Uppskattad klimatföreläsning med många frågor

Populärt klimatwebbinarium med många frågor
Drygt 70 deltagare fanns på plats för att lära sig mer om klimatet genom tiderna när institutionen för geovetenskaper ordnade ett Klimatseminarium under Uppsala Klimatvecka.

De tre forskarna som deltog presenterade sin aktuella forskning och Jorijntje Henderiks inledde med att berätta hur en historisk tillbakablick 66 miljoner år tillbaka i tiden kan hjälpa oss att förstå vad som händer idag. Genom att studera mikroskopiskt små mikrofossil kan forskare utröna vilka livsbetingelser som då rådde på jorden och vi får en bättre bild vad klimatförändringar kan få för konsekvenser.

- Det vi ser sedan industrialiseringen är att klimatet aldrig har värmts upp så mycket inom så kort tidsperiod som idag. Vi geovetare rör oss genom långa tidsaxlar och har ett rikt material att jämföra med. Det vi vet är att det kan gå fort att förstöra men det tar lång till att bygga upp, poängterade Jorijntje och tog dinosauriernas utdöende och att det tog hundratusentals år att återhämta den biologiska mångfalden som exempel.

Källa: Burke et al., 2018 (PNAS)

Veijo Pohjola förklarade hur varmare väder förändrar polartrakterna snabbare än vad vi tidigare har trott vilken får grava konsekvenser. Det är inte bara isar som smälter och havsnivåerna som stiger utan livsvillkoren förändras för både människor, djur och växter. Den biologiska mångfalden är idag allvarligt hotad.

Många ställde frågor; vilken förmåga har haven att absorbera CO2? Kan de insatser vi gör nu då hjälpa att leva upp till Parisavtalet och utsläppsmålen till 2030?

Gabriele Messori berättade att oavsett vad vi gör, även om vi ställer om till noll utsläpp idag, så skulle det dröja hundratals eller tusentals år innan klimatet "naturligt" skulle kunna återvända till det preindustriella. Trots det så spelar det faktiskt roll hur vi agerar idag. 

- Med andra ord, det vi gör idag kan minska ytterligare klimatförändringar. Därför påverkar det vi gör idag framtiden för våra barn och kommande generationer, men det kommer inte magiskt att lösa problemet, understryker Gabriele Messori. 

Världens äldsta yrke

Veijo Pohjola lyfte fram vikten av att ta del av de geovetenskapliga forskningsrönen och liknade geovetare vid världens äldsta yrke.

- Vi geoveterare representerar några av människans allra äldsta yrken. Nu kanske ni undrar vad jag syftar på, så här kommer argumentationen. Sedan stenåldern (paleolitikum) har människosläktet behövt specialister som vet vilka stenar man kan tillverka verktyg av, det är geologer som till exempel Jorijntje. Redan de paleolitiska samhällena vandrade långa sträckor, både för att följa bytesdjur, men även för att upptäcka och utforska nya landområden, som när människor först lämnade den afrikanska kontinenten; och där kommer geograferna in, som jag. Det som också alltid har varit viktigt genom historien är att kunna sia om väder och vind vilket är vad meteorologerna gör, som Gabriele.

Det krävs att vi agerar

En av de sista frågorna handlade om det var för sent att bry sig, har det gått för långt? Men forskarnas budskap var tydligt; även om klimattrenden är alarmerande betyder inte det att vi inte ska bry oss och tänka att det är för sent att göra något. Det finns inte tid att tänka dystopiskt. Var vi slutligen hamnar vad gäller jordens medeltemperatur är fortfarande något vi kan påverka, men det kräver medvetenhet, vilja och inte minst politiska beslut.  

Citat efter mötet

”Vill bara tacka för en jättebra presentation som passade mig både i innehåll och svårighetsnivå. Mycket matnyttigt som jag känner att jag kan använda direkt med mina elever i åk.7-9.”

”Hoppas att ni kan hålla fler såna här webbinarier. De skapar ringar på vattnet.”

”Det är svårslaget att få sån här information direkt från forskare inom ämnet. Går liksom inte att vifta bort – man blir berörd på djupet.”

”Tack för intressanta presentationer. Skrämmande perspektiv. Ska genast köpa elbil.”

”Poletten trillade ner. Ordentligt. Det känns. Jorijntjes förklaring att det går fort att förstöra men tar lång till att bygga upp (exemplet dinosaurier) och Gabrieles konklusion att vi aldrig kommer tillbaka till det som var och även om vi slutar NU så kommer processen att fortsätta. Egentligen inga nyheter men på det sättet föredraget och efterföljande diskussion gavs så gav det mig en fördjupad insikt. TACK!

Här kan du ladda ner presentationen som visades. 

Intresserad av att läsa hos oss? Här hittar du våra utbildningar.

Läs mer om vår forskning här.

Vill du få tips om liknande möten och seminarier? Följ oss på Facebook. 

Fakta om forskarna som deltog i klimatwebbinariet 23 mars 14:00-15:00. Jorijntje Henderiks är professor i marin mikropaleontologi och berättade om hur vi kan skapa oss en bild av livet på jorden minst 66 miljoner år tillbaka i tiden! Genom att studera marina fossil långt ner i djuphavssedimenten och genom att borra flera kilometer ner i isen så kan vi visa på hur klimatet kan ha sett ut då. Genom att blicka tillbaka på koldioxidhalter och dåtida klimat har vi bättre möjligheter att förstå de långsiktiga effekterna av klimatförändringarna. Veijo Pohjola är glaciärforskare och professor i naturgeografi. Glaciärforskning ger oss kunskap om hur vi påverkar klimatet och hur klimatet påverkar oss. Veijo berättade om vad som händer med isen i polarområdena idag och vad det kan betyda för framtiden. Veijo Pohjola är en av de forskare som nu är med och granskar rapporterna från FN:s klimatpanel; IPCC:s klimatrapporter. Gabriele Messori är universitetslektor i meteorologi. Gabriele forskar kring klimatförändringarna och effekterna i form av extremväder. Fokus ligger på globala jämförelser, hur olika väder hänger ihop, hur dessa kopplingar ser ut och om det finns en möjlighet att förutsäga kommande extremväder.