Nya detaljrika fossilfynd ger ny kunskap om de allra första djuren
2017-12-20
Forskare från Uppsala universitet har med hjälp av en ny metod upptäckt mikroskopiska rester av djur i över en halv miljard år gamla bergarter från Grönlands norra spets. Fynden presenteras i tidskriften Geology.
En snabb utveckling av flercelligt djurliv (kallat den kambriska explosionen) påbörjades för ungefär 541 miljoner år sedan. Under de 30-40 miljoner år som följde formades djurlivet, framförallt i haven, till något som liknade våra moderna ekosystem. Hittills så har vår förståelse för denna period i livets historia varit starkt beroende av vad man funnit som fossil i form av skal och andra hårda delar, eftersom dessa delar bevaras som fossil enklast. Vi vet dock att de flesta marina djur saknar hårda delar vilket borde betyda att vi missar en stor del av den totala mångfalden.
Sällsynta platser med exceptionell fossilisering, som den världsberömda Burgess Shale i Kanada, har helt förändrat paleontologernas förståelse för djur som saknar dessa hårddelar. På grund av de speciella förhållandena för fossilisering på dessa platser bevaras även organismer som inte producerar hårda mineraliserade skal eller skelett. Sådana platser erbjuder därför en ovanlig inblick i den genuina mångfalden i dessa gamla hav.
Siriuspasset (Sirius Passet), en plats på norra Grönland är en sådan fullträff av sällsynt bevarade fossil, och dessutom en av de äldsta från denna period. Tyvärr har bergarterna vid Siriuspasset hettats upp, omvandlats och begravts djupt nere under ytan då norra Grönland kolliderat med andra kontinenter. Dessa plattektoniska händelser har gjort att det organiska material som en gång fanns i djuren har förstörts och kvar av djuren finns bara enkla avtryck utan någon detaljrikedom. Inte långt söder om Siriuspasset har dock bergarterna undgått de värsta effekterna av denna upphettning.

Paleontologer från Uppsala universitet (Ben Slater, Sebastian Willman, Graham Budd och John Peel) använde en ovanlig men enkel metod där man löser upp stenar från några av dessa mindre påverkade bergarter med hjälp av fluorvätesyra och därmed frigör fossilinnehållet.
De flesta fossilen är mindre än en millimeter stora, mycket mindre än vad man normalt hittar vid Siriuspasset. Därmed överbryggas det kunskapsgap som finns vad gäller dessa småskaliga djur, vilka förmodligen är en talrik och viktig del av våra ekosystem. Den mest överraskande upptäckten var det äldsta kända fyndet av välbevarade mikroskopiska kroppsdelar av fjädermaskar – en obskyr grupp av rörlevande, filtrerande djur som är besläktade med ryggradsdjuren, vilka vi själva tillhör. Upptäckten av små icke-mineraliserade tänder och taggar från en typ av marina rovdjursmaskar (Priapulider) bidrar till förståelse för hur dessa tidiga djur fungerade anatomiskt samt vidgar vår syn på hur det tidiga djurlivet utvecklades. Mängder av fragment från de yttre, flexibla skalen på små leddjur (föregångare till vår tids insekter och kräftdjur), något som inte kan hittas med andra metoder, var vanligt förekommande. Detaljrikedomen hos flera av fragmenten är imponerade och mångtaliga.
- Den nya studien visar att vi bara har börjat skrapa på ytan av dessa, till största delen förbisedda, fossilen. Det är tydligt att detaljrikedomen hos dessa fossil kommer att bidra till att omforma vår syn på de djur utan hårddelar som kröp runt på botten eller simmade runt i de haven, för mer än en halv miljard år sedan, säger Sebastian Willman, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
För mer information kontakta Sebastian Willman, tel: 070-4241353, e-post: Sebastian.Willman@geo.uu.se
Ben J. Slater, Sebastian Willman, Graham E. Budd, John S. Peel (2017) Widespread preservation of small carbonaceous fossils (SCFs) in the early Cambrian of North Greenland, Geology, DOI: https://doi.org/10.1130/G39788.1
Nyhetsarkiv 2017
-
Krympande glaciärer påverkar vattentillgång
foto: Sergey Marchenko I en ny artikel i Nature Climate Change visar vår gästprofessor Regine Hock hur de krympande glaciärerna även påverkar våra globala vattentillgångar.
-
Nya detaljrika fossilfynd ger ny kunskap om de allra första djuren
Forskare från Uppsala universitet har med hjälp av en ny metod upptäckt mikroskopiska rester av djur i över en halv miljard år gamla bergarter från Grönlands norra spets. Fynden presenteras i tidskriften Geology.
-
Professor emeritus Erik Eriksson fyller 100 år!
Stora gratulationer till professor emeritus Erik Eriksson som firade sin 100-årsdag den 9 december!
-
Alireza Malehmir leder H2020-projektet Smart Exploration
Horizon 2020 beviljar €5 miljoner till det stora forskningsprojektet Smart Exploration koordinerat av Professor Alireza Malehmir.
-
Internationell Glaciologisk konferens på Geocentrum
Just nu pågår den internationella vetenskaplig konferensen International Glaciological Society Nordic Branch Meeting vid Institutionen för geovetenskaper!
