Svensk järnmalm bildades i vulkaner
2019-04-12
Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion men när det kommer till hur denna malm en gång bildades har forskarna inte varit överens. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som visar att den största delen av järnmalmen måste vara bildad av magmatiska processer i höga temperaturer. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.
Trots en ökande efterfrågan på sällsynta metaller är järn fortfarande den sammantaget viktigaste metallen för modern industri. Järnmalmer av så kallad kirunatyp, uppkallade efter den klassiska gruvan i norra Sverige, representerar idag över 90 procent av Europas totala järnmalmsproduktion och utgör också en mycket viktig malmtyp i andra länder världen över.
Av de europeiska förekomsterna utgör gruvorna i Kiruna och Malmberget i dag de allra största och viktigaste. Stora reserver finns även i nu nedlagda gruvor som Grängesberg och Blötberget i Bergslagen. Förutom järn representerar dessa malmer också en möjlig framtida resurs för kritiska metaller som fosfor och sällsynta jordartsmetaller, av vilka flera spelar en nyckelroll i teknologierna för grön energiproduktion.
Ursprunget och bildningssättet för järnmalm av kirunatyp varit mycket omdebatterat bland forskare under mer än 100 år och flera mycket kontrasterande bildningssätt har föreslagits. För att närma sig en lösning analyserade den Uppsalaledda forskargruppen systematiskt isotopsammansättningarna i de två grundämnen – järn och syre – som bygger upp det viktigaste malmmineralet, järnoxiden magnetit. Genom att jämföra resultaten från malmer i Sverige, Chile och Iran med både existerande isotopdata och helt nya analyser av magnetit från en mängd olika magmatiska bergartsmiljöer världen över kan forskargruppen nu visa att över 80 procent av proven från malmer av kirunatyp måste vara bildade av magmatiska högtemperaturprocesser i en vulkanisk till grunt subvulkanisk miljö.
De nya forskningsresultaten utgör ett unikt dataset som har och kommer att få stor betydelse för tolkningen av dessa järnmalmer och som i sin förlängning visar att världen sannolikt fått uppleva utbrott av järnmalmsvulkaner ett flertal gånger genom den geologiska historien.
För mer information, kontakta Valentin R. Troll, professor vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, e-post: valentin.troll@geo.uu.se Tel.: 018-4712570
Troll, V. R., Weis, F., Jonsson, E., Andersson, U. B., Majidi, S. A., Högdahl, K., Harris, C., Millet, M.-A., Chinnasamy, S. S., Koijman, E. & Nilsson, K. P. 2019: Global Fe-O isotope correlation reveals magmatic origin of ”Kiruna-type” apatite-iron oxide ores. Nature Communications, DOI: 10.1038/s41467-019-09244-4
Studien utgör del av projekt som finansierats av Sveriges geologiska undersökning (SGU), Vetenskapsrådet (VR) och företaget LKAB.
Nyhetsarkiv 2019
-
Donation till institutionen för geovetenskaper
Ett brittiskt ingenjörsföretag har donerat tio licenser för Move-programvara till Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet. Mjukvaran används för att visualisera och analysera tredimensionell geologisk data och tillämpas både inom forsknings- och undervisningsaktiviteter.
-
New study of how sustainable development depends on biodiversity
A new study published today in Nature Sustainability exemplifies the breadth of ways in which biodiversity can contribute to achievement of all 17 Sustainable Development Goals (SDGs) and thereby help to underpin sustainable development.
-
Ny metod för utvinning av sällsynta jordartsmetaller från apatitförande bergarter
Aptitförande berggart Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller, eller REE från engelskans Rare Earth Elements, ökar stadigt inte minst med anledning av tillämpningar i högprestationsmagneter och på senare tid även i nya typer av effektiva batterier. Som en direkt konsekvens av den höga efterfrågan har forskning om utvinning av dessa metaller också ökat.
-
Hydrothermal alteration of andesitic lava domes can lead to explosive volcanic behaviour
Figure. Photographs from Merapi volcano (Indonesia) outlining the process described in the study. Left: Volcanic gases can escape (outgas) and the pressure within and beneath the dome does not increase. Middle: Hydrothermal alteration reduces the permeability of the dome and effectively shuts off outgassing, resulting pressure buildup beneath the dome. Right: This gas overpressure drives fragmentation and explosive behaviour. The explosion provides new outgassing pathways and the clock is reset.
