”Jag har aldrig slutat tala med stenar”
2018-02-14

När Valentin Troll som ung fysikstudent fick syn på en vulkanisk bergart under en kurs i geologi hände något märkligt. –Stenen började långsamt men tydligt ge mig svar på mina frågor och på ett språk jag kunde förstå. Drygt 20 år senare fängslas vulkanforskaren fortfarande av stenars berättelser.
Det som Valentin Troll kallar det magiska ögonblicket inträffade i mitten av 90-talet på Julius Maximiliansuniversitetet i Würzburg, Tyskland. Den skepsis han först känt till kursen i geofysik och geologi övergick i fascination över geologers förmåga att läsa av stenar och mineral.
– Till skillnad från studierna inom fysik fanns här objekt jag kunde vidröra, ställa frågor till och hitta svar på genom observation. Det gjorde en enorm skillnad, säger Valentin Troll.
Bergarten som gjorde så stort intryck på honom, en ignimbritisk ryolit, uppstår genom vulkaniska explosioner vilket syns i små flammor av pimpsten i stenens struktur. För Valentin Trolls inre flimrade processer, flera hundratals miljoner år gamla, förbi.
– Från den dagen jag var fast i stenbranschen, haha!
Den vetenskapliga benämningen på hans forskningsfält är dock petrologi och beskriver bergarters uppkomst, uppbyggnad och användningsområden. Valentin Trolls specialitet är att identifiera processer inuti vulkaner utifrån deras bergarter. Dessa bildas av smält sten eller magma som uppstår då mineral kristalliserar. Om sedan magman börjar förflytta sig genom vulkanen och tränga ut genom jordskorpan beror på samverkan mellan en rad olika kemiska och fysikaliska processer.

– Vulkaner utsätts för såväl interna som externa drivkrafter, deras beteende beror på både deras inre karaktärer och omkringliggande miljö. I områden med mycket kalksten tenderar vulkaner vara särskilt explosiva. Det beror troligen på all extra koldioxid som frigörs från kalkstenen vid kontakt med magmatisk värme, säger Valentin Troll.
Tillsammans med sin forskargrupp besöker han såväl slocknade som aktiva vulkaner världen över. Arbetet har fört honom till vulkanmiljöer på upp till flera hundratals kilometer, bland annat i den indonesiska övärlden. En av dessa, vulkanen Agung på Bali, verkade i november 2017 vakna till liv igen, men det stora utbrottet bedarrade. Ett potentiellt lugn före stormen, enligt Valentin Troll.
– Som så ofta kan dessa stora vulkaner bli lite nervösa men sedan lugna ner sig igen – bara för att vakna igen några månader senare.
Han står i kontinuerlig kontakt med forskarkollegor och myndigheter på plats; deras samarbeten sträcker sig ett tiotal år tillbaka. Senast i september 2017 åkte Valentin Troll runt och föreläste på indonesiska universitet. Men att förutsäga vulkanutbrott är en både dyr och svår uppgift, vilken fått stå tillbaka för landets sociala och ekonomiska utmaningar.
– Det är ett stort land med en enorm befolkningstillväxt. Dessutom finns det en konflikt med Malaysia över oljefält, rebellgrupper slåss i olika delar av landet, sen har Indonesiern ett HIV-problem, och så vidare. Vulkaner är ett litet problem för dem. Därför avsätter de inte någon större andel av sina nationella finanser för vulkanforskning.
Trots allt finns det ljusglimtar. Ekonomiskt bistånd från bland annat Sverige och internationella forskningssamarbeten har gett Indonesien bättre förutsättningar att bedöma riskerna med vulkaniska hot.
För Valentin Troll och hans kollegors del går arbetet framförallt ut på att göra kemiska analyser av stenar och mineral liksom gas- och petrologiexperiment.

Gunung Keluds krater, några månader efter det senaste
utbrottet i februari 2014. Foto: Börje Dahrén
– Vi mäter det ökade värme- och gasflödet från vulkaner och letar även efter sänkor och höjder orsakade av jordbävningar. Nuförtiden kan vi också använda fjärranalys och kontrollera om vulkanen har deformerats. Det kan mätas av satelliter som passerar förbi och avslöjar om vulkanen har börjat svälla, vilket den ofta gör innan ett utbrott, eller rentav kollapsa, förklarar Valentin Troll.
– Ju fler sammanfallande parametrar vi kan notera, desto större chans att kunna förutsäga ett utbrott med en eller två dagars varsel. Men det är inte ett lätt jobb.
