Lukas modellerar saltdiapirer

2016-05-13

En saltdiapir i Zagrosbergen. Foto: Hemin Koyi

En av de stora problemen med geologisk forskning är att studera de långsamma geologiska processer som tar tusentals, eller ibland många miljoner år. Med andra ord, hur studerar vi djuptiden, då vi är fast i våra korta mänskliga perspektiv?

Den klassiska metoden för att studera geologiska processer i djuptiden är att observera liknande geologiska processer på många olika platser för att pussla ihop en tidssekvens - ungefär som att rekonstruera en film med hjälp av enskilda filmrutor som är utspridda på olika delar av planeten. En annan metod är att göra numeriska modeller för geologiska processer, där vi kan simulera vad som händer över mycket långa tidsintervall under kontrollerade förhållanden. Den metoden har Dr. Lukas använt i sin avhandling som han försvarade tidigare i maj.

- Genom att bygga upp numeriska modeller där varje enskild partikel har definerade termodynamiska och fysikaliska egenskaper kan vi beräkna hur partiklarna skulle bete sig under deformation, berättar Lukas. Poängen med allt detta är att beskriva hur dagens existerande saltdiapirer har bildats, och framförallt hur de kommer att utvecklas i framtiden.

Så här kan resultaten av Lukas modellering av saltdiapirer se ut.

Varför är det då viktigt att förstå saltdiapirer?

- Saltlager beter sig annorlunda än de flesta andra sorters geologiska formationer, berättar Lukas. Medan sandsten och andra vanliga bergarter är spröda så är salt mer som en plastisk massa. Ungefär som att jämföra tegelstenar med vax! Därför resulterar salttektonik i en del unika geologiska formationer och processer.

Eftersom saltlager deformeras plastiskt så är det också mindre känsligt för jordbävningar och liknande. Därför är flera länder intresserade av att slutförvara sitt använda kärnbränsle i saltdiapirer, som alltså skulle fungera som ett jordbävningssäkert förvar. Mest kännt för detta är saltidapiren i Gorleben (tyskland) som redan idag används för att förvara använt kärnbränsle.

- Det råder inga tvivel om attt salt ger ett bra skydd mot t.ex. jordbävningar, men det är inte helt säkert att det är smart att förvara kärnbränslet där långsiktigt, berättar Lukas. Genom att modellera salttektoniska rörelser så kan vi bättre förutsäga om Gorleben och andra saltdiapirer kan vara den långsiktiga lösningen eller inte!

Här kan du ladda ned sammanfattningen till Lukas avhandling, som förutom saltdiapirer även behandlar deformation av den övre manteln under oceanskorpan.