Volcanoes that extrude lava domes – mounds of blocky lava that form as high-viscosity magma slowly extrudes from the top of a volcanic conduit – are among the most hazardous on Earth.
-
Så bildades svenska mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller
REE-karbonaten bastnäsit, idag ett av världens viktigaste malmmineral för utvinning av sällsynta jordartsmetaller, upptäcktes och beskrevs ursprungligen 1838 av Wilhelm Hisinger i prov från Bastnäsgruvorna i Bergslagen. Foto: C. Rewitzer, Wikimedia Mycket av dagens moderna teknik kräver sällsynta jordartsmetaller och en nyckel till att hitta mer är att förstå hur de kan koncentreras i jordskorpan. Genom Bergslagen går ett stråk med anrikningar av sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp” och i en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) hur denna typ av malmer en gång bildades.
-
Scientists identify signs of activity from Anak Krakatau prior to collapse
Prior to the collapse of a section of the volcano Anak Krakatau in December 2018, which triggered a deadly tsunami, it exhibited several signs of activity in the months leading up to the event. A study recently published in Nature Communications, notes that at the time, and when considered individually, none of the anomalies would have been conclusive enough to predict the events to come, but the observations could prove useful in the future.
-
Vet du inte vad du ska göra i höst? Våra utbildningsprogram är öppna för sen anmälan!
-
Scientists discover how volcanoes release trapped crustal CO2 to the atmosphere
Intense outgassing at Merapivolcano. Photo: Tom Walter The source of carbon dioxide (CO2) emitted from volcanoes has been the topic of a long-standing debate. Now, a team of scientists show that CO2 is efficiently liberated from limestones by volcanic activity and released into the atmosphere. This limestone-derived CO2 is likely a significant contributor to the global carbon cycle, but has so far been underestimated in respect to climate effects. The findings have been published in the journal Scientific Reports.
-
Professor emeritus Sergej Zilitinkevich får pris från International Meteorological Organization
Professor emeritus Sergej Zilitinkevich has been named as the winner of the prestigious International Meteorological Organization (IMO) Prize for his outstanding contribution to meteorology and climatology and scientific research.
-
Svensk järnmalm bildades i vulkaner
Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion men när det kommer till hur denna malm en gång bildades har forskarna inte varit överens. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som visar att den största delen av järnmalmen måste vara bildad av magmatiska processer i höga temperaturer. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.
-
Vill du representera Institutionen för geovetenskaper i 2019 års forsränning?
Vi söker ett lag om två till fyra studenter med en kreativ idé till hur institutionen för geovetenskaper kan representeras på en flotte under forsränningen
-
”Sensorerna ska känna av små rörelser i berget”
Hallå där, Björn Lund, geovetare, som testar sensorer för övervakning av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark: Du arbetar inom det svenska nationella seismiska nätet, SNSN, som drivs av institutionen för geovetenskaper och som har ett samarbete med Svensk Kärnbränslehantering, SKB – vad handlar ert projekt om? -
Stort vulkanutbrott utanför Skottland kan ha bidragit till förhistorisk global uppvärmning
För ungefär 56 miljoner år sedan blev det mycket varmare på jorden. Forskare från Uppsala universitet kan nu tillsammans med brittiska kollegor visa att ett stort, explosivt vulkanutbrott på ön Isle of Skye utanför Skottland kan ha varit en bidragande faktor till klimatförändringen. Forskningen publiceras i tidskriften Scientific Reports.
-
Den första högupplösta kartan över alla världens flodslätter
En internationell forskargrupp presenterar nu den första högupplösta kartan över hela världens flodslätter. Att identifiera områden som kan komma att översvämmas är avgörande både när det gäller utveckling och skydd av landområden i närheten av bebyggelse. Forskargruppen presenterar också ett öppet tillgängligt verktyg som kan användas för att kartlägga flodslätter. Artikeln är publicerad i tidskriften Nature Scientific Data.
-
Prof. Chin-Fu Tsang delar ut Chin-Fu Tsang-priset!
Professor Chin-Fu Tsang gives out the prize named after him during the CouFrac 2018 Conference in Wuhan Our visiting Professor Chin-Fu Tsang from Lawrence Berkeley National Laboratory, gave out the prize named after him during the CouFrac Conference in Wuhan on 12-14 November 2018.