Stort EU-anslag till råmaterialforskning vid Uppsala universitet

2017-10-10

Bioreaktorn i Kirunas som nu ska skalas upp inom NITREM-projektet.. Foto: Albin Nordström

Tre EU-projekt där Uppsala universitet ingår och där ett leds från Uppsala universitet inom innovationssatsningen EIT RawMaterials, har nyligen beviljats medel för perioden 2018-2021. För projektet som leds av UU är budgeten på 4,8 miljoner euro varav 2,5 miljoner euro finansieras av medverkande gruvbolaget LKAB.

Projektet NITREM, som står för Nitrogen removal from waste rock, leds av Roger Herbert vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Övriga inom projektet är forskare från SLU och spanska statens högsta vetenskapliga råd, CSIC, gruvbolagen LKAB och Boliden samt konsultbolagen WSP och Cederwalls arkitekter. NITREM bygger på ett tidigare Vinnova-stöttat projekt med fokus på kväverening från gruvavfall, främst från materialet gråberg.

– Min doktorand Albin Nordström och jag har i två år jobbat i Kiruna med en pilotskaleanläggning för att rena vattnet på kväve, säger Roger Herbert. Den här bioreaktorn fungerade så bra enligt både oss och LKAB att vi bestämde oss för att söka finansiering till en fullskaleanläggning.

Innovativ bioreaktorteknik

EIT Raw Materials är en av satsningarna inom EU-samarbetet European Institute of Innovation and Technology som ska bidra till innovation och entreprenörskap inom råmaterialsektorn. Målsättningen med NITREM är att få ut en teknik på marknaden som kan kommersialiseras.

– Vi har tre år på oss att bygga den här anläggningen i Kiruna och studera den. Syftet är i slutändan att det här ska leda till fler arbetstillfällen inom EU och teknisk utveckling inom gruvbranschen i Sverige, säger Roger Herbert.

En del av anslaget ska gå till att bygga en så kallad gråbergsdeponi för dumpning av bergrester från malmbrytning. I deponin produceras ett kväverikt lakvatten som ska hanteras och renas i ett antal intilliggande bioreaktorer. Roger Herbert är i grunden hydrolog och hydrokemist.

– Som Uppsalaforskare ligger vår expertis i kunskapen om hur vattnet rinner i de här systemen och de kemiska processer som sker i dessa. Vi förstår oss på vattenflödet och vilka kemiska och fysikaliska processer som uppstår både i deponierna och i bioreaktorerna.

Problemet med kväveläckage existerar överallt i världen, inte bara i gruvor utan också i bergtäkter och vid tunnelbyggen, berättar Roger Herbert. Så även när man sprängt i berg i samband med bygget av Förbifart Stockholm.

– Skillnaden mellan Sverige och andra länder är att vi ligger i framkant när det gäller miljöövervakning och miljölagstiftning. Miljömyndigheterna har ställt krav på gruvbolagen här i Sverige, främst på LKAB i Kiruna, att minska sina kväveutsläpp.

Energisnål drift

NITREM:s projektbudget är 4,8 miljoner euro, ungefär 50 miljoner kronor. Av detta står LKAB för 2,5 miljoner euro. För gruvindustrin är det en nödvändig investering, men samtidigt fördelaktig sådan då driftkostnaderna för bioreaktortekniken är väldigt låga, säger Roger Herbert.

– Själva reningen är inte alls energikrävande, vi har inga pumpar, ingen el – vattnet rinner bara med självfall genom systemet. Kostnaderna ligger i att bygga och övervaka, men det finns ingen elkonsumtion i själva driften.

Vad hoppas du att ert arbete kommer att leda till?

– Det vore kul om själva tekniken får en större spridning, att vi får möjlighet att tillämpa det här också på andra platser. Det andra är mer forskningsrelaterat: vi vill få en bättre förståelse för både vattenflödet i de här systemen och även de mikrobiologiska processer som styr i bioreaktorerna. Det hoppas jag vi får genom att bygga en större anläggning som kan studeras under en längre tid.

Uppsala universitet ingår i ett av Europas större råmaterialkonsortier inom ramen för EU:s största innovationssatsning för råmaterialsektorn, European Institute for Innovation and Technology (EIT) RawMaterials. Samtliga universitetsprojekt ingår i EIT RawMaterials så kallade KIC:s, Knowledge and Innovation Communities: nätverk av företag, forskningscentrum och universitet som samarbetar i projekt med affärs- eller annan samhällsnytta.

Anneli Björkman