Den första högupplösta kartan över alla världens flodslätter
2019-01-23
En internationell forskargrupp presenterar nu den första högupplösta kartan över hela världens flodslätter. Att identifiera områden som kan komma att översvämmas är avgörande både när det gäller utveckling och skydd av landområden i närheten av bebyggelse. Forskargruppen presenterar också ett öppet tillgängligt verktyg som kan användas för att kartlägga flodslätter. Artikeln är publicerad i tidskriften Nature Scientific Data.
Verktyg för att följa hur floder formar landskapet är av stor vikt för socioekonomisk tillväxt. Att identifiera gränserna för flodslätter (områden som riskerar att svämma över) är ett viktigt steg för alla urbana och miljömässiga skydds- och utvecklingsplaner.
Bedömningen av markområden i anslutning till en flodslätt utefter vilken risk området löper att översvämmas (floodplain zoning) görs vanligen genom att simulera effekten av översvämningens utbredning genom komplexa hydrodynamiska modeller. Osäkerheten kring indata och utdata förknippade med den typen av modellering är välkända och trots att det nu är möjligt att skapa modeller för globala översvämningsrisker så har det hittills inte funnits någon enhetlig struktur för global kartläggning av flodslätter.
Nuförtiden kan dock olika tekniker för fjärranalys förse oss med högupplösta dataset med bilder och kvantitativa data om jordens morfologiska landskap, jordmån och markegenskaper på en global skala.
Ett internationellt forskningsprojekt, där bland annat Giuliano Di Baldassarre, professor vid Uppsala universitet varit med, kan nu presentera den första högupplösta heltäckande och enhetliga kartan, eller modellen, över jordens flodslätter. Genom att använda ett snabbt geospatialt processverktyg tillsammans med globala topografiska dataset så kan flodslätternas gränser med sin unika morfologi identifieras. Det verktyg som forskargruppen tagit fram och använt i sin studie, GFPLAIN, är nu också släppt. Det är fritt tillgängligt och gör det möjligt för forskare och andra som arbetar med dessa frågor att själva göra regionala topografiska dataset och få fram flodslätters utbredning på sekunder eller minuter.
- När man betraktar satellitbilder av områden med rinnande vatten kan man tydligt urskilja flodslätternas gränser på grund av deras unika form och färg. Dessa unika egenskaper är kopplade till vattendrivna erosions- och depositionsprocesser som huvudsakligen associeras till historiska översvämningshändelser. Vi fann och utnyttjade principen att topografiska dataset implicit innehåller information om flodslätternas utsträckning. Vi har nu släppt både den första geomorfiska modellen av jordens flodslätter och ett lättanvänt verktyg för att kartlägga flodslätter, säger Fernando Nardi, artikelns förstaförfattare och director of the Water Resources Research and Documentation Centre (WARREDOC) at University for Foreigners of Perugia.
Resultatet av denna forskning ger nya möjligheter för forskare inom flera olika ämnesområden att arbeta för en bättre förståelse för och en mer hållbar och säkrare hantering av flodslätter i närheten av bebyggelse. Särskilt i områden där man hittills inte samlat in så mycket data och där trycket från människan växer.
För mer information kontakta: Giuliano Di Baldassarre, professor vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, tel: 018-471 7162 e-post: Giuliano.Dibaldassarre@geo.uu.se
Fernando Nardi, Antonio Annis, Giuliano Di Baldassarre, Enrique R. Vivoni, Salvatore Grimaldi, GFPLAIN250m, a global high-resolution dataset of Earth’s floodplains, Scientific Data, 6, 180309.
/Linda Koffmar
Nyhetsarkiv 2019
-
Donation till institutionen för geovetenskaper
Ett brittiskt ingenjörsföretag har donerat tio licenser för Move-programvara till Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet. Mjukvaran används för att visualisera och analysera tredimensionell geologisk data och tillämpas både inom forsknings- och undervisningsaktiviteter.
-
New study of how sustainable development depends on biodiversity
A new study published today in Nature Sustainability exemplifies the breadth of ways in which biodiversity can contribute to achievement of all 17 Sustainable Development Goals (SDGs) and thereby help to underpin sustainable development.
-
Ny metod för utvinning av sällsynta jordartsmetaller från apatitförande bergarter
Aptitförande berggart Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller, eller REE från engelskans Rare Earth Elements, ökar stadigt inte minst med anledning av tillämpningar i högprestationsmagneter och på senare tid även i nya typer av effektiva batterier. Som en direkt konsekvens av den höga efterfrågan har forskning om utvinning av dessa metaller också ökat.
