Havsisens utbredning påverkar nederbördsmängder
2017-05-16

Med klimatförändringar ändras inte bara temperaturen. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet visat att tillväxt av havsisen runt Antarktis för ungefär 12 miljoner år sedan resulterade i ett betydligt blötare sydvästra Australien.
När man pratar om klimatförändringar brukar de flesta tänka på stigande temperaturer och havsnivåer. Nu har forskare visat att utbredningen av havsis vid polerna har en stark påverkan på nederbördsmängderna långt därifrån. Under tidig miocen, för mer än 14 millioner år sedan, var temperaturen mycket högre både vid polerna och i tropikerna. Det var mycket torrt klimat i båda nord- or sydvästra Australien. När det sedan blev kallare och isen på Antarktis började växa blev det mycket mer nederbörd i sydvästra Australien. I denna studie föreslår forskarna att med kallare klimat i senare miocen, fanns det också mer havsis runtom Antarktis som i sitt fall påverkade hur västanvindarna kunde tillföra mer nederbörd till kontinenten.
Dagens klimat i västra Australien varierar kraftigt från nord till syd. I norr innebär monsunregnen regniga somrar och torra vintrar, medan södra delen präglas av torrt klimat året runt. Under 2015 gav sig en grupp forskare ut på en internationell expedition i södra Indiska oceanen för att leta svaret på hur Australiens klimat har utvecklats under årmiljonerna. Svaret de fann var att perioder med kallare klimat och mer havsis resulterat i ett blötare sydvästra Australien.
Två månader till havs
International Ocean Discovery Program (IODP) organiserar varje år flera vetenskapliga expeditioner till havs runt om i världen. Under två månader på hösten 2015 befann sig mikropaleontologen Jorijntje Henderiks ombord på forskningsfartyget JOIDES Resolution tillsammans med ett team av forskare från 29 institutioner runt om i världen på en tur längs Australiens västkust.
- Från forskningsfartyget tog vi upp borrkärnor med sediment från havsbottnen. Dessa borrkärnor fungerar som ett klimatarkiv som kan berätta hur klimatet på den närliggande kontinenten varierat med tiden. Om klimatet är torrt eller blött, varmt eller kallt, kan vi se det på vilken typ av sediment som transporteras ut i havet. Samtidigt kan vi tidsbestämma olika delar av sedimenten genom att artbestämma fossil av de mikroorganismer som begravts i sedimenten, berättar Jorijntje Henderiks, docent i marin geovetenskap och universitetslektor i marin mikropaleontologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Samma system på norra halvklotet
Det är inte bara Australien och det södra halvklotet som påverkas av detta. Även i Nordeuropa har vi ett liknande klimatsystem.
- Eftersom havsisarna i både nord och syd kommer att fortsätta krympa den närmaste tiden så kommer det troligen att påverka nederbörden även hos oss. Vattenbrist, som den vi har haft det senaste året i Sverige, kommer därför kanske bli allt vanligare i framtiden. Och i sydvästra Australien, där torrperioderna redan är mycket svåra kan det bli riktigt extremt i framtiden, säger Jorijntje Henderiks.
För mer information kontakta Jorijntje Henderiks, tel: 018-471 2316, epost: Jorijntje.Henderiks@geo.uu.se
Läs mer om forskningen i paleobiologi vid Uppsala universitet.
/Börje Dahrén
Nyhetsarkiv 2017
-
Krympande glaciärer påverkar vattentillgång
foto: Sergey Marchenko I en ny artikel i Nature Climate Change visar vår gästprofessor Regine Hock hur de krympande glaciärerna även påverkar våra globala vattentillgångar.
-
Nya detaljrika fossilfynd ger ny kunskap om de allra första djuren
Forskare från Uppsala universitet har med hjälp av en ny metod upptäckt mikroskopiska rester av djur i över en halv miljard år gamla bergarter från Grönlands norra spets. Fynden presenteras i tidskriften Geology.
-
Professor emeritus Erik Eriksson fyller 100 år!
Stora gratulationer till professor emeritus Erik Eriksson som firade sin 100-årsdag den 9 december!
-
Alireza Malehmir leder H2020-projektet Smart Exploration
Horizon 2020 beviljar €5 miljoner till det stora forskningsprojektet Smart Exploration koordinerat av Professor Alireza Malehmir.
-
Internationell Glaciologisk konferens på Geocentrum
Just nu pågår den internationella vetenskaplig konferensen International Glaciological Society Nordic Branch Meeting vid Institutionen för geovetenskaper!
-
Magnus vinner pedagogiska priset
Magnus i sitt rätta element - i fält med sina studenter. Universitetslektor Magnus Hellqvist vid institutionen för geovetenskaper har tilldelats 2017 års pedagogiska pris inom området matematik, naturvetenskap och teknik.
