Klimatledarskap handlar om att ta ansvar

2022-09-13

En intervju med Sverker C Jagers, ny gästprofessor i klimatledarskap. Vad är klimatledarskap och varför är det så viktigt att arbeta tvärvetenskapligt? 
 

Sverker C Jagers
Sverker C Jagers blir Uppsala universitets femte gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap. Gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, finansieras genom en donation av Zennström Philanthropies som startades av Skype-entreprenören Niklas Zennström och hans fru Catherine Zennström. Huvudsyftet med Zennströms klimatprofessur är att bidra till att lösa de globala klimatproblemen, där forskning och utbildning ses som en förutsättning för att det ska lyckas.

Sverker C. Jagers är till vardags professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för studier av kollektivt handlande. Han kommer att inneha gästprofessuren på halvtid och uppdraget sträcker sig från september 2022 till december 2023.

Sverker, klimatledarskap är för många ett okänt ett okänt begrepp. Kan du förklara vad klimatledarskap innebär?

- Man brukar tala om att miljöförstöring är typiska exempel på samarbetsproblem – vi skadar miljön därför att vi är dåliga på att kollektivt komma överens om hur vi bör hushålla med gemensamma (och knappa) resurser. Ju mer storskaliga och komplexa miljöproblemen eller miljösystemen är, desto mindre sannolikt är det att de som påverkar miljön negativt skall ta sitt eget förnuft till fånga och frivilligt ändra beteende. För att så skall ske, krävs samordning eller koordinering, genom att någon eller några aktörer tar på sig eller får mandatet att ta ledningen och skapa samordning där sådan sannolikt sker på spontan väg.

Klimatfrågan är nog det mest storskaliga och komplexa problemet av alla. Därmed kräver denna utmaning också mer ledarskap och aktivt ledarskap än de flesta andra utmaningar vi har att hantera. Detta ledarskap varken kan eller bör tas och utföras av endast någon enskild eller enstaka aktör, utan klimatledarskap handlar om att ta ansvar, ge vägledning och i vissa fall skapa förutsättningar för och bedriva styrning inom samtliga av samhällets sektorer. Även om så kanske inte är fallet idag, menar jag att klimatledare borde finnas inom såväl politiken, samhällsförvaltningen, industrin civilsamhället och i trossamfund - för att bara nämna några exempel. Personligen är mitt forskningsfokus på förutsättningar för politiskt klimatledarskap.

Vad hoppas du att uppnå som professor i klimatledarskap?

- Dels hoppas jag att min tvärvetenskapliga bakgrund och den forskning och undervisning jag bedriver skall kunna komma till nytta här på Uppsala universitet. Jag ser till exempel väldigt mycket fram emot att få ge feedback till både unga forskare, doktorander och studenter och att kunna komplettera projekt och projektansökningar med tankar och erfarenheter som förhoppningsvis upplevs som lite nya. Dels har jag redan insett att jag själv kommer att lära mig oerhört mycket av att få jobba här. CCL är en väldigt intressant forskargrupp som redan nu, efter bara ett par dagar, har fått mig att börja tänka i nya banor och se världen utifrån lite annorlunda och nya perspektiv. Här finns också en tradition av att nå ut till det omgivande samhället som jag har mycket att lära av. Till detta skall läggas att jag vet att mycket viktig annan klimatrelaterad forskning bedrivs på Uppsala universitet som jag hoppas kunna få bekanta mig närmare med under min tid här.

Du är professor i statsvetenskap. Hur hör statsvetenskap och miljöfrågor ihop?

- Statsvetenskap brukar definieras som ”det vetenskapliga studiet av politik”. Som jag nämnde tidigare så är politik och politiskt beslutsfattande av yttersta vikt för att kunna skapa den samordning av vitt skilda beteenden, som alla gemensamt ger upphov till förändringar i jordens klimat. Utan ett aktivt politiskt ledarskap har jag svårt att se hur något aktivt ledarskap kommer att tas inom samhällets övriga sektorer. Att förstå hur politiken kan medverka till nödvändig koordinering är därför helt centralt för klimatfrågans lösning.     

Hur når man ut med sin forskning på bästa sätt och hur får man människor engagerade?

- Det finns många vägar så klart. Till vetenskapssamhället sker det genom våra vanliga kanaler, dvs främst via vetenskapliga publiceringar, konferenser och högre utbildning. För att nå ut till det omgivande samhället är kanalerna fler, annorlunda och, tycker jag nog själv, ibland både något svårtillgängliga och lite skrämmande. Den klassiska debattartikeln konkurrerar idag med vitt skilda sociala medier, som åtminstone jag känner mig ganska ovan och främmande inför. Att tänka ”nej men, om man skulle ta och ägna kvällen åt att göra en Youtube film, skriva en tweet eller spela in en podd” är fortfarande – och tyvärr – en ganska främmande tanke för mig.

Varför är det viktigt att arbeta tvärvetenskapligt, mellan olika områden?

- Detta har, enligt mig, med forskningsproblemens natur att göra. Somliga tycks anse att det alltid finns ett egenvärde i att arbeta tvärvetenskapligt – gör man bara det, så blir allting bra eller bättre. Så tänker inte jag. Jag är i själva verket övertygad om att det finns forskningsfrågor vars svar endast – och bäst – står att finna inom enskilda discipliners forskningsfält. Sedan finns det även forskningsfrågor vars svar närmast kräver inblandning av flera discipliner. De är helt enkelt så komplexa och vittomspännande att varken en enskild forskare eller disciplinär grupp kan ta sig an dem på ett meningsfullt sätt – ni vet, den klassiska analogin med hammaren och spiken. Klimatfrågan är utan tvekan ett forskningsfält som kräver många discipliners medverkan – allt från naturvetenskap, teknik och medicin, till humaniora och samhällsvetenskap (men inte nödvändigtvis samtidigt). Mitt eget huvudsakliga forskningsfält – studiet av hur klimatpolitiska styrmedel kan utformas så att de är både effektiva och acceptabla, är ett bra exempel på hur forskningen har tagit stora steg framåt tack vare att forskare från flera discipliner, såsom psykologi, statsvetenskap, sociologi, juridik och nationalekonomi har dragit lärdomar av varandra. Jag är tämligen säker på att kunskapen inom fältet hade varit högst rudimentär, om vi inte hade lärt av varandra och i flera fall även jobbat tillsammans.

Du har sagt att du gärna bli kontaktad av forskare som är engagerade i olika aspekter av miljöforskning. Är det bara att ringa dig om man är intresserad av ett eventuellt samarbete?

- Ja, ringa är så klart ett sätt, men kanske att det ändå är bättre att slänga iväg ett inledande email…..

För mer information kontakta:
Sverker C Jagers, gästprofessor i klimatledarskap, Institutionen för geovetenskaper.
E-post: sverker.jagers@geo.uu.se
Mobiltelefon: 0732-59 43 69

Läs pressmeddelandet från Uppsala universitet: ”Sverker Jagers ny Zennströmprofessor i klimatledarskap”.

Nyheter från institutionen för geovetenskaper

Senast uppdaterad: 2022-08-05