-
Magnus vinner pedagogiska priset
Magnus i sitt rätta element - i fält med sina studenter. Universitetslektor Magnus Hellqvist vid institutionen för geovetenskaper har tilldelats 2017 års pedagogiska pris inom området matematik, naturvetenskap och teknik.
-
International Ocean Island workshop on Gran Canaria
Ocean Island workshop participants at the University of Las Palmas de Gran Canaria, 24th April 2017. Back row from left: F. Perez-Torrado, P. leRoux, C. Harris, J. Wolff, S. Berg, J. Troch, A. Barker, S. Soccorro. Front row from left: K. Thomaidis, F.M. Deegan, V.R. Troll, J.C. Carracedo, J. Neukampf, C. Hieronymus, B. Ellis, A. Laddenberger. Photo by H. Geiger. In April 2017, 17 scientists from five research institutions across three continents came together for a workshop about Ocean Island volcanism on Gran Canaria, Canary Islands. The workshop was facilitated by financial support from the Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education (STINT; collaboration grant between Dr. F.M. Deegan at Uppsala University, Sweden and Prof. C. Harris at the University of Cape Town, South Africa).
-
Havsisens utbredning påverkar nederbördsmängder
foto: Jorijntje Henderiks Med klimatförändringar ändras inte bara temperaturen. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet visat att tillväxt av havsisen runt Antarktis för ungefär 12 miljoner år sedan resulterade i ett betydligt blötare sydvästra Australien.
-
Keith Beven invald i Royal Society
Keith Beven, pensionerad gästprofessor i hydrologi har just blivit invald i det prestigefyllda Royal Soceity, där han gör sällskap med giganter som Isaac Newton, Charles Darwin, Benjamin Franklin och Dorothy Hodgkin.
-
Studentdelegation till klimatmötet i Bonn
Delar av studentdelegationen i Uppsala University Climate Change Plattform, på väg till mötet i Bonn. Foto: Börje Dahrén Uppsala University sends a student delegation to the climate change conference of the UN Framework Convention on Climate Change that will be held in Bonn, Germany in May 2017.
-
Cecilia blir ny prodekan för utbildning
foto: Börje Dahrén Elektorsförsamlingen vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap har utsett sina representanter för perioden fram till 2020. Ny prodekan för utbildning blev vår meteorolog Cecilia Johansson. Läs intervjun här
-
Alumnintervju - Jenny är hydrogeolog
foto: Jörgen Nilsson Jenny Johansson tog examen i geovetenskap från Uppsala universitet 2013, och jobbar idag som hydrogeolog på konsultfirman Bergab i Stockholm. Läs mer om Jenny och hennes karriär hittills i intervjun här nedan.
-
En geologisk Brexit
En illustration över landbryggan som sammanband England och Frankrike för flera hundra tusen år sedan, innan engelska kanalen bildades. (CREDIT: Imperial College London/Chase Stone) De Brittiska öarna har haft ett långt och stormigt förhållande till den europeiska kontinenten. Kände du till det geologiska BREXIT som ägde rum för flera hundra tusen år sedan?
-
Sex veckor på Svalbard
Efter sex veckor på Svalbard är våra studenter Matilda Svensson och Patrick Zens tillbaka i Uppsala.
-
Vill du representera Institutionen för geovetenskaper i 2017 års forsränning?
Vi söker ett lag om två till fyra studenter med en kreativ idé till hur institutionen för geovetenskaper kan representeras på en flotte under forsränningen.
-
Abigail deltar på vetenskapsfestivalen SciFest
Här står Abigail Barker vid en av de vulkaner hon forskar om - Masaya i Nicaragua. Abigail Barker är geolog och forskar om vulkaner. På SciFest kan du besöka hennes monter och lära dig med om magmans väg genom jorden!
-
Historiska synder kommer upp till ytan
Stora mängder av gamla utsläpp från pappers- och massabruk finns gömda på sjöbottnar, i älvar och i Östersjön. Gifter från fibermassan riskerar nu att läcka ut till omgivningen och forskare brottas med de historiska synderna som nu är på väg upp till ytan.
-
Auli Niemi forskar om framtidens koldioxidlagring
foto: Börje Dahrén Sedan 1800-talet har vi pumpat ofantliga mängder olja och gas ur marken. Nu är det dags att vända på processen och stoppa tillbaks det kolet där det kommer ifrån. Professor Auli Niemi forskar om hur koldioxid kan lagras i berggrunden för att minska de storskaliga utsläppen av koldioxid till atmosfären.
-
Mikroskopiska kristaller avslöjar supervulkanen Toba
Några av kvartskristallerna från vulkanen Toba, analyserade i ett cathodoluminiscence-mikroskop. Olika tillväxtzoner, med olika sammansättning, framträder med skillnader i gråskalan. Nu har forskare hittat förklaringen till vad som orsakade det största vulkanutbrottet under mänsklighetens historia. Vulkanen avslöjades med hjälp av ledtrådar gömda inuti mikroskopiska vulkaniska kvartskristaller.
-
Steffi berättar om sin väg till vulkanforskningen
Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi Steffi Burchardt berättar om sin vulkanforskning i podcasten RadioScience!