-
International Ocean Island workshop on Gran Canaria
Ocean Island workshop participants at the University of Las Palmas de Gran Canaria, 24th April 2017. Back row from left: F. Perez-Torrado, P. leRoux, C. Harris, J. Wolff, S. Berg, J. Troch, A. Barker, S. Soccorro. Front row from left: K. Thomaidis, F.M. Deegan, V.R. Troll, J.C. Carracedo, J. Neukampf, C. Hieronymus, B. Ellis, A. Laddenberger. Photo by H. Geiger. In April 2017, 17 scientists from five research institutions across three continents came together for a workshop about Ocean Island volcanism on Gran Canaria, Canary Islands. The workshop was facilitated by financial support from the Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education (STINT; collaboration grant between Dr. F.M. Deegan at Uppsala University, Sweden and Prof. C. Harris at the University of Cape Town, South Africa).
-
Havsisens utbredning påverkar nederbördsmängder
foto: Jorijntje Henderiks Med klimatförändringar ändras inte bara temperaturen. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet visat att tillväxt av havsisen runt Antarktis för ungefär 12 miljoner år sedan resulterade i ett betydligt blötare sydvästra Australien.
-
Keith Beven invald i Royal Society
Keith Beven, pensionerad gästprofessor i hydrologi har just blivit invald i det prestigefyllda Royal Soceity, där han gör sällskap med giganter som Isaac Newton, Charles Darwin, Benjamin Franklin och Dorothy Hodgkin.
-
Studentdelegation till klimatmötet i Bonn
Delar av studentdelegationen i Uppsala University Climate Change Plattform, på väg till mötet i Bonn. Foto: Börje Dahrén Uppsala University sends a student delegation to the climate change conference of the UN Framework Convention on Climate Change that will be held in Bonn, Germany in May 2017.
-
Cecilia blir ny prodekan för utbildning
foto: Börje Dahrén Elektorsförsamlingen vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap har utsett sina representanter för perioden fram till 2020. Ny prodekan för utbildning blev vår meteorolog Cecilia Johansson. Läs intervjun här
-
Alumnintervju - Jenny är hydrogeolog
foto: Jörgen Nilsson Jenny Johansson tog examen i geovetenskap från Uppsala universitet 2013, och jobbar idag som hydrogeolog på konsultfirman Bergab i Stockholm. Läs mer om Jenny och hennes karriär hittills i intervjun här nedan.
-
En geologisk Brexit
En illustration över landbryggan som sammanband England och Frankrike för flera hundra tusen år sedan, innan engelska kanalen bildades. (CREDIT: Imperial College London/Chase Stone) De Brittiska öarna har haft ett långt och stormigt förhållande till den europeiska kontinenten. Kände du till det geologiska BREXIT som ägde rum för flera hundra tusen år sedan?
-
Sex veckor på Svalbard
Efter sex veckor på Svalbard är våra studenter Matilda Svensson och Patrick Zens tillbaka i Uppsala.
-
Vill du representera Institutionen för geovetenskaper i 2017 års forsränning?
Vi söker ett lag om två till fyra studenter med en kreativ idé till hur institutionen för geovetenskaper kan representeras på en flotte under forsränningen.
-
Abigail deltar på vetenskapsfestivalen SciFest
Här står Abigail Barker vid en av de vulkaner hon forskar om - Masaya i Nicaragua. Abigail Barker är geolog och forskar om vulkaner. På SciFest kan du besöka hennes monter och lära dig med om magmans väg genom jorden!
-
Historiska synder kommer upp till ytan
Stora mängder av gamla utsläpp från pappers- och massabruk finns gömda på sjöbottnar, i älvar och i Östersjön. Gifter från fibermassan riskerar nu att läcka ut till omgivningen och forskare brottas med de historiska synderna som nu är på väg upp till ytan.
-
Auli Niemi forskar om framtidens koldioxidlagring
foto: Börje Dahrén Sedan 1800-talet har vi pumpat ofantliga mängder olja och gas ur marken. Nu är det dags att vända på processen och stoppa tillbaks det kolet där det kommer ifrån. Professor Auli Niemi forskar om hur koldioxid kan lagras i berggrunden för att minska de storskaliga utsläppen av koldioxid till atmosfären.
-
Mikroskopiska kristaller avslöjar supervulkanen Toba
Några av kvartskristallerna från vulkanen Toba, analyserade i ett cathodoluminiscence-mikroskop. Olika tillväxtzoner, med olika sammansättning, framträder med skillnader i gråskalan. Nu har forskare hittat förklaringen till vad som orsakade det största vulkanutbrottet under mänsklighetens historia. Vulkanen avslöjades med hjälp av ledtrådar gömda inuti mikroskopiska vulkaniska kvartskristaller.
-
Steffi berättar om sin väg till vulkanforskningen
Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi Steffi Burchardt berättar om sin vulkanforskning i podcasten RadioScience!