Vatten under glaciär i Antarktis påskyndar smältning

Ett tidigare okänt mineral, som ursprungligen kommer från Kombatgruvan i Nambia har undersökts, karakteriserats och fått namnet grootfonteinit av Uppsalageologen Erik Jonsson i samarbete med ryska kollegor.

TREASURE-projektet uppmärksammas i tidskriften Havsutsikikt nr 2, 2015. Projektet handlar om kartläggning och sanering av starkt förorenade sediment längs norra Östersjökusten, ett arv efter äldre dagars pappers- och massaindustri. Ian Snowball från Institutionen för geovetenskaper, samt Anna Apler från SGU medverkar i artikeln.

Katrin Lindbäck, doktor i glaciologi och tidigare doktorand vid institutionen för geovetenskaper befinner sig just nu på Antarktis. Från mitten av november och tre månader framåt ska hon i Mount Achernar-moränområdet på östra Antarktis kartlägga tjockleken på moränryggarna och den underliggande isen, för att bättre förstå hur känsligt Antarktis kan vara för en framtida klimatuppvärmning. 

Heda Agić har studerat den allra tidigaste evolutionen av komplext liv, genom att rena fram små, eukaryota mikrofossil ur sten. Med hjälp av avancerade mikroskopi- och spektroskopitekniker har hon sedan in i minsta detalj kunnat studera jordens tidiga ekosystem, biologiska mångfald och ursprung, men också tidpunkter för när olika arter av fotosyntetiserande mikroorganismer gick skilda vägar. Hon försvarade sin avhandling och fick sin doktorstitel den 11 december i år. 

Forskare har haft svårt att få någon ordning på fossilgruppen ediacarafaunan. Deras egendomliga struktur gör dem svåra att inordna bland nutida livsformer. I en ny studie som publicerats i Biological Reviews argumenterar forskare från Uppsala universitet och Spanien för att ediacarafaunan avslöjar hittills okända steg i djurens evolution - och presenterar också ett nytt sätt att se på arters samverkan för framgång i den tidiga evolutionen.

Steffi Buchardt är strukturgeolog och van att studera vulkaner. På sina exkursioner, som gått till många av världens spännande platser har hon sett det mesta. Men det var först när hon reste till Neuquénbasängen, en plats som kryllar av vulkaner, men som också är ett av Argentinas allra viktigaste oljefält och en av världens bästa platser för dinosauriefynd, som hon fick lära sig hur man bäst dödar en puma. Och hur vulkanerna gjorde för att skapa olja ur dinosaurieben.

Nu tar de europeiska länderna ett samlat grepp om växthusgaserna. Den 25 november invigdes ett stort samarbetsprojekt mellan nio europeiska länder, där Uppsala universitet är ett av fem svenska universitet som ingår. 

Från rymden är jorden blå. Mer än 70 procent av planetens yta täcks av hav. Utöver det finns här dessutom mer än 300 miljoner sjöar och dammar, och tillsammans bidrar jordens vatten till en mycket stor del av planetens ekosystem. Men många sjöar har problem. Peter Dimberg har tagit fram metoder för att enklare och på ett bättre sätt undersöka och förutsäga sjöarnas ekologiska status. 

Genom att noggrant undersöka sediment i Gula Floden, Kina, visar en svensk-kinesisk forskargrupp att historien om den geologiska utvecklingen och klimatet på jorden kan behöva skrivas om. Fynden publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications.

För första gången finns nu en högupplöst karta över marken under Grönlands inlandsis. Det är forskare vid Uppsala universitet som har tagit fram kartan, som kommer att få stor betydelse för framtida möjligheter att förutspå hur Grönlands inlandsis smälter och rör sig och som i sin tur har en påverkan på den stigande havsnivån som en följd av klimatförändringarna.

Intresset för vindkraft ökar. I Sverige är det den tredje största elproduktionsformen. Men det finns några utmaningar för forskningen: Hur interagerar turbiner med varandra och hur undviker man att näraliggande vindkraftparker ”stjäl” energi från varandra?

Nu är snart processen igång att utse Uppsala universitets nästa gästprofessor på Zennströms klimatprofessur som finansieras av en donation från entreprenören Niklas Zennström. Professuren är knuten till Uppsala Centrum för hållbar utveckling (CSD) och nu går de ut med en bred internationell inbjudan att nominera eller lämna in intresseanmälan till gästprofessuren. 

Det är med glädje jag kan meddela att den första mottagaren av det nyinstiftade priset för bästa masteruppsats år 2015 är Niclas Borinder för avhandlingen med titeln ''Postcranial anatomi Tanius sinensis Wiman, 1929 (Dinosauria, Hadrosauroidea)''. Niclas fick sin utmärkelse igår kväll under avslutningsmiddagen och ett pris kommer snart till honom.

Ny studie visar att det är för tidigt att hävda att dinosauriernas gemensamma förfader hade fjädrar. 

Institutionen för geovetenskaper har under en längre tid haft ambitionen att anlägga solpaneler för egen produktion av förnyelsebar el. Idag producerar 158 högeffektiva solpaneler grön el på tre av Geocentrums tak.