-
Hydrothermal alteration of andesitic lava domes can lead to explosive volcanic behaviour
Figure. Photographs from Merapi volcano (Indonesia) outlining the process described in the study. Left: Volcanic gases can escape (outgas) and the pressure within and beneath the dome does not increase. Middle: Hydrothermal alteration reduces the permeability of the dome and effectively shuts off outgassing, resulting pressure buildup beneath the dome. Right: This gas overpressure drives fragmentation and explosive behaviour. The explosion provides new outgassing pathways and the clock is reset.
Volcanoes that extrude lava domes – mounds of blocky lava that form as high-viscosity magma slowly extrudes from the top of a volcanic conduit – are among the most hazardous on Earth.
-
Så bildades svenska mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller
REE-karbonaten bastnäsit, idag ett av världens viktigaste malmmineral för utvinning av sällsynta jordartsmetaller, upptäcktes och beskrevs ursprungligen 1838 av Wilhelm Hisinger i prov från Bastnäsgruvorna i Bergslagen. Foto: C. Rewitzer, Wikimedia Mycket av dagens moderna teknik kräver sällsynta jordartsmetaller och en nyckel till att hitta mer är att förstå hur de kan koncentreras i jordskorpan. Genom Bergslagen går ett stråk med anrikningar av sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp” och i en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) hur denna typ av malmer en gång bildades.
-
Scientists identify signs of activity from Anak Krakatau prior to collapse
Prior to the collapse of a section of the volcano Anak Krakatau in December 2018, which triggered a deadly tsunami, it exhibited several signs of activity in the months leading up to the event. A study recently published in Nature Communications, notes that at the time, and when considered individually, none of the anomalies would have been conclusive enough to predict the events to come, but the observations could prove useful in the future.
-
Vet du inte vad du ska göra i höst? Våra utbildningsprogram är öppna för sen anmälan!
-
Scientists discover how volcanoes release trapped crustal CO2 to the atmosphere
Intense outgassing at Merapivolcano. Photo: Tom Walter The source of carbon dioxide (CO2) emitted from volcanoes has been the topic of a long-standing debate. Now, a team of scientists show that CO2 is efficiently liberated from limestones by volcanic activity and released into the atmosphere. This limestone-derived CO2 is likely a significant contributor to the global carbon cycle, but has so far been underestimated in respect to climate effects. The findings have been published in the journal Scientific Reports.
-
Professor emeritus Sergej Zilitinkevich får pris från International Meteorological Organization
Professor emeritus Sergej Zilitinkevich has been named as the winner of the prestigious International Meteorological Organization (IMO) Prize for his outstanding contribution to meteorology and climatology and scientific research.
-
Svensk järnmalm bildades i vulkaner
Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion men när det kommer till hur denna malm en gång bildades har forskarna inte varit överens. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som visar att den största delen av järnmalmen måste vara bildad av magmatiska processer i höga temperaturer. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Vill du representera Institutionen för geovetenskaper i 2019 års forsränning?
Vi söker ett lag om två till fyra studenter med en kreativ idé till hur institutionen för geovetenskaper kan representeras på en flotte under forsränningen
-
”Sensorerna ska känna av små rörelser i berget”
Hallå där, Björn Lund, geovetare, som testar sensorer för övervakning av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark: Du arbetar inom det svenska nationella seismiska nätet, SNSN, som drivs av institutionen för geovetenskaper och som har ett samarbete med Svensk Kärnbränslehantering, SKB – vad handlar ert projekt om? -
Stort vulkanutbrott utanför Skottland kan ha bidragit till förhistorisk global uppvärmning
För ungefär 56 miljoner år sedan blev det mycket varmare på jorden. Forskare från Uppsala universitet kan nu tillsammans med brittiska kollegor visa att ett stort, explosivt vulkanutbrott på ön Isle of Skye utanför Skottland kan ha varit en bidragande faktor till klimatförändringen. Forskningen publiceras i tidskriften Scientific Reports.
-
Den första högupplösta kartan över alla världens flodslätter
En internationell forskargrupp presenterar nu den första högupplösta kartan över hela världens flodslätter. Att identifiera områden som kan komma att översvämmas är avgörande både när det gäller utveckling och skydd av landområden i närheten av bebyggelse. Forskargruppen presenterar också ett öppet tillgängligt verktyg som kan användas för att kartlägga flodslätter. Artikeln är publicerad i tidskriften Nature Scientific Data.
-
Prof. Chin-Fu Tsang delar ut Chin-Fu Tsang-priset!
Professor Chin-Fu Tsang gives out the prize named after him during the CouFrac 2018 Conference in Wuhan Our visiting Professor Chin-Fu Tsang from Lawrence Berkeley National Laboratory, gave out the prize named after him during the CouFrac Conference in Wuhan on 12-14 November 2018.