Tre decenniers klimatarbete, varför händer inget?
2021-10-28
I en ny forskningsartikel identifieras avgörande orsaker till varför världen under 30 år har misslyckats med att vända den globala utsläppskurvan.
I november möts världens ledare åter igen för att förhandla och diskutera åtgärder mot den globala klimatkrisen. Men kommer klimatmötet COP26 i Glasgow göra någon skillnad? I en nyligen publicerad forskningsartikel identifieras avgörande orsaker till varför världen under 30 år misslyckats med att vända den globala utsläppskurvan.
Orsakerna till varför den globala utsläppskurvan fortsätter att öka har nyligen kartlagts i en studie publicerad i tidskriften Annual Review of Environment and Resources. Huvudförfattare är Isak Stoddard samt Kevin Anderson, gästprofessor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och tidigare innehavare av Zennströms klimatprofessur. Tillsammans med 21 andra forskare, varav två från Uppsala universitet, har de sökt förklaringar inom nio centrala kunskapsområden: klimatstyrning, fossilindustrin, geopolitik, ekonomi, modellering av utsläppsbegränsningar, energisystem, orättvisa, livsstilar och gemensamma föreställningar om framtiden.
Makt gemensam nämnare
Vad forskarna kommit fram till är att ett genomgående och hitintills marginaliserat perspektiv, är den roll som makt har spelat.
– Allt från geopolitiska, militära och industriella intressen och tankemodeller till de antaganden som ligger till grund för forskning och kunskapsproduktion inom till exempel ekonomi, energi och klimatfrågor har spelat en viktig roll i att fördröja utsläppsminskningar. Det har bidragit till att de globala koldioxidutsläppen idag är 60 procent högre än 1990, trots decennier av internationella förhandlingar, forskning och alla möjliga försök till åtgärder, säger Isak Stoddard.
Positionering inom ohållbara samhällssystem
Andra faktorer som spelat en viktig roll för utsläppsutvecklingen är frågor om rättvisa samt en inlåsning i fossilberoende och energiintensiva livsstilar och visioner om framtiden.
– Vi kan även se att ett större antal aktörer som tidigare sett klimatutmaningen som ett hot mot sina verksamheter nu har börjat positionera sig på ett mer proaktivt sätt. Det kan tyckas glädjande, men en av våra huvudsakliga slutsatser i artikeln är att vi behöver förstå klimatfrågan som en del av en mycket större problematik och som ett akut symptom på en ytterst ohållbar samhällsutveckling, till stor del driven av maktintressen som ständigt behöver ifrågasättas, säger Isak Stoddard.
Länk till studien; Three decades of climate mitigation: why haven't we bent the global emissions curve?
Läs hela artikeln under UU:s nyheter; Ny studie om utsläppsökningar i skuggan av globala klimatförhandlingar.
News from the Department of Earth Sciences
-
Forskare varnar för katastrofal klimatutveckling
-
"Coping with COP", förstå vad FN:s klimatkonferens handlar om
-
Simon Pieslinger prisas för sin masteruppsats i geovetenskap
-
"Vulkanforskare ska avslöja lavans hemligheter på Island"
-
Prof. Troll inaugurated as Member of the Royal Academy of Sciences of the Canary Islands
-
Mariia Netsyk and Thomas Stevens awarded 2 227 277 kr from “MSCA-for Ukraine 2023 Vetenskapsrådet”
-
Big ERC grant to Troll for research on volcanoes
-
60 miljoner till nytt centrum för strategiska metaller
-
Premiär för Wiebren Boonstras tv-föreläsning om samhällsomställning
-
Premiär för Giuliano Di Baldassarres tv-föreläsning om översvämning och torka
-
Flera av våra forskare på Stanford Universitys "World’s top 2% scientists, 2023"
-
Stacy VanDeveer´s installationsföreläsning
-
Förmodad sprängning vid gasledningen i Finska viken
-
Pressmeddelande: Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet
-
Två nya kurser i klimatledarskap - livslångt lärande
Under våren 2024 är det premiär för två nya kurser i klimatledarskap; Klimatledarskap i näringslivet (3hp) och Klimatledarskap i politik och förvaltning (3hp). Kurserna ges på distans och på kvällstid och anmälan är öppen fram till och med 16 oktober 2023.
-
21 september 2023 var det varmaste dygnet på 300 år
Tyckte du att det var varmt igår? Ja, då hade du helt rätt. Dygnsmedeltemperaturen den 21 september, alltså medelvärdet på dygnet var 18.3 grader, vilket är den varmaste temperatur som har uppmätts så sent i september på 301 år. Det berättar meteorologerna vid institutionen för geovetenskaper, där vädret har uppmätts sedan 1722.
-
Stacy VanDeveer är ny professor i klimatledarskap
-
ClimaMeter: a new meteorological approach helps us understand extreme weather events
-
Life in the ocean is the focus for the major new EU project BioEcoOcean
-
Scientists explain: this is how ancient material is dated
-
He will be studying the effects of extreme weather
-
The sand dunes reveal how climate changes affect the Arctic landscape and its stability over time
-
Nytt Horizon Europe-projekt beviljat
-
Östersjödagarna vill ge havet en röst
-
Nytt excellenscenter ska undersöka effekterna av extrema klimathändelser
-
Can we transition to a society that respects biodiversity?
-
1,350,000 sek funding for a 1 year project on The Past Climates of Jersey
-
Stort anslag till forskning om klimatet och naturen
-
First place in making research more sustainable
-
Breaking the isolation of Ukrainian university teachers
-
Mikael Höök är ny föreståndare för CEMUS
-
Europeiskt samarbete gör det lättare att förutsäga framtidens klimat
-
Minuscule fossil finds shed light on the aftermath of the Cambrian Explosion
-
Energi från underjorden kan bli en del av framtidens energiförsörjning
-
Wide income gaps lead to higher mortality rates during flood disasters
-
Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption
-
Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder
-
Nöjda doktorander på Geocentrum
-
Turné mot vetenskapsförnekelse
-
Slutrapport från Expertgruppen för hållbara mineral- och metallflöden
-
6 miljoner kronor till projekt som ska undersöka svenska litiumfyndigheter
-
Skatterna man tappade: metaller och mineral i gruvavfall
-
Akademiföreläsning med Anna Rutgersson: Extremväder i ett föränderligt klimat
-
International research project will study past climate changes in the European Arctic
-
Keen to see more applied environmental policy research
-
Björn Lund om jordbävningen i Turkiet och Syrien
-
Veijo Pohjola: "Iskärnor kan avslöja hemligheter om klimatet"
-
Worms, bacteria and fungi help reduce carbon dioxide emissions
-
The planet’s wellbeing and human health in focus in this year’s Celsius-Linnaeus Lectures
-
A 1 669 665 SEK grant from The European Research Council enhances our knowledge around extreme weather events