Nytt mineral upptäckt; erssonit
2021-10-21

Erik, du var med och påvisade ett nytt mineral, erssonit, hur vanligt är det?
- Det tillhör ju inte vanligheterna för de flesta! Flertalet verksamma geologer och mineraloger gör väl aldrig det, medan det finns internationella grupper som arbetar mera fokuserat på att upptäcka, påvisa och karakterisera mineral nya för planeten.

Hur går det till när man ”upptäcker” ett nytt mineral?
- Det gäller förstås att veta vad man tittar på, att känna sina mineral och notera när något avviker från vad som kan förväntas i en viss given mineralassociation i en viss typ av geologisk miljö.
Först skall det förstås "bevisas för en själv", d.v.s. man måste övertyga sig med olika analytiska metoder om att det handlar om en unik fas både kemiskt och strukturellt, vilken inte beskrivits tidigare från vår planet eller extraterrestriskt material. Därefter skall en fullständig karakterisering genomföras som slutligen måste passera det nålsöga som omfattar en ansökan till International Mineralogical Association (IMA), och specifikt dess kommission CNMNC, som vetenskapligt granskar nya mineral, mineralsystematik och -nomenklatur.
Hur kan detta mineral användas?
- Just mineralet erssoniti sig lär inte komma till direkt användning i första taget, då det inte är känt i särdeles många gram totalt sett. I fallet med mineralen inom hydrotalkitsupergruppen * så finns däremot ett flertal intressanta tillämpningar inom materialvetenskapen och industrin, framförallt som jonbytare, men också som emulgeringsmedel. Det handlar då förstås snarast om syntetiska analoger snarare än de faktiska mineralen. Det intressanta är att genom upptäckter av "naturliga", alltså geologiskt bildade mineral med nya strukturer och egenskaper kan ny information komma fram som kan bidra till materialutveckling och upptäckter inom materialvetenskap och industri.
Erik du talar om ”geologins naturliga laboratorier”, vad menar du med det?
- Att komplexa geologiska skeenden som påverkat likaledes kemiskt kontrasterande och komplexa mineralsystem över tid och med olika tryck- och temperaturförhållanden representerar just en form av naturliga laboratorier. Genom att studera och förstå dem kan vi få ny, unik information och dra nya slutsatser gällande både geologiska processer och kemiska och mineralogiska reaktioner. Bevisligen kan vi också upptäcka nya, geologiskt bildade kemiska föreningar vilka utgör produkter av dessa reaktioner - nya mineral!
Läs nyheten på SGU:s webb; Nytt mineral upptäckt i Bergslagen.
* Hydrotalkitsupergruppen består av mineral med en speciell struktur där metall-hydroxidskikt varvas med anjonskikt bestående av exempelvis sulfat- eller karbonatgrupper.
News from the Department of Earth Sciences
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events
-
Lina Mtwana Nordlund elected into global expert panel for ocean observation
-
Mikael Höök kommenterar protesterna runt kolgruvan i Tyskland
-
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller har hittats i Kiruna
-
Värmebölja i Europa – forskare varnar för att den här typen av extremväder blir allt vanligare
-
6 miljoner kronor från Formas till forskning om livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark
-
Unprecedented droughts are expected to exacerbate urban inequalities in Southern Africa
-
Generous software donation to Uppsala University
-
Discovery of world’s oldest DNA breaks record by one million years
-
Jordskalv i Norduppland: ”Med svenska mått stort”
-
”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”
-
Calendar created from winning weather images
The winning pictures in our weather picture contest have now been collected in a calendar for 2023. The calendar can be bought in the university's webshop or on site in Ekonomikum, BMC, the University Library and the Ångström Laboratory.
-
Fyra nya öppna onlinekurser i klimatledarskap
-
Listen to Sverker C. Jagers inaugural lecture
-
Premiär för öppna utbildningar om klimatomställning
-
Gabriele Messori promoted to Professor in Meteorology
-
Maria Ask: "Potentialen i geotermi är enorm"
Maria Ask, forskare i geofysik, intervjuas i senaste numret av Svensk geoenergi.
-
Steffi Burchardt bemöter falska rykten om vulkaner
-
Valentin Troll på SVT om det högsta vulkanutbrottet någonsin
Utbrottet på Tonga i början av 2022 påverkade hela atmosfären.
-
Uppsala universitet rankas högt inom hållbarhet
-
David Harper och Regine Hock nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
-
Anna Rutgersson: klimatmodeller kan hjälpa oss att förutse följderna av klimatförändringarna
-
Många samverkar kring energiomställning på Gotland
-
Madeleine Bohlin i Fråga Lund
-
Is building more dams the way to save rivers?
Giuliano Di Baldassarre intervjuas i National Geographic.
-
Henrik Wachtmeister: ”Fler märkliga händelser kan ske i Europa”
-
Mikael Karlsson i Forskarpodden
"Det finns många myter kring klimatomställning. Hoppet tycker jag ligger i att forskningen visar väldig tydligt att det här är myter eftersom vi kan skapa jobb och tillväxt med klimatomställning."