Hans kontor på institutionen för geovetenskaper är överbelamrat med stenar och mineraler från expeditioner världen över, det ena exemplaret mer fantasieggande än den andra. De har hackats ur vulkaner som indonesiska Agung och Merapi med verktyg som påminner om forna tiders forskningsfärder: huggjärn, hammare och mejsel. Väl på Geocentrums laboratorium hamnar dock proverna under de modernaste av forskningsinstrument. Analyser av stenarnas kristaller kan göras på nanonivå med hjälp av en elektronmikrosond. Med den kan forskarna identifiera förändringar i vulkaners aktivitetsnivå hundratals år tillbaka, eller alldeles nyligen.
– Ibland kan vi se att det inträffat jordskalv som avbrutit vulkanutbrott och att exempelvis ny magma strömmat in i vulkanen så att kemin förändrats, berättar Valentin Troll. I och med att alla dessa processer registreras kan vi lägga in dem i en tolkningsram som sen skalas upp för att säga något användbart om vulkaniska fenomen.
Passionen för stenar är fortfarande hans största motivation, liksom förhoppningen att ökad kunskap om området ska komma till nytta i samhället.
– Under min skoltid fick jag lära mig att stenarna är isolerade system. Idag, med all den utbildning jag fått från att ha lärt mig interagera med och hämta kunskap från stenar är min högsta önskan att kunna förändra den sortens föråldrade synsätt. Jag hoppas kunna nå ut med information om hur viktig och användbar kunskap om petrologi är för oss alla, inom allt från malmfyndigheter till vulkaniska risker och geotermisk aktivitet.
Det råder ingen tvekan om Valentin Trolls råd till studenter som är intresserade av hans område.
– Lyssna till stenarna...
Anneli Björkman
FAKTA VALENTIN TROLL
Ålder: 46
Titel: Professor i petrologi vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, sedan 2008
Meriter i urval: Assisterande gästforskare vid GEOVOL, Universidad de Las Palmas på Gran Canaria, Spanien sedan 2012, samt vid Intituto Nazionale di Geofisica e Vulcanologia i Rom, Italien sedan 2008, Fellow vid the Mineralogical Society of the Great Britain & Ireland (FMS) sedan 2008
Familj: Sambo och 2 döttrar, 9 och 3 år
Gör på fritiden: Spelar schack
Lyssnar på: Mozart
Skulle vilja göra mer av: Lyssna på mer Mozart
Drömresa: McMurdos forskningsstation, Antarktis
Ville jag bli när jag var liten: Arkeolog
Läs mer:
Professor Troll's contributions recognized by Padjadjaran University, Indonesia
Nyhetsarkiv 2018
-
Ocean Island Workshop La Palma Edition
In December 2018, eight scientists from five research institutions met on the island of La Palma (Canary Islands) for a workshop on Ocean Island volcanism.
-
Märklig signal från Madagaskar
Förmiddagen den 11 november nådde ovanliga seismiska signaler våra mätstationer i Sverige.
-
Nytt mineral uppkallat efter professor vid Institutionen för geovetenskaper.
Ryska forskare har upptäckt ett nytt mineral i en manganmalm från Namibia och namngett det efter Erik Jonsson.
-
De oavsiktliga konsekvenserna av dammar och reservoarer
Ett internationellt team som forskar på torka visar att trots att många dammar och reservoarer byggs eller utökas för att lindra torka och vattenbrist kan de paradoxalt nog bidra till att göra dem värre.
-
Jordskalvet i Gävle 20 oktober
Ett jordskalv med magnitud 3,0 inträffade kl 13:57 den 20 oktober i de norra delarna av Gävle. Jordskalvet skedde relativt grunt, på ca 5 km djup, och kändes rejält i närområdet, som en kraftig stöt och/eller med ett skarpt ljud. Vi har fått in ett trettiotal rapporter till SNSN (Svenska nationella seismiska nätet), alla från Gävle eller i närheten av Gävle. Skalvet har därmed inte känts så långt bort. 22 oktober inträffade ett mycket litet efterskalv kl 10:36. Det mätte bara magnitud 0.4 men har uppfattats av åtminstone en person.
-
The Natural Hazards Day - report
Workshop remembering the Vajont Dam disaster
-
Vedertagna teorier om evolutionen kan vara fel
"History is written by the victors: The effect of the push of the past on the fossil record"
Graham Budd vid Uppsala University and Richard Mann från University of Leeds är publicerade i Evolution.
Opabinia regalis - ett av de mest kända fossil som uppträder i "Cambrian Explosion" för omkring 510 miljoner år sedan, då djurlivet verkar ha förgrenat sig explosionsartat. Men är detta mönster en illusion?
-
Dokumentär om expedition i Kanadensiska Arktis
-
Ny bok om Alnös geologi.
