktigt att arbeta tvärvetenskapligt?
-
Erik Jonsson blir Årets Geolog!
-
Can the power of biota bring rocks to the front of climate solutions?
-
Sverker C. Jagers ny Zennströmprofessor i klimatledarskap
-
Uppskattat Celsiussymposium; här kan du titta på inspelningen
Nu kan du titta på symposiet i efterhand.
-
Vad är slukhål? Valentin Troll förklarar i SVT
-
Nytt vulkanutbrott på Island fångas med webbkamera
-
Multiform flood events are among the many climate hazards that must be appropriately defined to avoid misrepresentation of risk
-
Stor satsning på utbildning inom klimatomställning
-
Wijnand Boonstra elected as member of UN research panel on biodiversity and ecosystem services
-
Bättre prognoser gör vindkraftverken mer effektiva
Ett nytt vindkraftprojekt, Flow, har just beviljats 60 miljoner kronor.
-
Celsius celebrations all year
-
Forntida heta källor på Öland?
-
Liselotte Aldén antagen som excellent lärare
-
Thomas Stevens i Studio Ett om extrema sandstormar i Irak
-
1st in Sweden and among top 75 in the world in the academic subject Water Resources
-
7 of our researchers in the top 50 Earth Scientists in Sweden