The Alnö Carbonatite Complex, Central Sweden
-
Magmagångar i flera nivåer bidrar till ökad risk för katastrofala utbrott på Bali.
Geovetare från Uppsala publicerade i Scientific Reports (Nature) med en kartläggning av magmakammare under vulkanerna Agung och Batur på Bali.
-
Magmagångar i flera nivåer bidrar till ökad risk för katastrofala utbrott på Bali.
Geovetare från Uppsala publicerade i Scientific Reports (Nature) angående vulkanerna Agung och Batur på Bali.
-
Malgorzata Moczydlowska-Vidal
Professor i tillämpad paleontologi ser tillbaka på en lång och rik forskarkariär.
-
Generös mjukvarudonation till Uppsala universitet
Petroleum Experts generously supports Uppsala University in their research and teaching by donating free academic licenses.
-
Crafoordpriset till tre geo-studenter
24 maj delades Crafoordpriset inom geovetenskap ut i Lund.
Vid det tillfället delades också ut forskningsmedel till unga forskare. Tre av de 5 anslag gick till forskare från Institutionen för Geovetenskaper. Marcus Wallin, Rebekka Steffen och Anna Neubeck.
Grattis!
-
Nermina Saracevic tilldelades Global Swede-diplom
Tisdagen 8 maj arrangerade Utrikesdepartementet, i samarbete med Svenska institutet diplomeringsceremonin Global Swede, för åttonde året i rad.
-
An international award dedicated to visiting professor Chin-Fu Tsang
Professor Chin-Fu Tsang, long-term visiting professor with us from Lawrence Berkeley National Laboratory has got a distinguished international award, the ‘Chin-Fu Tsang Coupled Processes Award’ named after him.
-
Steffi Burchardt intervjuad i P3
Lyssna på Steffi Burchardt när hon frågas ut i programmet "Fråga vad du vill" i P3
-
Vill du representera Institutionen för geovetenskaper i 2018 års forsränning?
Geoflotten 2017 "Den Hydrologiska Cykeln". Foto: Börje Dahrén Vi söker ett lag om två till fyra studenter med en kreativ idé till hur institutionen för geovetenskaper kan representeras på en flotte under forsränningen
-
Möt våra alumner från Civilingenjörsprogrammet i miljö och vattenteknik!
-
Möt våra alumner från kandidatprogrammet i geovetenskap!
-
”Jag har aldrig slutat tala med stenar”
Valentin Trolls specialitet är att identifiera processer inuti vulkaner utifrån deras bergarter, som här vid Kawah Ijen-kratern på östra Java i Indonesien.. Foto: Lothar Schwarzkopf När Valentin Troll som ung fysikstudent fick syn på en vulkanisk bergart under en kurs i geologi hände något märkligt. –Stenen började långsamt men tydligt ge mig svar på mina frågor och på ett språk jag kunde förstå. Drygt 20 år senare fängslas vulkanforskaren fortfarande av stenars berättelser.
-
Delegation från UU till klimatkonferensen i Bonn
Bildtext Klimatmötet detta år ordnas av Fijiöarna, men hålls i Bonn (Tyskland). CSD/CEMUS vid Institutionen för geovetenskaper sänder en delegation bestående av 17 deltagare från sju länder som representerar allt från studenter på kandidatnivå till professorer.
-
Karin Högdahl och Erik Jonsson deltar i ett nytt H2020-projekt
Institutionen för geovetenskaper är med i ett unikt internationellt samarbetsprojekt med deltagare från indiustrin, akademin och statliga myndigheter - X-MINE!
-
Stort EU-anslag till råmaterialforskning vid Uppsala universitet
Bioreaktorn i Kirunas som nu ska skalas upp inom NITREM-projektet.. Foto: Albin Nordström Tre EU-projekt där Uppsala universitet ingår och där ett leds från Uppsala universitet inom innovationssatsningen EIT RawMaterials, har nyligen beviljats medel för perioden 2018-2021. För projektet som leds av UU är budgeten på 4,8 miljoner euro varav 2,5 miljoner euro finansieras av medverkande gruvbolaget LKAB.
-
En geologisk expedition till arktiska Kanada
I somras var vår forskare Jarek Majka på en forskningsresa till Ellesmereön i arktiska Kanada.
-
Forskarprofilen. Professor Anna Rutgersson
”Det finns mycket att arbeta med, både nationellt och globalt, för att skapa en bättre värld för våra barn och barnbarn”, säger Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper och rektorsråd för hållbar utveckling. Foto: Mikael Wallerstedt Anna Rutgersson vill skapa mötesplatser och engagemang för hållbar utveckling. Med det nyinrättade hållbarhetsrådet hoppas hon att det blir enklare att nå ut till hela universitetet.